Spelling suggestions: "subject:"dramaturgiska perspektivet"" "subject:"dramaturgiska perspektivet""
1 |
Personlig men inte privat : En studie av kriminalvårdares gränsdragning mellan det professionella och det personliga och privataLarsson, Suzanne January 2012 (has links)
Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur kriminalvårdare uppfattar sin yrkesidentitet. Var går gränsen mellan det professionella och det personliga/privata i förhållande till de intagna på en kriminalvårdsanstalt? Studien bygger på åtta kvalitativa samtalsintervjuer med kriminalvårdare på en klass 1 anstalt i Sverige. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultatet talar för att man kan applicera Goffmans dramaturgiska perspektiv med en främre och en bakre region på kriminalvården. Kriminalvårdaren är i främre regionen med de intagna och i den bakre regionen är han privatpersonen och har möjlighet att vara sig själv. Det framgår att kriminalvårdarna i studien är medvetna om rollen kriminalvårdare och vad som anses korrekt för hur en kriminalvårdare ska agera och uppföra sig. Det anses inte passande att dela med sig privata detaljer över sitt eller andra kriminalvårdares privatliv. Uppsatsen visar även på att rollen som kriminalvårdare inte slutar fören tjänstedräkten tas av. När kriminalvårdarna utför privata sysslor utanför arbetstid klädd i tjänstedräkt så agerar de fortfarande i rollen som kriminalvårdare.
|
2 |
Kontrasterande roller : En hermeneutisk studie om kvinnors upplevelse av sin roll på en mansdominerad datavetenskaplig högskoleutbildningStendahl, Hanna, Lind, Alexandra January 2019 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur kvinnor upplever sin roll på en mansdomine- rad datavetenskaplig högskoleutbildning. Datoriseringens framväxt i dagens- och framtidens samhälle kräver fler individer med kompetens inom det datavetenskapliga området. Trots det ökade behovet, kvarstår en betydande underrepresentation av kvinnliga studenter på högskoleut- bildningen vilket resulterar i en klyfta som skapar nyfikenhet gällande hur kvinnorna upplever sig skildra sin roll samt vilka förväntningar som finns den. Studien tar avstamp i ett teoretiskt och begreppsligt ramverk uppbyggt på Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv med fokus på individens roller i den sociala interaktionen. Med en hermeneutisk metodansats genomfördes tio dialogiska intervjuer med kvinnliga studenter på en högskola i en mellanstor stad i Sverige, som har fullföljt minst en termin på den datavetenskapliga högskoleutbildningen. Huvudtolkningen som studien resulterar i belyser att kvinnan har kontrasterande roller på högskoleutbildningen, både i framställandet av sin roll och av de skilda förväntningarna från omgivningen. Kvinnans roll på den datavetenskapliga högskoleutbildningen är både tilldelad och självskapad i samman- hanget vilket åskådliggör att framträdandet dels styrs i form av det publiken räknar med och dels i en motsättning av de interaktionsbundna önskningarna. Följaktligen upplever kvinnan inta en passiv roll i kunskapssammanhang och en aktiv roll beträffande det sociala ansvaret utifrån om- givningens förväntningar. Samtidigt går kvinnan emot de förutfattade meningarna och bevisar sin kunskap, vilket visar på de kontrasterande rollerna hon intar.
|
3 |
På gränsen mellan personligt och privat : En intervjustudie om lärarrollen i sex- och samlevnadsundervisning på högstadietNiklasson, Emil, Vanno, Sanna January 2019 (has links)
Det svenska samhället kan idag beskrivas som genomsexualiserat. Trots detta anses det personliga sexet fortfarande vara en privat fråga och något varje individ förväntas hålla för sig själv. Skollagen säger att alla elever har rätt till likvärdig undervisning men enligt Skolinspektionens granskande rapport av sex- och samlevnadsundervisningen uppfylls inte detta krav. Anledningen kan tänkas vara att lärare inte får utbildning i hur de ska undervisa i sex och samlevnad, att läroplanen är diffus och att sex betraktas som ett tabubelagt och privat ämne. Då sex diskuteras i skolan tvingas läraren aktivt dra gränser mellan vad som är lämpligt att ta upp i klassrummet och vad som bör bevaras privat. För att undersöka hur detta tar sig uttryck har Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv applicerats på lärarrollen då de utför sex- och samlevnadsundervisning. Studiens empiriska material består av sju semistrukturerade intervjuer med SO- och NO-lärare på högstadiet. Resultatet visar att gränsdragningen mellan personligt och privat utförs ständigt och att den framför allt är nödvändig för att skydda eleverna som inte har en lika tydligt definierad och avgränsad roll i klassrummet som lärarna. Studien identifierar tre strategier lärarna använder för att neutralisera ämnet. Ett sätt är att prata om privata saker utan att det är privat för någon i klassrummet, ett annat är att prata om det privata genom att diskutera det med icke-privata termer och det tredje är att transformera det privata med hjälp av en frågelåda. Utvecklandet av dessa strategier kräver vilja, engagemang och kompetens av läraren. Studiens främsta slutsats är att strukturella brister i utbildning och styrdokument gör att sex- och samlevnadsundervisningen till stor del beror på hur läraren definierar sin roll, tolkar sin uppgift och sitt ansvar. Detta kan tänkas vara en bidragande orsak till att ämnet inte behandlas likvärdigt.
