Syftet med denna uppsats är att undersöka hur status påverkar problematiken att rekrytera och bibehålla virkesköpare inom skogsbranschen. Denna kvalitativa studie har utgått från ett bolag som fått representera hela skogsbranschen. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex personer inom bolaget och fyra studenter på jägmästarprogrammet inom SLU i Umeå. Utöver intervjuer skickades webbenkät till jägmästarprogrammets årskurs 4 och 5, vilket resulterade i 45 svar. Det empiriska materialet i studien har analyserats utifrån Webers (1983) teori om möjlighetsansamling och utestängningsmekanismer samt utifrån Bourdieus (1984) teori om status, baserat kulturellt-, ekonomiskt-, socialt- och symboliskt kapital.   De teman som tydligast framträdde utifrån den insamlade empirin var; den numerära ökningen, kunskap, identifikation, nätverk och frihet. Studien tyder på att status inom virkesköparrollen sjunkit i takt med att antalet virkesköpare ökat, samt att kunskapen som studenterna tar med sig från sina studier inte alltid är den kunskap som behövs som virkesköpare, vilket i sin tur resulterar i att studenterna inte identifierar sig med virkesköparrollen. Detta kan därmed ses som en grundorsak till varför virkesköpare inte ses som ett yrke man helst skulle vilja ha efter examen. I studien har det också visat sig att nätverk har stor inverkan på rollen och att de studenter som blir virkesköpare upplever rollen som svårare än de trott och att det gjort att man sökt sig vidare inom eller utanför företaget. Dessa aspekter kan ses som anledningar till att rollen har en negativ yrkesstatusförskjutning vilket kan vara en bidragande faktor till att det blivit svårare att rekrytera och bibehålla personer i virkesköparrollen. / The purpose of this paper is to investigate how occupational status affects the problem of recruiting and retaining timberbuyers in the forest industry. This qualitative study is based on a company that has represented the entire forest industry. The empirical material has been gathered through semi structured interviews with six people within the company and four students at the forestry program at SLU in Umeå. In addition to interviews, a web survey was sent to the students at the forestry program, grade 4 and 5, resulting in 45 answers. The empirical material of the study has been analyzed on the basis of Weber's (1983) theory of probability- and exclusion mechanisms as well as Bourdieu's (1984) theory of status, based in cultural, economic, social and symbolic capital.   The themes that most clearly emerged from the collected empirical material were; the numerical increase of timberbuyers, knowledge, identification, network and freedom. The study suggests that the status of the forester role has fallen as the number of timberbuyers grow, and that the knowledge that students bring from their studies is not always the knowledge needed as forester, which in turn results in the fact that the students don’t identify with the role of timberbuyer. This is understood to be one of the main reasons why it is not considered as a profession one would prefer to have after graduation. The study has also found that networks have a major impact on the role and that the students who become timberbuyers experience the role as more difficult than they thought. That makes it more likely that the new timberbuyers after a shorter period of time will move on to new roles within or outside the company. These aspects can be seen as a reason why the role has a negative occupational status shift, which can be a contributing factor to making it more difficult to recruit and retain people in the timberbuyer role.