Bakgrund: Önskan om att fortplanta sig är grundläggande för de allra flesta. I Sverige beräknas cirka 10-15 procent par vara ofrivilligt barnlösa. Den vanligaste bakomliggande orsaken till infertilitet är könssjukdomar. Även åldern har betydelse för möjligheten till att bli gravid och att skjuta upp barnafödandet till senare i livet kan orsaka infertilitet. Ofrivillig barnlöshet medför vanligen psykiska påfrestningar som med tiden kan leda till ohälsa. En fertilitetsbehandling kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande och bristfällig kunskap eller bristande empati och engagemang hos vårdpersonal har påvisats påverka infertila kvinnors välbefinnande negativt. Barnmorskan fyller en central roll på en fertilitetsklinik och inom mödravården och det är därför viktigt att barnmorskor har kunskap kring ämnet för att kunna bemöta dessa kvinnor på ett professionellt sätt.     Syftet med magisteruppsatsen var att i ett stickprov av infertila kvinnor undersöka andelen av olika upplevda sinnesstämningar och olika önskemål om stödåtgärder under tiden för utredning av barnlöshet samt därefter hur de bemöttes på MVC.    Metod: Magisteruppsatsen har sammanställts utifrån delar ur en enkätstudie som tidigare genomförts på en fertilitetsklinik i Stockholm år 2012. Den ursprungliga enkätstudien var genomförd som en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. För datainsamling tillämpades semistrukturerade slutna frågor med möjlighet att kommentera sina svar. 199 kvinnor besvarade enkäten. De slutna frågorna ur enkäten som bearbetades i denna uppsatts har analyserats deskriptivt och presenteras i en tabell och fyra stolpdiagram. En manifest innehållsanalys genomfördes för att sammanställa de öppna kommentarerna tillhörande frågeställningarna och dessa redovisas i tre stolpdiagram.    Resultat:  Flertalet av de infertila kvinnorna i studien uppgav att de känt sig aktiva och entusiastiska under det föregående året av utredning och behandling. En del kvinnor tillämpade egna strategier för att hantera sin situation. Att få möjlighet till att tala med en psykolog ansågs viktigt. En del kvinnor föredrog ett individuellt stöd medan andra önskade delta i en gruppaktivitet. För flertalet av kvinnorna i studien upplevdes övergången till mödravårdscentralen (MVC) oproblematisk och smidig och de upplevde att de blivit bemötta som normala eller som en i mängden. Dock uppgav 42 av kvinnorna att övergången till MVC varit kaotisk och 45 kvinnor önskade att fertilitetskliniken hade haft en egen MVC.    Slutsats: Sinnesstämningen i samband med utredning och behandling av infertilitet var subjektiv och individuell och kunde grunda sig på tidigare erfarenheter och förutsättningar. Behovet av stöd och vilken form av stöd som önskades såg olika ut beroende på individens önskemål och situation. Kvinnorna i studien var mer nöjda med fertilitetskliniken än mödravården både vad det gäller vårdpersonalens kunskaper och bemötande. Barnmorskans attityd, kunskap och bemötande ansågs bristfällig av kvinnorna i studien vilket kunde påverka välbefinnandet. Studien visade förbättringspotential för barnmorskans bemötande och kommunikation med kvinnor som genomgått IVF och sökt vård på MVC. För att kunna bistå med trygg vård och ett professionellt bemötande av dessa kvinnor är det av betydelse att barnmorskan har kunskap och kännedom om dessa kvinnors situation och behov.

