Research in the field of organizational identification with the members of an organization is insufficient when it comes to the reasons for the lack of organizational identification. It is unclear whether it is a communicative problem or if the problem has other grounds. The purpose of this thesis was therefore to examine whether it’s possible for an organization to anchor their core values onto their employees, through internal communication, so that these possibly lead to organizational identification among the employees. Based on this purpose following research questions were designed: Do the sales representatives at GANT Sweden AB identify with the organization's core values? and What is / are the reasons that sales representatives have, or have not identified with the organization? To answer these two questions we chose to conduct qualitative interviews with sales representatives working for GANT Sweden AB, where there is an on going process of change that is aiming to incorporate revised corporate values onto the employees. The analytical framework has been gathered through a largely field research and through looking at the social identity theory and “the meaning perspective” of communication. Our main results with this study showed that a more equal and meaningful communication where the sales representatives feel included in the organization could possibly contribute to greater organizational identification among the sales representatives.

Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för fenomenet emotionellt lönearbete och vad fenomenet innebär för butiksmedarbetare i en organisation som har kundinteraktion både face-to-face och via telefon och/eller e-post. Vi ville undersöka butiksmedarbetarnas gemensamma erfarenheter av att upprätthålla en fasad utåt mot kunderna. Även en jämförelse av resultatet mellan den fysiska butiken och web-shopen har gjorts. Den teoretiska utgångspunkten influerades av den tidigare forskningen som finns och grundas i Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Arlie Hochschilds teori om emotionellt lönearbete. Resultatet bygger på sex djupgående semistrukturerade intervjuer ur ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visar inte på några större skillnader mellan personalen i den fysiska butiken och i web-shopen när det gäller upplevelsen av fenomenet emotionellt lönearbete. De få skillnader som finns är kopplade till deras olika roller. Båda grupperna använder sig av ”surface acting” vid  upprätthållandet av butikens fasad utåt genom att försöka tillmötesgå kundernas förväntningar och lösa eventuella problem som har uppstått. De verkar dock inte påverkas negativt emotionellt av det. Resultatet får delvis stöd av den teoretiska utgångspunkten, med undantag av Hochschilds begrepp ”deep acting”. Resultatet kan  även kopplas till vissa delar av den tidigare forskningen som presenteras i studien, vilket framkommer i den slutliga diskussionen.