|
4 |
"Kunden har inte alltid rätt, men man kan låta kunden tro det..." : Roller och känslor i det dagliga servicearbetetGoding, Ingela, Nässel, Gabriella January 2012 (has links)
Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för fenomenet emotionellt lönearbete och vad fenomenet innebär för butiksmedarbetare i en organisation som har kundinteraktion både face-to-face och via telefon och/eller e-post. Vi ville undersöka butiksmedarbetarnas gemensamma erfarenheter av att upprätthålla en fasad utåt mot kunderna. Även en jämförelse av resultatet mellan den fysiska butiken och web-shopen har gjorts. Den teoretiska utgångspunkten influerades av den tidigare forskningen som finns och grundas i Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Arlie Hochschilds teori om emotionellt lönearbete. Resultatet bygger på sex djupgående semistrukturerade intervjuer ur ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visar inte på några större skillnader mellan personalen i den fysiska butiken och i web-shopen när det gäller upplevelsen av fenomenet emotionellt lönearbete. De få skillnader som finns är kopplade till deras olika roller. Båda grupperna använder sig av ”surface acting” vid upprätthållandet av butikens fasad utåt genom att försöka tillmötesgå kundernas förväntningar och lösa eventuella problem som har uppstått. De verkar dock inte påverkas negativt emotionellt av det. Resultatet får delvis stöd av den teoretiska utgångspunkten, med undantag av Hochschilds begrepp ”deep acting”. Resultatet kan även kopplas till vissa delar av den tidigare forskningen som presenteras i studien, vilket framkommer i den slutliga diskussionen.
|
5 |
Jag biter ihop : En kvalitativ studie om emotionellt arbete och kundmötet i restaurangbranschenStenmark, Lisa, Rasmuson, Andreas January 2018 (has links)
Denna uppsats behandlar serveringspersonalens upplevelse av sin yrkesroll i restaurangbranschen. Frågeställningen fokuserar på serveringspersonalens egna upplevelser av kundmötet och det tillhörande emotionella arbetet. Den innefattar även personalens egna beskrivningar av hur de hanterar den återkommande konflikten mellan uppvisad och upplevd känsla. Restaurangyrket ställer höga krav på yrkeskompetens och sociala färdigheter men innebär också situationer som personalen kan uppleva som emotionellt ansträngande. Den teoretiska bakgrunden till studien utgår ifrån Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Arlie Hochschilds teori om emotionellt arbete. Det empiriska materialet består av data från sju semistrukturerade intervjuer med restauranganställda i Stockholm. Respondenterna beskriver hur de anpassar sitt framträdande efter vilken gäst de serverar. Anpassningen består främst av de känslor som visas utåt, exempelvis genom samtalston, gester och ansiktsuttryck. Detta sker således på en ytlig nivå, och oftast innefattas inte det som serveringspersonalen känner på riktigt i anpassningen. Resultatet tyder på att respondenterna upplever en dissonans mellan de känslor de visar utåt och de känslor som de känner inombords. Studien utforskar därför även olika strategier personalen använder i syfte att minska den emotionella dissonansen. Vissa strategier tycks vara vanligt förekommande bland respondenterna, samtidigt som andra strategier bara används av några få. Denna variation kan tänkas bero på kontextuella och personlighetsmässiga skillnader. Slutligen så tillhandahåller denna studie en bild av hur serveringspersonal i Stockholm upplever sitt arbete, hur de hanterar sin yrkesroll samt hur serveringsyrket i sig till mångt och mycket kan betraktas som emotionellt arbete. Inom den svenska kontexten så är forskning av detta slag bristfällig, och vår studie fyller därför en kunskapslucka inom området. Avslutningsvis föreslås fortsatt forskning i området av kvantitativ karaktär.
