Problemet som den här uppsatsen belyser är att olika grupper, till exempel lärare, politiker och fackförbund för en diskussion om läraryrkets status, utan att beskriva vad de menar med begreppet status. Syftet med den aktuella studien är att belysa vad en grupp gymnasielärare respektive representanter från Lärarnas Riksförbund lägger i begreppet yrkesstatus och ta reda på vilka faktorer de anser påverka yrkesstatusen. Vidare är syftet att ställa resultaten mot relevant forskning på området och ge förslag på hur diskussionen om lärares yrkesstatus kan sättas in i ett större perspektiv kopplat till skolutveckling. Undersökningen bygger på en textanalys av debattartiklar från Lärarnas Riksförbunds hemsida och en enkät som gymnasielärare svarat på. Både textanalysen och enkäten har en kvantitativ och en kvalitativ del. Undersökningen visar att Lärarnas riksförbund för ett enkelspårigt resonemang om status där lönen framstår som den i särklass viktigaste faktorn för att påverka statusen, följd av förslag på specifika ”statushöjande” åtgärder, som: lärarlegitimation, karriärmöjligheter och en bättre lärarutbildning. Gymnasielärarna sammanfaller till stor del med Lärarnas Riksförbund i att lönen är en viktig del, men utöver det, för de ett mer nyanserat resonemang om att statusen är beroende av samhällets syn på yrket. Denna insikt bidrar till att andra perspektiv förs in, som: medias bild av läraryrket och att det är samhället omkring lärarna som i någon mån bekräftar deras yrkesstatus. I den avslutande diskussionen förs ett resonemang utifrån aktuell forskning om att läraryrket först måste åtnjuta ett förtroende i samhällets ögon innan lönen kan höjas och en lärarlegitimation införas. Den avslutande diskussionen tillsammans med undersökningens resultat utgör således ett inlägg i debatten om läraryrkets status.