No description available.

Bakgrund- Att få beskedet bröstcancer kan för många kvinnor innebära svårigheter med olika emotionella känslor. Därmed är det viktigt att operationssjuksköterskan inom sjukvården ser människan som något större än bara en sjuk kropp. Att kroppen inte bara är fysisk, utan den bär även på människans livshistoria, känslor, självbild och mening. Syfte- Att beskriva kvinnans upplevelse av sin kropp före och efter bröstcancerkirurgi. Metod- En litteraturstudie med systematisk ansats där 19 vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats. Resultat- Studiens resultat visar kvinnans upplevelser före och efter bröstcancerkirurgi och omfattar två huvudteman: Uppfattningar och tankar kring kroppen och Förändringar av kroppen. Dessa delas in i subteman: Kvinnors kroppsbild, Strävan efter att bevara sin enhet, Tillfreds med sin kropp, Att bli svken av sin kropp och Förlust av sin kvinnlighet. Slutsats- Varierande upplevelser av den egna kroppen förekom och det framkom att dessa kunde vara både positiva och negativa. De negativa upplevelserna bestod främst av att kvinnorna upplevde sina kroppar som förändrade. Det positiva i studien var att kvinnorna kunde vara tillfreds med sina kroppar efter bröstcancerkirurgin. Genom kunskapen av dessa upplevelser kan operationssjuksköterskan lättare bidra med en personcentrerad vård.

Bakgrund: Ofrivillig barnlöshet drabbar mellan 10 och 15 procent av alla par i Sverige. Tillståndet definieras efter det att man aktivt försökt bli gravid i över ett år. Att vara ofrivilligt barnlös påverkar hela kvinnans livsvärld och kan utlösa en kris. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet och hur det påverkar kvinnans liv. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som grundades på fyra självbiografier. Manifest innehållsanalys gjordes med Lundman och Hällgren-Graneheims modell (2017) för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom i resultatet att kvinnorna upplevde känslor av vrede, sorg, avundsjuka och självförakt. Deras liv togs över av sin ofrivilliga barnlöshet och påverkade relationer till sin partner och till andra i omgivningen. Slutsats: Ofrivillig barnlöshet bidrar med risk för bland annat depression och social isolering, som sjuksköterska behöver man vara medveten om dessa risker för att kunna se varningstecken och förebygga psykisk ohälsa. Människan har i modern tid börjat skjuta upp att skaffa barn allt mer senare i livet, ofrivillig barnlöshet behöver därför uppmärksammas mer i samhället. Det är viktigt att informera om fertilitet redan i ung ålder då man kan påverka sin framtida fertilitet genom de livstilsval man gör idag.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Vid behandling av bröstcancer är de mest förekommande biverkningarna håravfall, vaginal torrhet, smärta vid samlag, fertilitet och mastektomi. Dessa biverkningar kan påverka kvinnans sexuella hälsa och livskvalité. Forskning visar att sjuksköterskor önskar mer kunskap och utbildning om sexuell hälsa. Sjuksköterskornämner att de önskar mer kunskap och utbildning om sexuell hälsa.  Syfte: Syftet var att belysa kommunikation och behovet av information om sexuell hälsa hos kvinnor, relaterat till behandling av bröstcancer. Metod: Metoden var en litteraturöversikt. Sammansatt av nio resultatartiklar bestående av fyra med kvalitativ metod, tre med kvantitativ metod och två med mixad metod. Dessa analyserades enligt Fribergs fem-stegs analysmodell.  Resultat: Resultatet presenteras genom ett huvudtema: Bristande kunskap om att bröstcancer påverkar den sexuella hälsanoch tre underteman: Bemötandet tystar frågorna, avsaknad av information samt Mångfald av informationskällor.Resultatet visade att kvinnorna önskade mer information om sexuell hälsa under och efter behandling av bröstcancer. Kvinnorna nämnde bristfälligt stöd från sjukvårdspersonalen om information relaterat till gynekologiska besvär och sexuell ohälsa.  Diskussion: Metoden och tillvägagångssättet för litteraturöversikten diskuteras i metoddiskussionen. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet mot Joyce Travelbees teori om omvårdnadsrelationer, tidigare forskning samt mot bakgrunden. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women in Sweden. In the treatment of breast cancer, the most common side effects are hair loss, vaginal dryness, pain during intercourse, fertility and mastectomy. These side effects can threaten the woman's sexual health and quality of life. Nurses mention that they want more knowledge and education on sexual health. Aim: The purpose was to highlight women's need for information on sexual health, related to the treatment of breast cancer. Method: A literature review composed of nine result articles consisting of four with qualitative methods, three with quantitative methods and two with mixed methods. These were analyzed according to Friberg´s fem-stegs analysmodell Results: The result is presented through a main theme:Lack of knowledge about breast cancer that affects the sexual healthand two sub-themes: The response silences the issues, lack of information and diversity of information sources. The result shows that women want more information about sexual health during and after treatment of breast cancer. The women mention the lack of support from healthcare professionals about information related to gynecological issues and sexual health.   Discussion: The method and approach of the literature review is discussed in the method discussion. The result discussion discusses the result against Joyce Travelbee's theory of nursing relations, previous research and against the background.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

