I detta projekt så berättar jag om min önskan att bli gravid och att det inte är så lätt som jag trott. Jag berättar om hur jag upplever att jag inte har kontroll över min egen kropp och att den inte beter sig som den förväntas göra. Besvikelsen jag känner beror mycket på normer som finns kring barnskapande och familjebildande. Jag känner mig kritisk till förväntningar på hur saker ska vara och bete sig. Det finns problem med att hela tiden försöka kategorisera, att dela upp det i antingen eller, i dikotomier. Jag försöker hitta sätt att arbeta med textil och färg där jag utgår från och använder mig av själva materialet och inte mina förväntningar på hur det borde användas.

This paper is grounded in the previous research that indicated that involuntary childless women feels stigmatized and outside society. The purpose of this paper was to find out how the feeling of being an outsider and a stigmatized person is created and takes form in the category involuntary childless women. I asked the questions; -In what parts of the interviewed women’s answers indicates that they are outsiders and stigmatized? –Who is creating the stigma and the outsiderness and how is it created? I answered these questions by interviewing six women in the ages of 28-40, who all had undergone In vitro fertilization-treatment and lived in heterosexual relationships. I used Erving Goffmans theory about stigma and Howard Beckers theory about outsiders to analyse the empiric data. The results show that these women indeed are stigmatized and outsiders, but it doesn’t evolve from the people around them, but from the women themselves. These women tend to cling on to everything that relates to pregnancies and babies, and because of this they embrace the fertility norms more than others. I also find that these women differs from Goffmans empiric results in his theory about stigma. The women in my study seems to want to be treated different than “normal people”. Even though they want help to remove their dysfunction, they also have high demands on their surroundings regarding respectful language and a considerate behaviour.

Bakgrund: Ofrivillig barnlöshet drabbar mellan 10 och 15 procent av alla par i Sverige. Tillståndet definieras efter det att man aktivt försökt bli gravid i över ett år. Att vara ofrivilligt barnlös påverkar hela kvinnans livsvärld och kan utlösa en kris. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet och hur det påverkar kvinnans liv. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som grundades på fyra självbiografier. Manifest innehållsanalys gjordes med Lundman och Hällgren-Graneheims modell (2017) för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom i resultatet att kvinnorna upplevde känslor av vrede, sorg, avundsjuka och självförakt. Deras liv togs över av sin ofrivilliga barnlöshet och påverkade relationer till sin partner och till andra i omgivningen. Slutsats: Ofrivillig barnlöshet bidrar med risk för bland annat depression och social isolering, som sjuksköterska behöver man vara medveten om dessa risker för att kunna se varningstecken och förebygga psykisk ohälsa. Människan har i modern tid börjat skjuta upp att skaffa barn allt mer senare i livet, ofrivillig barnlöshet behöver därför uppmärksammas mer i samhället. Det är viktigt att informera om fertilitet redan i ung ålder då man kan påverka sin framtida fertilitet genom de livstilsval man gör idag.

Möjligheten att få barn kan av många tas för givet. I nutid rankas infertilitet som den femte allvarligaste funktionsnedsättningen hos kvinnor under 60 år. Syftet med litteraturstudien var att beskriva ofrivilligt barnlösa kvinnors upplevelser av infertilitet. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats tillämpades i analysen där tio vetenskapliga studier granskades och resulterade i fem kategorier; Att känna sig ofullständig som kvinna när kroppen sviker, Att känna sig utanför, Att känna skuld till sin partner men komma närmare varandra emotionellt, Att pendla mellan hopp och förtvivlan vid behandling, Att försöka acceptera och föreställa sig en meningsfull framtid utan barn. Resultatet visade att infertiliteten och den ofrivilliga barnlösheten påverkade kvinnornas liv och självbild negativt. Kvinnorna var i behov av information och stöd för att hantera sin livssituation. I mötet med ofrivilligt barnlösa kvinnor som lider av infertilitet bör sjuksköterskor tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt och arbeta för att stärka kvinnornas känsla av sammanhang och främja till upplevelsen av hälsa och välbefinnande.

No description available.

