Syfte:               Syftet är att öka förståelsen för hur organisations- och professionsidentifikation bland anställda ter sig när företaget är i kris samt att beskriva hur prestige kan relateras till identifikationen. Metodik:          En fallstudie på SAS har använts som forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Dataproduceringen har skett genom en kvalitativ metod där flera strukturerade intervjuer med personer på fallföretaget har genomförts. Slutsats:        Studien har visat tendenser till att organisationsidentifikation ökar under en kris medan professionsidentifikationen minskar när det kommer till lågprestigeyrken i ett företag som attribueras med ett starkt varumärke. Vidare har studien även bekräftat relationen mellan prestige och identifikation, där en hög prestige i regel leder till en hög identifikation, och där anställda tenderar att identifiera sig med det som har högst prestige. Slutligen har det uppmärksammats att vid en kris kan anställda med en stark organisationsidentifikation försvara sin idealbild av företaget. En av studiens respondenter illustrerade detta genom att säga: ” Rör inte min baby!”.

Purpose: The aim of this thesis is to create a greater understanding of organizational identification and the factors influencing this process. The understanding will be obtained by identifying what individuals identify them selves with and why this identification occurs. Method: The thesis is a case study with an abductive research approach with a focus on organizational identification. Data has been collected with a qualitative focus in interviews and images. Conclusion: The employees at Plain Capital primarily identify themselves with their profession, the company and their co-workers. The reasons why they identify are mostly because of the feeling of pride and participation. We have discovered a link between a strong group identity and a high organizational identification. We have also drawn attention to that high identification with the profession contributes to a lower identification with the organization.

Research in the field of organizational identification with the members of an organization is insufficient when it comes to the reasons for the lack of organizational identification. It is unclear whether it is a communicative problem or if the problem has other grounds. The purpose of this thesis was therefore to examine whether it’s possible for an organization to anchor their core values onto their employees, through internal communication, so that these possibly lead to organizational identification among the employees. Based on this purpose following research questions were designed: Do the sales representatives at GANT Sweden AB identify with the organization's core values? and What is / are the reasons that sales representatives have, or have not identified with the organization? To answer these two questions we chose to conduct qualitative interviews with sales representatives working for GANT Sweden AB, where there is an on going process of change that is aiming to incorporate revised corporate values onto the employees. The analytical framework has been gathered through a largely field research and through looking at the social identity theory and “the meaning perspective” of communication. Our main results with this study showed that a more equal and meaningful communication where the sales representatives feel included in the organization could possibly contribute to greater organizational identification among the sales representatives.

Interna sociala medier visar sig vara ett vanligt förekommande kommunikationsverktyg i dagens organisationer. Genom den ökade kommunikationen som interna sociala medier erbjuder, kan gränser mellan ledare och anställda suddas ut och därmed skapa en gemenskap och ökad interaktion mellan parterna. Anställda har även möjlighet att dela personliga- och arbetsrelaterade meddelanden och filer med sina kollegor, något som har visat sig öka de anställdas engagemang i arbetet utifrån tidigare studier. Tidigare forskning i ämnesområdet har utförts till stor del genom kvantitativa metoder och interna sociala mediers påverkan på de anställdas engagemang, transparens- och organisationstransparens har undersökts. Då en kunskapslucka uppmärksammats kring en mer djupgående förståelse i ämnet, ämnas denna studie bidra till akademin utifrån en kvalitativ utgångspunkt. Syftet med studien var att undersöka huruvida interna sociala medier påverkar de anställdas engagemang, transparens- och organisationsidentifikation i en svensk medieorganisation. Genom intervjuer och en dokumentanalys undersöktes mellanledarnas perspektiv genom intervjuer, en dokumentanalys, för att sedan utföra en triangulering av metoderna i jämförande syfte. Slutsatsen visade att de anställdas användande av de interna sociala medierna ökat i samband med pandemin Covid-19 som eskalerade under studiens gång, i jämförelse med innan dess utbrott. Detta visade bland annat på ett ökat medarbetarengagemang samt en ökad organisationsidentifikation, eftersom de anställda tillsammans med ledaren, nu kommunicerade varje dag, något som inte skett tidigare i samma utsträckning. Transparensen bland de anställda visade sig vara låg, medan transparensen anställd och ledare emellan var hög. Studiens resultat ämnades att bidra med det aktuella kunskapsläget inom ämnesområdet för framtida forskning. / Internal social media appears to be a common communication tool for today’s organizations. Through internal social media, boundaries can be blurred between managers and employees, and by that create a solidarity and added interaction between them. Employees also have the opportunity to share personal- and work-related messages and files with their colleagues, which has been shown to increase employee engagement at work. Previous research in the subject area has been made mainly through quantitative methods and the focus has been around internal social media and its influence on employee engagement, transparency and organizational transparency. As a knowledge gap has shown to a deeper understanding of the subject, this study aims to contribute to the academy based on a qualitative starting point. The purpose of the study was to investigate whether internal social media affects employees’ engagement, transparency and organizational identification in a Swedish media organization. Through interviews and a document analysis, the middle managers' perspective, on the purpose of a Swedish organization, has been investigated which was later compared in a triangulation. The conclusion showed that the employees' use of the internal social media has improved in connection as the Covid-19 pandemic escalated during the study, compared to before. This showed, among other things, increased commitment and organizational identification, since the employees, together with the manager, had a meeting every day, something that has not happened to the same extend as before in the organization. The transparency among employees turned out to be low, while employee and middle managers’ transparency was high. The study's results were intended to contribute with the current state of knowledge in the subject area for research in the future.

