No description available.

Nedskärningar, effektiviseringar och omstruktureringar är idag nödvändigt för organisationers överlevnad. Detta har medfört förändringar i arbetslivet där individer allt oftare utsätts för situationer som framkallar upplevelser av anställningsotrygghet. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en skillnad i upplevd anställningsotrygghet relaterat till individers yrkesstatus och yrkesgrupp samt att studera om anställningsbarhet och anställningsform kan predicera den upplevda anställningsotryggheten. Data samlades in för Arbetslivskohorten 2004 respektive 2005 efter ett slumpmässigt urval från Sveriges totalbefolkning. Analyserna baseras på enkätsvar från 1548 individer. Resultaten visar att det inte föreligger någon skillnad i upplevd anställningsotrygghet varken vad gäller yrkesstatus eller yrkesgrupper. Däremot hade både anställningsbarhet och anställningsform inverkan på den upplevda otryggheten, i enlighet med tidigare forskning. Istället för yrkesstatus kanske anställningsotrygghet snarare kan skilja sig åt beroende på vilken bransch individen verkar i, något som bör undersökas närmare i framtida studier.

Syftet med denna uppsats är att undersöka barns kunskaper och uppfattningar om yrken och dess status, samt bakgrunden till detta. Uppsatsen undersöks utifrån följande frågeställningar: Vilka kunskaper och uppfattningar har barn i 5-6 års ålder om yrken och deras status? Samt, hur påverkar omgivningen 5-6 åriga barns kunskaper och uppfattningar om yrken och deras status? Studien utgår från en kvalitativ metod och består av sex intervjuer som utfördes på en förskola med barn i 5-6 års ålder. Forskningsöversikten visar att trots att små barn har en medvetenhet kring yrken, finns det ett underskott på engagemang och forskning kring ämnet. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Gottfredsons teori Theory of Circumscription and Compromise, Hodkison & Sparkes teori Careership, Howard & Walsh´s studie om barns karriärlärande, Ulfsdotter Eriksson & Flisbäcks teori Yrkesstatus, samt utvalda begrepp från ovanstående. Vi har genom denna studie kommit fram till att barnen har en uppfattning om olika yrken och bedömer värdet av olika yrken utifrån dess arbetsuppgifter eller status. Vi kan vidare se att barnens handlingshorisont påverkar deras uppfattningar om yrken och att föräldrar eller andra viktiga personer i barnens närhet har stort inflytande.

Examensarbetet syftar till att undersöka enskilda personers upplevelser av att arbeta i ett yrke som till antalet domineras av det motsatta könet. Vi har studerat de möjligheter och hinder som upplevs i den dagliga yrkesverksamheten, samt omgivningens bemötande och reaktioner på av yrkesvalet. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning i form av 8 samtalsintervjuer med personer, verksamma i ett arbete dominerat av det motsatta könet. Genom kunskaper om hur det är att bryta könsmönster på en segregerad arbetsmarknad samt hur man upplever sin plats i yrket hoppas vi att studien kan bidra till att fler får chansen att bryta ett traditionellt könsmönster på arbetsmarknaden. Vi har använt oss av teorier och forskning som beskriver ett könssocialiserat samhälle, en könssegregerad arbetsmarknad med könsmärkningsprocesser där mannen utgör norm. Vi har även tittat på tidigare forskning som tar upp könstillhörighetens för- och nackdelar i arbetslivet samt hur yrkesstatusen är kopplat till genus. Resultatet i vår studie visar att de intervjupersoner vi pratat med trivs bra på sitt jobb och ser inte några större problem med att arbeta i ett yrke dominerat av det motsatta könet. Alla anser sig ha blivit väl bemötta av sina kollegor, dock berättar några av kvinnorna att de anammat olika strategier för att enklare acklimatiseras i yrket. Samtliga kvinnor och en av männen anser sig ha dragit fördel av att vara en minoritet på arbetet. Nackdelen har för männen varit den lägre lönen samt den låga yrkesstatusen, för kvinnorna har lönen generellt ansetts som en fördel och de anser yrkesstatusen vara god. När det gäller omgivningens bemötande är den väldigt varierande, en del kvinnor har blivit ifrågasatta om de ens klarar av arbetsuppgifterna, några män har fått höra att de har ett feminint arbete, i ett fall har den sexuella läggningen blivit ifrågasatt just på grund av yrkesvalet.