Bakgrund: Var tionde par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet. När en kvinna inte lyckats bli gravid under 12 månader med oskyddat samlag kan en fertilitetsutredning påbörjas. Att som kvinna leva med ofrivillig barnlöshet kan påverka hälsan både psykiskt men även fysiskt vilket kan resultera i ett lidande hos kvinnorna. Allmänsjuksköterskan behöver ha kunskap om kvinnornas situation och se dessa kvinnors individuella livsvärld för att kunna främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa, lindra lidande. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baserades på fem självbiografier. En manifest innehållsanalys med induktiv ansats genomfördes. Resultat: Analysprocessen av de fem självbiografierna ledde till två huvudkategorier: Ett lidande your flera perspektiv med tre underkategorier som handlar om kvinnors upplevelse av ett lidande på olika plan exempelvis sorg, utanförskap samt sjukvårdens bemötande. Meningen med livet med två underkategorier som handlar om hoppet att bli mamma och förlikning, livet kan vara bra ändå. Slutsats: Resultatet i studien visade att kvinnor som lever med ofrivillig barnlöshet ofta drabbas av någon slags ohälsa vilket gör att dessa kvinnor behöver emotionellt stöd för att hantera exempelvis sorgeprocessen och att det är stor vikt att sjuksköterskor ska ha kunskap och ha en förståelse för kvinnor med ofrivillig barnlöshet för att ge den bästa personcentrerade vården kvinnorna har rätt till.

BAKGRUNDEn eventuell infertilitetsproblematik utreds först efter ett års oskyddade samlag med utebliven graviditet. Det som följer är oftast fysiska och psykiska påfrestande behandlingar och situationen har betydande inverkan på parets välbefinnande samt kan skapa ohälsa inom relationen. SYFTESyftet med studien är att belysa hur heterosexuella par upplever att ofrivillig barnlöshet påverkar relationen.METODEn kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats har tillämpats för att undersöka studiens syfte. Sex självbiografier har analyserats manifest och resultatet grundas i upplevelser tagna från författarnas berättelser.RESULTATResultatet indikerar att psykiskt lidande på grund av ofrivillig barnlöshet orsakar konflikter i förhållandet och kan leda till ensamhet, både inom relationen och från omgivningen. Det finns en tydlig brist att stöd och förståelse saknas både från närstående och från sjukvården.SLUTSATSRelationens hälsa påverkas både fysiskt och psykiskt hos de par som drabbas av ofrivillig barnlöshet. För att möjliggöra god hälsa behöver sjuksköterskan vara inkännande om upplevelser och vårda båda parterna som en helhet.

Uppskattningsvis beräknas idag 10-15 procent av alla par i Sverige vara ofrivilligt barnlösa och denna siffra beräknas stiga i framtiden. Ämnet ofrivillig barnlöshet är tabubelagt och känsloladdat, vilket bland annat kan medföra svårigheter i kommunikationen mellan den ofrivilligt barnlösa kvinnan och sjuksköterskan. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet. På så sätt avses sjuksköterskan få fler verktyg i själva bemötandet för att kunna utveckla vårdrelationen. Resultatet har sammanställts genom analys av fem självbiografier, gällande kvinnors upplevelser av sin ofrivilliga barnlöshet. Resultatet presenteras i fem teman och elva subteman. Det första temat, Livsvärlden omkullkastas, grundas på tre subteman som beskriver kvinnornas upplevelser av en kropp i obalans, hopp och förtvivlan samt att överlämna sin fertilitet till sjukvården. Det andra temat, Kontrollförlust – Vredens vakuum, baseras på två subteman som beskriver kvinnornas upplevelser av frustration samt ilska och avund. Det tredje temat, Sorgens hemliga lådor, byggs på de två subtemana sorg och tomhet – den osynliga förlusten samt den yttersta okvinnligheten – ett utanförskap. Det fjärde temat, Existentiella tankar, grundas på två subteman, varför just jag samt skam och skuld. Det sista och femte temat, Återtagandet av kontrollen, baseras på två subteman som beskriver vändpunkten – att begrava en barnönskan samt avslutet. Diskussionen behandlar huruvida kvinnorna kommer till acceptans över sin barnlöshet samt att det inte finns någon bra applicerbar krismodell för infertilitetskrisen. Vidare diskuteras den livslånga sorgen och de konsekvenser det får på framtida barnbarnlöshet. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Att vara ofrivilligt barnlös påverkar hela personens livsvärld och skapar ett lidande som kan vara svårt för andra att förstå. Att kunna bli gravid och bära ett barn är för många kvinnor starkt kopplat till den kvinnliga identiteten. Om en graviditet inte går att uppnå omkullkastas kvinnans bild av sig själv, både som människa och som kvinna. För att få en förståelse för dessa kvinnors känslor är det därför viktigt att som sjuksköterska vara medveten om ofrivilligt barnlösa kvinnornas upplevelser och lidande, för att på så sätt möjliggöra att bemötandet i vården skall bli så bra som möjligt. Syftet med denna uppsats är att beskriva skönlitteratur som redovisar kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Resultatet baseras på analys av fyra självbiografier som berör kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Resultatet visar att bli mor är ’kronan på verket’ för en kvinna, hoppet försvinner inte under den fertila perioden och längtan kvarstår livet ut. När kvinnorna accepterat att de inte kan bli gravida försöker de ändå se framåt och njuta av livet så som det nu fick bli. I diskussionen diskuteras hur kvinnorna upplevt sin ofrivilliga barnlöshet och hur det lidandet har påverkat deras identitet, sociala liv och framtidsbild. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Infertilitet beskrivs som en sjukdom i de reproduktiva organen där graviditet efter tolv månader eller mer med oskyddat samlag misslyckats. Infertiliteten drabbar cirka 10-15 procent av världens befolkning. Den allmänna sjuksköterskans roll blir aktuell på fertilitetskliniker där hen möter par som genomgår utredning eller behandling för infertilitet. Sjuksköterskans roll handlar i stort om att ge stöd, samtala och informera. Behandling av infertilitet kan ges i form av exempelvis inseminering eller provrörsbefruktning. Om behandlingen inte skulle resultera i biologiska barn finns adoption som alternativ för att få barn / Infertility is described as a disease in the reproductive organs where pregnancy after twelve months or more with unprotected intercourse failed. Infertility affects about 10-15 percent of the world's population. The role of the nurse becomes relevant at the fertility clinic where they meet infertile couples who are undergoing investigation or treatment. The role of the nurse is largely about providing support, dialog and information. Treatment of infertility can be given in the form of, for example, insemination or test tube fertilization. If treatment would not result in a biological child, adoption can be a alternative to having a biological child.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka upplevelser av vårdsituationer hos par diagnostiserade med ofrivillig barnlöshet, och hur sjukvårdspersonal upplevde att bedriva denna vård. Studien sammanställdes under 10 veckor under vårterminen 2012 och har en kvalitativ-deskriptiv design. Upprepade sökningar i databaserna CINAHL och Pubmed kombinerades med sökning av annan litteratur såsom böcker. Artiklarna som påträffades i databaserna granskades utifrån kriterier som publikationsdatum och språk. Huvudresultatet i studien visade att sjukvårdspersonal innehar en unik position för att skapa en tillfredsställande kontakt mellan dem själva och patienterna, och att stödja patienterna under behandlingen. Patienterna berättade om vikten av att sjukvårdpersonal visar respekt, empati och kompetens och medkänsla ansågs vara den viktigaste aspekten vid vårdsituationer. Sjuksköterskor på infertilitetskliniker talade om att de anser sig ha ett stort ansvar vilket kräver stor kunskap och erfarenhet. Slutsatsen visade att det är vanligt med negativa konsekvenser (både fysiska och psykiska) för patienterna, och att det saknas riktlinjer för hur vården av dessa patienter skall bedrivas samt att det finns en brist på forskning inom detta område. / This literature review aimed to investigate the experiences of couples’ treatment for their diagnosed involuntary childlessness, and how health care providers experienced the act of providing the treatment. The review was completed at University of Gävle during 10 weeks under the first semester of 2012. The study had a qualitative-descriptive design. The literature that was used to compile the results was collected through repeated searches in the databases CINAHL and PubMed in combination with searches for other literature (such as books) in the library catalogue at University of Gävle. The writers of the study reviewed the articles from criteria such as date of publication, and the articles should have been written in English or Swedish. The main results of this study showed that nurses had a unique position to create a satisfying contact between themselves and patients, and also provide infertility patients with support. The result further showed that the health-care professionals is in a exemplary position to uphold a good first groundcontact, and thereby give infertility patients support and advise during this procedure. The nurses also stressed the importance that they had a great responsibility which called for a great knowledge and experience. The patients spoke about the importance of health care providers showing respect, empathy and competence. The most important aspect in caretaking was that the nurses show compassion, which according to the patients first of all came when the nurses showed that they understood what every couple individually, went through during treatment. The conclusion then showed that it was common with negative consequences (both fysical and psychological) for the patients and health care providers found lack of birectyons and that there was not enough research within this area.