Hur stark är egentligen människans barnlängtan? Hur långt kan man gå i sina försök att få barn? De här frågorna, och många fler, står i centrum i de svenska reality-serierna Barn till varje pris? och Drömmen om ett barn. Serierna, som sändes på SVT1 respektive TV3 hösten 2011, skildrar svenska par och singlar som är ofrivilligt barnlösa och försöker bli föräldrar. Som genre gör reality-TV anspråk på att skildra människors verklighet, men är samtidigt ett resultat av urval, redigering och dramaturgiska grepp. Därför har vi i den här uppsatsen valt att studera hur de aktuella serierna representerar och konstruerar ofrivillig barnlöshet och de som drabbas av det.  Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys av seriernas första avsnitt. Vårt intresse kretsade runt hur män och kvinnor framställs i programmen och hur olika berättartekniker inverkar på framställningen. Frågeställningarna formulerade vi så här:  - Vilka skillnader finns i representationen mellan ofrivilligt barnlösa män och kvinnor?  - Vad finns det för likheter och skillnader i berättartekniken i Barn till varje pris? och Drömmen om ett barn?  - Hur bidrar berättartekniker till att betona eller nedtona aspekter av barnlöshet och föräldraskap i de två serierna?  Vår utgångspunkt har varit att medier snarare konstruerar bilder av verkligheten än speglar den. I uppsatsen har vi därför utgått från bland annat teorier om representation, konstruktion och genus. För att besvara frågeställningarna använde vi tre olika analysmetoder: En narrativ analys genomfördes på avsnitten i sin helhet, syftet var att identifiera hur berättandet konstruerades och vad som betonades i det. Genom att välja ut två sekvenser från varje avsnitt kunde vi närmare analysera representationen med hjälp av bild- och textanalys.  Studiens resultat pekade på att serierna framställde barnlöshet som mer relaterad till kvinnan än till mannen. De var kvinnorna som oftast fick sätta ord på sorgen och de sociala konsekvenserna det innebar att vara barnlös. I seriernas framställningar av männen fanns ett större känslomässigt avstånd. De representerades med synlig handlingskraft, men fick sällan berätta om sina emotionella upplevelser av att inte ha barn. Strukturen på narrativen liksom klippteknik, bildformat och musik användes för att skapa dramatiska händelseförlopp i båda serierna. I Drömmen om ett barn bidrog bland annat programledaren till att känslobetonade sidor av barnlösheten blev mer framträdande. I Barn till varje pris? däremot kretsade mer av handlingen runt att reflektera och värdera deltagarnas tillvägagångssätt att bli föräldrar.  En slutsats av studien var också att båda serierna tycktes framställa ofrivillig barnlöshet som en avvikelse ställd mot en slags normativ, mytisk bild av kärnfamiljen och familjeskapande.

Bakgrund: I Sverige är 7-8 % av kvinnorna ofrivilligt barnlösa. Orsakerna till infertilitet kan vara hormonrubbningar, skador på äggledarna, kvinnor senarelägger familjebildningen och livsstilsfaktorer. Infertilitet medför många olika känslomässiga reaktioner. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Metod: Artikelsökningen genomfördes i EBSCO som innehåller omvårdnadsinriktade databaser. I litteraturstudien ingick det 12 kvalitativa studier som har analyserats och sammanställts med inspiration av Fribergs analysmetod. Resultat: Resultatet delades in i följande fem kategorier: "Känslomässiga upplevelser", "upplevelsen av förändrad kvinnlighet", "upplevelsen av utanförskap", "upplevelsen av meningen med livet" och "upplevelsen av ett livslångt fenomen". Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att kvinnans upplevelse av ofrivillig barnlöshet är ett komplext fenomen. Kvinnor behöver psykosocialt stöd för att kunna hantera och bearbeta sin situation på bästa sätt. Som sjuksköterskan är det viktigt att ha ett holistiskt synsätt. Mer forskning behövs inom området.