En övervägande stor grupp kvinnor drabbas av missfall, antingen tidigt eller sent i graviditeten, ochför många är det en traumatisk upplevelse. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva aktuellforskning om hur kvinnor upplever ett missfall och hur den upplevelsen påverkar den psykiskahälsan i nästkommande graviditet. Litteraturöversikten baserades på tjugotre vetenskapliga artiklarpublicerade mellan 1995 och 2007. Sökning har skett i fyra olika databaser med ett antalsökkombinationer.Resultatet visade att missfall är ett komplext tillstånd där många olika känslor är involverade.Blandade känslor i form av sorg, oro, förtvivlan, depression och skuld beskrevs av kvinnorna. Vidnästkommande graviditet upplevdes en stark oro och ett hot mot graviditeten och barnet. Studiervisade även en lägre grad av prenatal anknytning till barnet hos de kvinnor som upplevt missfall.Upplevelsen av att sakna stöd efter missfallet och under nästkommande graviditet påtalades avföräldrarna. Skillnad i sorgearbete mellan kvinnan och mannen beskrevs, liksom att kvinnan visadehögre grad av depression och oro än mannen. Flera studier betonar vikten av planerad uppföljningefter ett missfall.Nyckelord; missfall, kvinnors upplevelse, oro, sorg, skuld och nästkommande graviditet.

Background: Gynecological cancer is the second most common form of cancer in women. There are different treatment options, including surgery and radiotherapy. As a result of effective treatments the number of women who survived in recent years has increased. Complications resulting from the different treatments are common and may affect womens’ sexuality. Since problems with sexuality can arise related to various diseases and treatments the nurse will also come into contact with sexuality issues in meeting with patients. Aim: To highlight women´s experiences of sexuality after a gynocological cancer treatment. Method: A literature review based on eleven scientific articles. Data collection was conducted on the databases CINAHL Complete, PubMed and Nursing &amp; Allied Health database. The articles were reviewed and similarities identified. Results: Three main themes were identified, physical impact, mental impact and partner relationships. It was found that women in many cases experienced a negative change in their sexuality and that the self-image was negatively affected by the cancer and subsequent treatment. The result also showed that it was common among women to feel that they had not received enough information about complications that might arise after cancer treatment. Discussion: The result is discussed based on Roys adaption model and the various adaptive functional areas that the model contains and based on scientific articles.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur kvinnor upplever sin roll på en mansdomine- rad datavetenskaplig högskoleutbildning. Datoriseringens framväxt i dagens- och framtidens samhälle kräver fler individer med kompetens inom det datavetenskapliga området. Trots det ökade behovet, kvarstår en betydande underrepresentation av kvinnliga studenter på högskoleut- bildningen vilket resulterar i en klyfta som skapar nyfikenhet gällande hur kvinnorna upplever sig skildra sin roll samt vilka förväntningar som finns den. Studien tar avstamp i ett teoretiskt och begreppsligt ramverk uppbyggt på Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv med fokus på individens roller i den sociala interaktionen. Med en hermeneutisk metodansats genomfördes tio dialogiska intervjuer med kvinnliga studenter på en högskola i en mellanstor stad i Sverige, som har fullföljt minst en termin på den datavetenskapliga högskoleutbildningen. Huvudtolkningen som studien resulterar i belyser att kvinnan har kontrasterande roller på högskoleutbildningen, både i framställandet av sin roll och av de skilda förväntningarna från omgivningen. Kvinnans roll på den datavetenskapliga högskoleutbildningen är både tilldelad och självskapad i samman- hanget vilket åskådliggör att framträdandet dels styrs i form av det publiken räknar med och dels i en motsättning av de interaktionsbundna önskningarna. Följaktligen upplever kvinnan inta en passiv roll i kunskapssammanhang och en aktiv roll beträffande det sociala ansvaret utifrån om- givningens förväntningar. Samtidigt går kvinnan emot de förutfattade meningarna och bevisar sin kunskap, vilket visar på de kontrasterande rollerna hon intar.