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen drabbar ofrivillig barnlöshet omkring 10-15 % av alla par i Sverige. Vanliga orsaker till infertilitet kan vara skador på äggledarna eller för lågt antal spermier.  Kvinnor och män kan reagera olika på beskedet kring infertilitet. Det är viktigt som sjuksköterska att ha förståelse för hur kvinnor och män upplever problemet. Syfte: Att belysa kvinnor och mäns upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Metod: I litteraturstudien har nio kvalitativa artiklar granskats och analyserats. Artiklarna valdes ut ifrån databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet delades in i sju kategorier: meningen med livet, att längta efter barn, att känna utanförskap, att känna förändringar i förhållandet, att stötta och känna stöd och att gå vidare i livet utan barn. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade på både likheter och skillnader bland kvinnor och mäns upplevelser av infertilitet. Längtan efter föräldraskap, en social press att skaffa barn och känslan av utanförskap var vanligt. Det är viktigt som sjuksköterska att ha förståelse och kunskap om individers upplevelser och att de kan skilja sig åt. Det finns ett behov av fortsatt forskning inom ämnet. / Background: According to Socialstyrelsen 10-15 % of all couples in Sweden is affected by involuntary childlessness. Common causes of infertility can be injuries on the fallopian tube or a low sperm count. Women and men can react differently to the information about the infertility. As a nurse it is important to have an understanding about how women and men perceive this problem. Aim: To illustrate the lived experience of involuntary childlessness among women and men. Method: In this literature study nine qualitative studies have been compiled and analyzed. The articles were chosen from CINAHL and PubMed data bases. Result: The result was sorted in seven categories: the meaning of life, to be longing for children, to feel exclusion, to feel changes in the relationship, to support and to feel supported and to carry on life without children. Conclusion: The result of the literature study indicated similarities and differences in the lived experience of infertility among women and men. Desire for parenthood, a social pressure to conceive a child and feelings of alienation was commonly mentioned. As a nurse, it is important to have an understanding and knowledge about how the experience of infertility can differ among individuals. Further research on the subject is needed.

Bakgrund: Den 1 april 2016 blev det enligt lag möjligt för ensamstående kvinnor att få assisterad befruktning i Sverige. Tidigare reste kvinnor till andra länder för att få hjälp. Den nya lagändringen tyder på förändrade normer och ökad acceptans för alternativa föräldraskap. Syfte: var att kartlägga vårdrutiner på svenska fertilitetskliniker.  Metod: Kvantitativ deskriptiv design med postenkätstudie som datainsamlingsmetod. Urvalet var en totalundersökning där samtliga fertilitetskliniker i Sverige som erbjöd assisterad befruktning inkluderades, varav universitetssjukhus (n=6) och privata fertilitetskliniker (n=11).  Resultat: Samtliga universitetssjukhus och nio privata fertilitetsklinikerna erbjuder ensamstående kvinnor assisterad befruktning. Den genomsnittliga väntetiden på universitetssjukhusen var 13,5 månader, anledningarna till de långa väntetiderna är brist på spermiedonatorer, ekonomiska skäl, brist på läkare och kuratorer samt lokaler. De privata fertilitetsklinikerna har en genomsnittlig väntetid på 2,6 månader. Totalt är det drygt 900 ensamstående kvinnor som står i kö för utredning och behandling i Sverige. Universitetssjukhusen har fler kvinnor som står i kö. De privata fertilitetsklinikerna har utfört fler utredningar och behandlingar. Lokala riktlinjer eller dokument för vårdrutiner gällande assisterad befruktning av ensamstående kvinnor saknas. Universitetssjukhusen följer de nationella rekommendationerna men de privata fertilitetsklinikerna avviker gällande åldersgränser och antal behandlingar.  Slutsats: Alla fertilitetskliniker, utom två privata erbjuder assisterad befruktning för ensamstående kvinnor i Sverige. Det finns brister och förhållanden som behöver åtgärdas för att uppnå en jämlik vård över landet. Många ensamstående kvinnor önskar assisterad befruktning, vilket visar att det finns ett stort antal kvinnor som har behov av att bli förälder på egen hand utan närvaro av en fast partner.