En tillitsbaserad styrprincip efterfrågar värderingsdrivna organisationer som kan nyttja organisatoriska värdegrunder som styrmekanismer. Frågeställningar behandlade förhållandet mellan organisatorisk värdegrund i relation till organisationsidentifikation, professionell värdegrund och praktiserad värdegrund. En fallstudie tematiserades utifrån 11 intervjuer med enhetschefer och medarbetare från en kommunförvaltning. Utifrån frågeställningarna genererades tillhörande teman. Samstämmigheten med professionell värdegrund relaterade till temana gemensam grundsyn och tydlighet. Med praktiserad värdegrund till temana styrmekanism, konkretisering, samverkan och förut­sättningar. Förhållandet till organisationsidentifikation gav temana närhet, öppenhet, värdekongruens, tydlighet och rykte. Resultatet visade på upplevd samstämmighet mellan den organisatoriska värdegrunden och den professionella samt praktiserade värdegrunden med några avvikelser.  Den organisatoriska värdegrunden hade en del i identifikationsprocessen. Studien kan utveckla förståelsen om värde­grundens roll i identifikationsprocessen samt bidra till att organisationer som ämnar att bedriva värderingsstyrning ges en inblick i ett värdegrundsarbete och påverkande faktorer. Värdegrund kan användas som verktyg vid rekrytering och marknadsföring för att locka individer med önskvärda professionella värderingar.

Bakgrund: Människor tenderar att identifiera sig själva med olika sociala grupper, exempelvis utifrån professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och värderingar, vilket skapar en känsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare än sin organisation, vilket i sin tur påverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste åren har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populärt på den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet. Beroende på i vilken utsträckning medarbetarna identifierar sig med sin profession och sin organisation kan dessa relationer påverkas. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur professionernas identifikation påverkar medarbetarskap i professionella organisationer. Metod: Då syftet med studien är att ge en ingående beskrivning av valt problemområde baseras studien på en kvalitativ metod. För att kunna beskriva hur professioners identifikation påverkar medarbetarskap i professionella organisationer har två fallstudier genomförts, båda på professionella organisationer med verksamheter inom hälso- och sjukvård. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med respondenter tillhörande en profession. Resultat och slutsats: Studien visar att individer i en professionell organisation tillhörande en profession tenderar att identifiera sig med sin profession snarare än sin organisation. Då medarbetarskap bygger på relationen till både arbetsgivare och det egna arbetet påverkas det av professioners identifikation. Det har i föreliggande studie dessutom framkommit att förtroende sker i större utsträckning inom den egna professionen, även gemenskap och samarbete har visat sig ske i första hand inom professionens gränser. Studien har även visat att professioner upplever ett starkare engagemang för det egna arbetet än för organisationen, de tenderar dessutom att ta mer ansvar för det egna arbetet än för organisationen som helhet. / Background: People tend to identify themselves with different social groups based on, for instance, professional or organizational affiliation. Individuals who identify themselves with the same social group often create similar norms and values, which create a sense of belonging. In a professional organization professional co-workers tend to identify themselves with their profession rather than their organization, which in turn affects the relationship between the individual and the organization. In recent years the concept of co-workership has become increasingly popular in the Swedish labor market. The concept of co-workership includes how employees handle the relationship with their employer and to their own work. Depending on the extent to which employees identify themselves with their profession and their organization these relationships are affected. Purpose: The purpose of this study is to describe how professional identification influences the co-workership in professional organizations. Method: To give a descriptive picture of the chosen area the study is based on a qualitative approach. In order to describe how professional identification influences the co-workership in professional organizations two case studies has been conducted, both organizations are to be found in the health care field. The study is based on qualitative interviews with respondents belonging to a chosen profession. Results and conclusion: The present study has revealed that professional co-workers in a professional organization tend to identify themselves with their profession rather than their organization. Since co-workership is based on relationships both with employers and to the co-workers own work the professional identification therefor has an influence on the co-workership. The present study further revealed that trust occurs more widely within the own profession. It has also been found that fellowship and collaboration primarily occurs within the own profession. The study has shown that professionals tend to experience a stronger commitment to their work than to their organization, they also tend to take more responsibility for their own work than for the whole organization.