Bakgrund: Endometrios är en vanlig gynekologisk sjukdom som drabbar var tionde fertil kvinna i Sverige och än idag finns oklarheter kring sjukdomens uppkomst. Sjukdomen innebär att livmoderslemhinnan är lokaliserad på andra ställen än i livmodern vilket yttrar sig i olika symtom där smärta är vanligast. Endometrios är associerad med försämrad livskvalitet som kan påverka kvinnan både fysiskt och emotionellt. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL inkluderades. Resultat: Kvinnorna rapporterade att de påverkades fysiskt av endometrios där smärta, i olika former som exempelvis bäckensmärta, dyspareuni och dysmenorré, var det vanligaste upplevda symtomet. Smärtans varaktighet var individuell och kunde vara allt från några dagar till konstant smärta. Kvinnornas emotionella välmående påverkades negativt där de upplevde känslor av hjälplöshet, ilska, ångest och brist på kontroll av deras liv, samt negativ påverkan på självförtroendet och självkänslan. Kvinnornas sociala relationer, arbete, utbildning samt sociala aktiviteter påverkades främst negativt av sjukdomen, då kvinnorna inte kunde delta och prestera på grund av symtom av sjukdomen. Endometrios visade även ha en existentiell påverkan där vissa kvinnor påverkades positivt där de fann en mening med livet, medan andra påverkades negativt och upplevde självmordstankar. Slutsats: Endometrios påverkar olika aspekter av kvinnors liv där sjukdomen främst påverkar kvinnors fysiska, emotionella, sociala och existentiella hälsa negativt och en försämrad livskvalitet hos kvinnorna. Ett behov av vidare kvalitativ forskning behövs för att synliggöra endometrios, öka kunskapen om sjukdomen samt utveckla diagnostik och behandlingsmetoder för att hjälpa kvinnorna att uppnå en förbättrad livskvalitet. / Background: Endometriosis is a common gynecological disease which affects every tenth fertile woman in Sweden and still today there are uncertainties about the origin of the disease. Endometriosis means that endometrium is located on other places than in the womb which manifests itself in various symptoms where pain is the most common. The disease is associated with impaired quality of life which can affect the woman both physically and emotionally. Aim: The aim was to examine women’s experiences of living with endometriosis. Method: A descriptive literature study including twelve qualitative original articles from the databases PubMed and CINAHL.   Results: The women reported that they got affected by endometriosis physically where pain, in different shapes such as pelvic pain, dyspareunia and dysmenorrhea, were the most experienced symptom. The duration of the pain was individually but could last from a few days to constantly pain. The women’s emotionally wellbeing was affected negative where feelings of hopelessness, anger, anxiety and lack of control of their life’s, and also a negative affect on their self-confidence and self-esteem. The women’s social relationships, work, education and social activities where mainly affected negative by the disease, because the women could not participate and perform because of the disease. Endometriosis also showed to have an existential affect where some women were positively affected because they found a meaning of life, where others were negatively affected and experienced suicidal thoughts. Conclusion: Endometriosis affects different aspects of women’s life where the disease mainly affects women’s physical, emotional, social and existential health negatively and an impaired quality of life. A need for further qualitative research is needed to make endometriosis more visible, increase the knowledge about the disease and develop diagnostics and treatment methods to help the women achieve an improved quality of life.

Bakgrund: kvinnor som har blivit utsatta för våld i nära relationer vågar inte prata om vad de har blivit utsatta för. Det kan bero på att det är ett tabubelagt ämne men även andra orsaker så som att de blir dåligt bemötta av sjukvårdspersonalen. Kvinnorna väljer på så sätt att inte prata om problemet, och det leder till att våldet inte uppmärksammas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av bemötandet med sjukvården efter att ha blivit utsatta för våld i nära relationer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har tillämpats, egentlig informationssökning har gjorts i databaserna PubMed och Cinahl Complete för att få fram material till resultatet. Resultat: Kvinnor upplevde att de inte blev tagna på allvar samt att de inte fick tillräckligt med stöd av sjukvårdspersonalen. Majoriteten upplevde att de blev negligerade av sjukvårdspersonalen, samt att sjukvårdspersonalen inte hade förståelse för kvinnornas situation. De blev inte värdigt bemötta när de inte kunde vara privata. Det visade dock att ett fåtal kvinnorna upplevde att de är betydelsefulla genom att de får praktiskt stöd och att sjukvårdspersonalen var lyhörda. Det visade även att kvinnor upplevde mer trygghet när de blev bemötta av kunnig vårdpersonal. Diskussion: Kvinnor får inte emotionellt stöd, inte tillräckligt med tid samt att sjukvårdspersonalen inte har erfarenhet och kunskap om ämnet. Detta har lett till att kvinnorna inte väljer att prata om detta med sjukvårdspersonalen.