Att bilda familj är en dröm för många personer. Tack vare den medicinska utvecklingen på området finns det idag flera olika sätt att skaffa barn på. Ett exempel är användandet av en surrogatmoder. Surrogatarrangemang där det behövs assisterad befruktning med svensk hälso- och sjukvård är däremot inte ett tillåtet förfarande i svensk rätt, varför specifika rättsregler på området saknas. Förfarandet är däremot inte kriminaliserat varför par och ensamstående använder sig av ett sådant arrangemang i utlandet.  Den icke anpassade lagstiftningen har resulterat i rättsliga konsekvenser för tilltänkta föräldrar och barn. Det kan konstateras att ett genetiskt faderskap på ett enkelt sätt kan fastställas genom bekräftelse, dom eller erkännande. Avseende moderskap är dock huvudregeln vid surrogatarrangemang att moderskapet ska fastställas rättsligt genom ett adoptionsförfarande, oavsett om det är barnets genetiska moder. Dagens adoptionsbestämmelser uppställer krav på att makar och sambor endast kan adoptera gemensamt och närståendeadoption förutsätter samtycke av den genetiskt rättsliga fadern. Det uppställs dessutom ett vederlagsförbud vid adoption.  Rättsliga konsekvenser har uppstått i form av att tilltänkta föräldrar separerat och att rättslig förälder återkallat sitt samtycke. Vidare råder en rättslig osäkerhet huruvida det finns ett tillräckligt samband mellan ersättning till surrogatmodern och vederlagsförbudet vid en senare adoption. Europadomstolen har konstaterat att varje medlemsstat har en skyldighet att erkänna barnets föräldra-barn relation utifrån barnets rätt till privatliv samt att värna barnets bästa. Det är dock upp till medlemsstaten att välja på vilket sätt ett sådant erkännande ska genomföras. HD konstaterade i ett fall från 2019 att den rättsordning som tillämpas i Sverige idag inte är förenlig med barnets rätt till privat- och familjeliv samt principen om barnets bästa.  I juni 2021 kom en statlig offentlig utredning med förslag avseende nya regler om utländska föräldraskap. Utredningen har gett förslag på att det förfarandet som ska användas när tilltänkta föräldrar har hemvist i Sverige fortsättningsvis ska vara ett adoptionsförfarande. Kravet på gemensam adoption för makar och sambor ska tas bort. Dessutom ska det göras undantag avseende kravet på samtycke samt vederlagsförbudet. Undantagsbestämmelserna ska enbart tillämpas vid synnerliga skäl. Ett adoptionsförfarande är fördelaktigt då förfarandet utgår från barnets bästa. Samtidigt prövas den tilltänkta förälderns lämplighet. Vidare innebär de föreslagna undantagsbestämmelserna att de rättsliga konsekvenser som uppstått i praxis kan lösas på ett mer förutsägbart sätt. Utredarnas förslag innebär dock vissa rättsliga oklarheter och risker. För att undantagsbestämmelserna över huvud taget ska bli aktuella förutsätter det att en faktisk familjerelation har uppstått. Vidare innebär utredarnas förslag att det fortsatt görs en skillnad mellan män och kvinnor vid fastställande av föräldraskap på så sätt att moderskapet inte kan fastställas på annat sätt än genom ett adoptionsförfarande. Utredarnas rättsliga lösningar stannar vid en lägstanivå. Det kan därmed konstateras att de föreslagna lösningarna inte är långsiktigt hållbara. Intresset av att erkänna föräldraskap måste väga tyngre än intresset av att inte uppmuntra till surrogatarrangemang. Detta kan säkerställas genom att låta genetiskt tilltänkta mödrar få sitt moderskap fastställt på ett liknande sätt som fastställande av genetiskt faderskap idag. Om ett adoptionsförfarande ändock ska användas borde kravet på faktisk familjerelation tas bort för genetiskt tilltänkta mödrar.