|
6 |
Afterwork - den sociala träffen : En kvalitativ studie om afterworkens betydelser för den sociala sammanhållningen bland yrkesverksam säljpersonalLilja, Ronja January 2020 (has links)
Afterwork kan definieras som ett socialt sammanhang efter arbetstid mellan kollegor eller vänner, som en övergång mellan jobb och fritid. Den föreliggande studien avhandlar afterworkens sociala och integrerande betydelse på arbetsplatser, detta för att fenomen som afterwork kan ha en direkt inverkan på arbetsmiljön. Afterwork kan på detta sätt främja eller hämma gruppsammanhållning och relationer på arbetsplatsen. Studiens syfte är att undersöka hur anställda inom säljbranschen upplever afterwork i relation till den sociala sammanhållningen på arbetet. För att undersöka detta användes ett kvalitativt angreppssätt med en abduktiv ansats där Goffmans (2014) dramaturgiska perspektiv samt Collins (2004) interaktionsritualer har använts för att analysera det empiriska materialet. Åtta semistrukturerade enskilda intervjuer genomfördes med yrkesverksamma individer inom säljbranschen. Utifrån intervjusvaren, resulterade analysen i dessa tre teman; Upplevelsen av afterwork, Afterwork som en relationsskapande arena samt Afterworkens betydelser för arbetsgruppers sociala sammanhållning. Resultatet visade på att afterwork upplevdes som ett övergångsrum mellan arbete och fritid, vilket i sin tur influerade samtalen på afterworken som många gånger berörde jobbrelaterade ämnen. Vidare menade intervjupersonerna på att afterwork var en rolig och trevlig tillställning som laddade dem med positiv emotionell energi. Resultatet visade även på att afterworkkontexten utgör en social arena som gynnade skapandet av social sammanhållning och relationer. Umgänge utanför arbetet, i en annan kontext, visade sig vara betydande vid förståelsen av skapandet av social sammanhållning, detta för att afterwork upplevdes som en avslappnad miljö som öppnade upp för mer intima och öppna samtal om jobb.
|
7 |
Dagens extroverta ideal : En kvalitativ intervjustudie om diskursen kring introversion och extroversionAziz, Sonja, Berglund, Douglas January 2020 (has links)
No description available.
|
8 |
"Köp mig för att..." : En innehållsanalys av influencers argument för att kommunicera produktreklam på InstagramSjöström, Martina January 2022 (has links)
Syftet med studien är att undersöka huruvida kommunikationsargumenten för reklam och annonsering av produkter skiljer sig åt beroende på om det är en manlig eller kvinnlig influencer. Vidare syftar studien till att analysera försäljningsargument i utvalda inlägg publicerade av influencers. Dessa har sedan jämförts med tidigare forskning aktuell för området. Denna studie redogör för en innehållsanalys av influencers argument för att kommunicera produktreklam på Instagram. Studien visar att svenska influencers använder känsloargument i hög utsträckning. Det ethos som framförallt framhålls är det egna jaget. Studien visar också att kvinnliga influencers i högre utsträckning än manliga influencers arbetar med att framställa skönhet och elegans, medan manliga influencers i majoriteten av fallen marknadsför produkter som associeras med träning, hälsa och fysisk aktivitet.
|
9 |
Vad innebär det att vara ung chef? : En etnografisk studie om vad det innebär att arbeta som ung chef inom den offentliga sektorn idag.Palm, Amanda, von Rüdiger, Hanna January 2023 (has links)
Denna studie undersökte ett tämligen outforskat område som vi anser borde uppmärksammas: vad det innebär att arbeta som ung chef inom offentlig sektor idag. Studiens urval utgick ifrån en medelstor kommun i Sverige där fyra unga chefer valdes ut. Det utfördes sju deltagande observationer som lade grunden för fyra intervjuer, dessa hade en grund i en etnografisk metodansats. För att förstå studiens resultat i sin helhet användes ett symboliskt interaktionistiskt synsätt, kombinerat med utvalda begrepp från Goffmans dramaturgiska perspektiv och Hochschilds emotionssociologi. Resultatet delas upp i fyra övergripande teman: vad innebär det att arbeta som chef?, det sociala klimatet på arbetsplatsen, hur ung ålder spelar in på chefsrollen och hur medarbetarnas ålder påverkar chefernas förhållningssätt. Under det första temat diskuteras chefernas generella chefsroll och vad det innebär, exempelvis begränsningar. I det andra temat diskuteras användningen av stämningsreglerande i form av humor samt användning av tydlig kommunikation. Det tredje temat lyfter chefernas egen beskrivning på de som unga chefer samt omgivningens syn. Och i det sista temat redovisar vi för chefernas syn på sina medarbetare utifrån ålder.
|
10 |
Medarbetares lärande på arbetsplatsen : En kvalitativ studie om informellt lärande och det sociala sammanhangets betydelse för lärandet.Yrelin, Louise, Zimdahl, Matilda January 2018 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.1083 seconds