Ofrivillig barnlöshet har visats vara en faktor som kan ha en negativ inverkan på kvinnors psykiska hälsa och sociala liv. Eftersom sjuksköterskor kan komma att möta dessa kvinnor i vården, oavsett arbetsplats, är det viktigt att känna till hur upplevelsen av ofrivillig barnlöshet kan påverka dessa kvinnors liv. Att belysa kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet. En allmän litteraturstudie med innehållsanalys där resultatet är baserat på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att kvinnor som lider av ofrivillig barnlöshet upplever en förändrad självbild. Många känner att de förlorat en del av sig själv och tvivlar i sin roll som kvinna. Detta leder många gånger till ett utanförskap både i samhället men också genom självisolering när kvinnan själv vill undvika sociala miljöer. Att vara ofrivilligt innebär att kvinnorna tvingas anpassa livet. Det kan både handla om att kvinnorna upplever att de förlorar kontrollen över sitt eget liv eftersom de själva inte kan påverka barnlösheten men också att de kan tvingas anpassa sig till en framtid utan barn. Att vara ofrivilligt barnlös påverkar många kvinnor negativt. Det är viktigt att som sjuksköterska känna till detta som ett hälsoproblem för att kunna ge dessa kvinnor ett gott bemötande i vården. / Involuntary childlessness has proven to have a negative effect on women’s psychological health and social life. Nurses may meet these women in care, regardless of workplace and that's why it's important to be aware of how the experience of involuntary childlessness can affect these women’s lives. To illustrate women’s experience of involuntary childlessness. A general literature study with a content analysis based on 13 scientific articles. The result showed that women who suffer from involuntary childlessness experience a change in their self-image. Many women feel that they lose a part of themselves and experience doubt in their role as a woman. The outcome often leads to alienation both in society and through self-isolation when the women tries to avoid social situations. To be involuntarily childless mean that the women are forced to adapt their lives in certain ways. It’s common to experience a lack of control in life because they themselves cannot affect the childlessness and some feel that they are forced to adapt to a future without children. Being involuntarily childless affects many women negatively. It is important that a nurse is aware that this is also a health problem in order to apply the most effective and informed approach to treatment.

Bakgrund: Ofrivillig barnlöshet drabbar 10-15% av de som önskar skaffa barn. Det finns en stark norm i samhället som säger att kvinnan ska kunna bära ett barn. När detta inte uppfylls påverkas framför allt kvinnans psykiska hälsa vilket kan leda till social isolering.  Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av utanförskap vid ofrivillig barnlöshet.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats som baserats på fem självbiografier skrivna av kvinnor med erfarenhet av ofrivillig barnlöshet. Analysen genomfördes med en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet utgörs av tre huvudkategorier och nio underkategorier som belyser olika aspekter av upplevelsen av utanförskap vid ofrivillig barnlöshet. Huvudkategorierna var 1) ett utanförskap skapat av normen, 2) vardagliga påminnelser av utanförskapet och 3) att stödjas i utanförskapet.  Slutsats: I studien framkommer att det finns starka normer kring vad kvinnokroppen ska åstadkomma vilket bidrar till upplevelsen av utanförskap. För att hantera utanförskapet skapar kvinnan copingstrategier för att motivera ett liv utan barn. Vidare är det av betydelse att sjuksköterskan har kunskap i hur kvinnornas livsvärld och KASAM påverkas vid ofrivillig barnlöshet, detta för att minimera känslorna av utanförskap och för att förstå hur kvinnornas hälsoprocesser kan stärkas.

Bakgrund: I världen drabbas cirka 34 miljoner kvinnor av infertilitet. När en kvinna inte har blivit gravid efter ett års uppehåll med preventivmedel påbörjas en infertilitetsutredning. Utifrån den avgörs vilken behandling som är möjlig för att öka chanserna att bli gravid. Det är vanligt att infertila kvinnor upplever en försämrad självkänsla och att de är misslyckade. Allmänsjuksköterskan kan möta dessa kvinnor i flera olika kontexter och det är således viktigt att ha kunskap om deras situation för att kunna främja hälsa och lindra lidandet.  Syfte: Syftet var att beskriva infertila kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier. En manifest innehållsanalys genomfördes. Resultat: Tre kategorier skapades: Känslor av lidande som handlar om lidandets variationer exempelvis sorg, orättvisa och misslyckande. Hopp och längtan som handlar om hoppet och längtan efter barn. Omgivningen har betydelse handlar om hur kvinnorna upplevde gemenskap och utanförskap samt hur de upplevde bemötandet av sjukvården.  Slutsats: Kvinnorna upplever misslyckande, vilket gör att de isolerar sig från omgivningen. Det är känslorna av hopp som får dem att fortsätta kämpa. Som allmänsjuksköterska är det viktigt att lyssna och få kvinnorna att känna sig sedda och bekräftade samt informera om stödgrupper.