<p>I den här uppsatsen undersöks debattartiklar under åren 1997 till 2007 på Dagens Nyheters debattsidor. Intresset ligger vid att undersöka kvalitetsrelaterade skolfrågor och särskilt hur</p><p>lärarprofessionen deltar i debatten. Som inspiration för behandling av materialet används Pierre Bourdieus ramverk med dess kapital- och fältbegrepp. Resultaten av undersökningen indikerar att lärarna har stort utrymme i debatten. Dessutom hörs statliga politiker i hög grad.</p><p>Skolverket, akademiker och näringsliv deltar i betydligt mindre omfattning, men befinner sig inte på något sätt på marginalen. Kommunen däremot lyser med sin nästintill absoluta frånvaro. Den övergripande riktningen i debatten är att kvalitet nås genom en stärkt</p><p>lärarprofession. De övergripande teman som finns i debatten utgår ifrån lärarprofessionens centrala betydelse.</p>

I den här uppsatsen undersöks debattartiklar under åren 1997 till 2007 på Dagens Nyheters debattsidor. Intresset ligger vid att undersöka kvalitetsrelaterade skolfrågor och särskilt hur lärarprofessionen deltar i debatten. Som inspiration för behandling av materialet används Pierre Bourdieus ramverk med dess kapital- och fältbegrepp. Resultaten av undersökningen indikerar att lärarna har stort utrymme i debatten. Dessutom hörs statliga politiker i hög grad. Skolverket, akademiker och näringsliv deltar i betydligt mindre omfattning, men befinner sig inte på något sätt på marginalen. Kommunen däremot lyser med sin nästintill absoluta frånvaro. Den övergripande riktningen i debatten är att kvalitet nås genom en stärkt lärarprofession. De övergripande teman som finns i debatten utgår ifrån lärarprofessionens centrala betydelse.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur status påverkar problematiken att rekrytera och bibehålla virkesköpare inom skogsbranschen. Denna kvalitativa studie har utgått från ett bolag som fått representera hela skogsbranschen. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex personer inom bolaget och fyra studenter på jägmästarprogrammet inom SLU i Umeå. Utöver intervjuer skickades webbenkät till jägmästarprogrammets årskurs 4 och 5, vilket resulterade i 45 svar. Det empiriska materialet i studien har analyserats utifrån Webers (1983) teori om möjlighetsansamling och utestängningsmekanismer samt utifrån Bourdieus (1984) teori om status, baserat kulturellt-, ekonomiskt-, socialt- och symboliskt kapital.   De teman som tydligast framträdde utifrån den insamlade empirin var; den numerära ökningen, kunskap, identifikation, nätverk och frihet. Studien tyder på att status inom virkesköparrollen sjunkit i takt med att antalet virkesköpare ökat, samt att kunskapen som studenterna tar med sig från sina studier inte alltid är den kunskap som behövs som virkesköpare, vilket i sin tur resulterar i att studenterna inte identifierar sig med virkesköparrollen. Detta kan därmed ses som en grundorsak till varför virkesköpare inte ses som ett yrke man helst skulle vilja ha efter examen. I studien har det också visat sig att nätverk har stor inverkan på rollen och att de studenter som blir virkesköpare upplever rollen som svårare än de trott och att det gjort att man sökt sig vidare inom eller utanför företaget. Dessa aspekter kan ses som anledningar till att rollen har en negativ yrkesstatusförskjutning vilket kan vara en bidragande faktor till att det blivit svårare att rekrytera och bibehålla personer i virkesköparrollen. / The purpose of this paper is to investigate how occupational status affects the problem of recruiting and retaining timberbuyers in the forest industry. This qualitative study is based on a company that has represented the entire forest industry. The empirical material has been gathered through semi structured interviews with six people within the company and four students at the forestry program at SLU in Umeå. In addition to interviews, a web survey was sent to the students at the forestry program, grade 4 and 5, resulting in 45 answers. The empirical material of the study has been analyzed on the basis of Weber's (1983) theory of probability- and exclusion mechanisms as well as Bourdieu's (1984) theory of status, based in cultural, economic, social and symbolic capital.   The themes that most clearly emerged from the collected empirical material were; the numerical increase of timberbuyers, knowledge, identification, network and freedom. The study suggests that the status of the forester role has fallen as the number of timberbuyers grow, and that the knowledge that students bring from their studies is not always the knowledge needed as forester, which in turn results in the fact that the students don’t identify with the role of timberbuyer. This is understood to be one of the main reasons why it is not considered as a profession one would prefer to have after graduation. The study has also found that networks have a major impact on the role and that the students who become timberbuyers experience the role as more difficult than they thought. That makes it more likely that the new timberbuyers after a shorter period of time will move on to new roles within or outside the company. These aspects can be seen as a reason why the role has a negative occupational status shift, which can be a contributing factor to making it more difficult to recruit and retain people in the timberbuyer role.

Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga arbetsgivares förhållningssätt till genomgångsyrken inom besöksnäringen. Metod: Denna kvalitativa studie baseras på ostrukturerade intervjuer med arbetsgivare och aktörer inom besöksnäringen. Resultat: Studiens slutsats är att arbetsgivarna är kluvna i sitt förhållningssätt till genomgångsyrken och personalomsättning. Arbetsgivarna har en stor acceptans för att medarbetare väljer att gå vidare i sina karriärer, samtidigt som de ser behovet av att ändra ryktet av arbetet som ett genomgångsyrke. Arbetsgivarna utför ett aktivt HRM arbete som syftar till att främja en långsiktig arbetstillfredsställelse och ett yrkesmässigt engagemang hos medarbetarna. Kunskapsbidrag: Studien belyser ett känsligt ämnesområde som påverkar en hel industri. Genom att sätta ryktet av arbetet inom besöksnäringen på agendan kan en fördjupad kunskap av förändringsbenägenheten genereras och därmed utgöra en utgångspunkt för det fortsatta arbetet att höja yrkesstatusen.

This study is a literature review with a qualitative research approach of previously written bachelor thesis about the perception of librarianship. The literature search was done through the database DiVA, with fixed premises. The papers that were chosen studied either the perception of librarianship from the outside world (for example community, users, popular culture, newspapers) or librarians’ own perception of the profession. The purpose of the study has been to determine perceptions of librarianship, if stereotypes about the profession lives on and what that could say about the profession’s status in general, which have been described as low. The conclusion is that stereotypes do appear in popular culture and that the librarian, for the most part, is seen as a reading person with a great passion for books and is almost always tied with the library. Librarians see themselves as service minded, competent and acknowledges the users’ need as their primary job. The low status of the profession is mostly visible through the eyes of some librarians and students, who feels the need to defend their knowledge and competence, but also in the way stereotypes are portrayed. All in all, though, librarians are seen as neutral – neither in a negative or positive way. A way to develop the research about perceptions of librarianship is to see if and how it affects the librarians daily professional life.

Problemet som den här uppsatsen belyser är att olika grupper, till exempel lärare, politiker och fackförbund för en diskussion om läraryrkets status, utan att beskriva vad de menar med begreppet status. Syftet med den aktuella studien är att belysa vad en grupp gymnasielärare respektive representanter från Lärarnas Riksförbund lägger i begreppet yrkesstatus och ta reda på vilka faktorer de anser påverka yrkesstatusen. Vidare är syftet att ställa resultaten mot relevant forskning på området och ge förslag på hur diskussionen om lärares yrkesstatus kan sättas in i ett större perspektiv kopplat till skolutveckling. Undersökningen bygger på en textanalys av debattartiklar från Lärarnas Riksförbunds hemsida och en enkät som gymnasielärare svarat på. Både textanalysen och enkäten har en kvantitativ och en kvalitativ del. Undersökningen visar att Lärarnas riksförbund för ett enkelspårigt resonemang om status där lönen framstår som den i särklass viktigaste faktorn för att påverka statusen, följd av förslag på specifika ”statushöjande” åtgärder, som: lärarlegitimation, karriärmöjligheter och en bättre lärarutbildning. Gymnasielärarna sammanfaller till stor del med Lärarnas Riksförbund i att lönen är en viktig del, men utöver det, för de ett mer nyanserat resonemang om att statusen är beroende av samhällets syn på yrket. Denna insikt bidrar till att andra perspektiv förs in, som: medias bild av läraryrket och att det är samhället omkring lärarna som i någon mån bekräftar deras yrkesstatus. I den avslutande diskussionen förs ett resonemang utifrån aktuell forskning om att läraryrket först måste åtnjuta ett förtroende i samhällets ögon innan lönen kan höjas och en lärarlegitimation införas. Den avslutande diskussionen tillsammans med undersökningens resultat utgör således ett inlägg i debatten om läraryrkets status.