Lojalitet gentemot arbetsgivare har tidigare ansetts vara en merit för anställda, medan det i dagens arbetsliv kan upplevas vara mer av en belastning. Lojala medarbetare får ofta en sämre löneutveckling och blir mindre attraktiva på arbetsmarknaden än de som med jämna mellanrum byter arbetsplats, vilket kan vara en orsak till att organisationer idag har problem med personalomsättningar där individer lämnar sina anställningar i snabbare takt än vad som förväntas. Detta ställer höga krav på organisationer att arbeta strategiskt med sitt personalarbete för att rekrytera rätt personal samt behålla dem. Studiens syfte var att undersöka varför vissa individer är mer benägna till att lämna sina organisationer än andra. Detta genomfördes genom att kvantitativt studera variablerna organisationsidentifikation, upplevd yrkesstatus och dess korrelation med individens intention att lämna sin organisation. Studien genomfördes i samarbete med Försvarsmakten och Skaraborgs regemente P4. Respondenterna i studien bestod av soldater från den 42:a mekaniserade bataljonen vilka samtliga tillhörde yrkeskategorin kontinuerligt anställda soldater. Resultatet visade signifikanta negativa samband mellan organisationsidentifikation och individens intention att lämna sin organisation (β=-.39, p=<.001) samt mellan yrkesstatus och intentionen att lämna sin organisation (β =-.35, p=<.001). Organisationsidentifikation hade även ett signifikant positivt samband med yrkesstatus (β =.34, p=<.001). Resultatet indikerar därmed på att organisationsidentifikation inte bara påverkar individens intention att lämna sin organisation, vilket även tidigare studier visat, utan att den även påverkar medarbetares upplevda yrkesstatus. Detta ger incitament till organisationer att aktivt arbeta med att öka sina anställdas organisationsidentifikation om yrkets status upplevs vara låg samt om personalomsättningen är för hög. / Loyalty towards the employer has been considered a merit in the past. In today'slabor, loyalty may instead be regarded as a burden on the loyal employee because he/she often gets lower wage and gets less attractive on the labor market than those who change jobs every once in a while. This may cause problems within the organizations, such as a high employee turnover where individuals leave their jobs in a faster pace than the organizations expect. This places high demands on organizations to work strategically with their Human Resources Department to recruit the right staff and retaining them in the organization. The purpose of this study was to examine why some individuals are more likely to leave their organizationsthan others. This was accomplished through measuring the variables organizational identification, perceived occupational status and its correlation with the intention to leave their organization. A quantitative survey was conducted in collaboration with the Swedish Armed Forces. The respondents consisted of professional soldiers from Skaraborgs regiment serving in the 42nd mechanized battalion. The results showed significant negative correlations between organizational identification and intention to leave their organization (β=-.39,p=<.001), and perceived occupational status and intention to leave their organization (β =-.35,p=<.001). Organizational identification also had a significant positive association with perceived occupational status (β=.34, p=<.001). The results indicate that organizational identification affects not only the intention to leave their organization, which also has been shown by previous studies, but also employees' perceived occupational status. This provides incentives for organizations to work actively to increase their employees' organizational identification if the employee’s perceive a low occupational status and if the turnover rates are high.