No description available.

No description available.

Denna uppsats undersöker den svenska debatten om surrogatmoderskap och hur den visar på ideologiska skillnader inom den feministiska rörelsen. Detta görs genom en diskursanalys av 89 stycken debattartiklar från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Frågeställningarna i studien är: ”Vilka diskurser dominerar i debatten kring surrogatmoderskap i Sverige?” samt ”Hur beskrivs surrogatmodern i debatten kring surrogatmoderskap i Sverige?” Den teori som används är främst Susan Markens beskrivning av den politiska förståelsen av surrogatmoderskap, som i denna studie testas i en svensk kontext. Även Michel Foucaults teori om diskursiva undergrupper används.   Analysen visade att det i debatten fanns flera gemensamma diskurser, såsom att jämställdhet, kroppslig integritet och barnets bästa bör eftersträvas. Det fanns även två tydliga diskursiva undergrupper i debatten som placerade surrogatmodern i mycket olika subjektspositioner. De som förespråkade surrogatmoderskap beskrev henne som en godhjärtad, självständig och rationell aktör. De som motsatte sig surrogatmoderskap beskrev henne istället som någon som exploateras och förtrycks av strukturer såsom patriarkatet, klassamhället och kolonialismens efterverkningar. Detta gick i stor utsträckning i linje med vad Markens beskriver. Det här ansågs även spegla grupperingar inom den feministiska rörelsen relativt tydligt med å ena sidan de som fokuserar på individens frihet, och å andra sidan de som fokuserar på strukturers förtryck. Genom att se detta som ett resultat av olika diskurser och diskursiva undergrupper ges ökad förståelse för dessa ideologiska skillnader inom denna politiska rörelse.

No description available.

I Sverige är det inte tillåtet att genomföra surrogatarrangemang inom den svenska sjukvården. De som inte själva kan genomgå en graviditet, t.ex. manliga samkönade par, ges idag inget alternativ inom assisterad befruktning för att lösa barnlöshet. Tekniken inom assisterad befruktning gör det möjligt att genomföra fullständiga surrogatarrangemang där könsceller från tilltänkta föräldrar placeras i en utomstående kvinnas livmoder för att bära barnet. En följd av det blir att svenska par vänder sig utomlands, bl.a. till USA, för att genomföra surrogatarrangemang. Barn som tillkommer genom surrogatarrangemang utomlands riskerar att hamna i kläm då föräldraskapet för de tilltänkta föräldrarna är oklara. Långa handläggningstider och avsaknad av reglering försvårar för föräldrarna att uppnå status som rättslig förälder när de återvänt till Sverige. Frågan om reglering av surrogatarrangemang har varit uppe för utredning ett par gånger men hittills inte ändrat rättsläget. I den senaste utredningen ansåg man bl.a. att det finns kunskapsluckor kring hur barn som tillkommit genom surrogatarrangemang mår efteråt och att detta inte stämmer överens med principen om barnets bästa. Vi har i uppsatsen försökt redogöra för hur hanteringen av internationella surrogatarrangemang behandlas när lagstiftningen kring det saknas. Med utgångspunkt i gällande rätt har vi studerat hur par som vänder sig till USA löser föräldrafrågan när de återvänt till Sverige. Den krokiga väg som följer av surrogatarrangemang utomlands väcker ett intresse för att se hur lagstiftningen är förenlig med principen om barnets bästa. Utifrån det har uppsatsen behandlat huruvida surrogatarrangemang inom svensk hälso- och sjukvård är ett bättre alternativ utifrån barnets bästa. / Surrogacy arrangements is not permitted through Swedish healthcare. Couples who cannot carry a baby, such as homosexual men, are not given any alternative in assisted reproduction to solve childlessness. IVF enables complete surrogacy arrangements by using the intended parents’ egg and sperm and placing the fertilized egg into another woman’s womb. As a consequence, Swedish couples travel abroad to countries such as the United States to carry out surrogacy arrangements. The children who are born through surrogacy abroad risk being without legal parents in Sweden during court proceedings. Long processing times and lack of regulation make it difficult for parents to gain status as legal parent when returning to Sweden. The regulation of surrogacy has been discussed in the Swedish Parliament a few times but the law has not changed. The main reason being that it hasn’t been determined whether surrogacy arrangements are in line with the principle of the child’s best interest. In this essay we have attempted have tried to explain how the management of international surrogacy arrangements is dealt with when legislation is lacking. Based on current law, we have studied how couples who turn to the United States for surrogacy treatment solve the issue of legal parenthood when returning to Sweden. The difficulties that follow international surrogacy arrangements has raised the issue whether current Swedish law is consistent with the principle of the best interest of the child. Would a change to existing legislation, which would permit surrogacy arrangements within Swedish healthcare be a better option based on the best interests of the child.

Att bilda familj är en dröm för många personer. Tack vare den medicinska utvecklingen på området finns det idag flera olika sätt att skaffa barn på. Ett exempel är användandet av en surrogatmoder. Surrogatarrangemang där det behövs assisterad befruktning med svensk hälso- och sjukvård är däremot inte ett tillåtet förfarande i svensk rätt, varför specifika rättsregler på området saknas. Förfarandet är däremot inte kriminaliserat varför par och ensamstående använder sig av ett sådant arrangemang i utlandet.  Den icke anpassade lagstiftningen har resulterat i rättsliga konsekvenser för tilltänkta föräldrar och barn. Det kan konstateras att ett genetiskt faderskap på ett enkelt sätt kan fastställas genom bekräftelse, dom eller erkännande. Avseende moderskap är dock huvudregeln vid surrogatarrangemang att moderskapet ska fastställas rättsligt genom ett adoptionsförfarande, oavsett om det är barnets genetiska moder. Dagens adoptionsbestämmelser uppställer krav på att makar och sambor endast kan adoptera gemensamt och närståendeadoption förutsätter samtycke av den genetiskt rättsliga fadern. Det uppställs dessutom ett vederlagsförbud vid adoption.  Rättsliga konsekvenser har uppstått i form av att tilltänkta föräldrar separerat och att rättslig förälder återkallat sitt samtycke. Vidare råder en rättslig osäkerhet huruvida det finns ett tillräckligt samband mellan ersättning till surrogatmodern och vederlagsförbudet vid en senare adoption. Europadomstolen har konstaterat att varje medlemsstat har en skyldighet att erkänna barnets föräldra-barn relation utifrån barnets rätt till privatliv samt att värna barnets bästa. Det är dock upp till medlemsstaten att välja på vilket sätt ett sådant erkännande ska genomföras. HD konstaterade i ett fall från 2019 att den rättsordning som tillämpas i Sverige idag inte är förenlig med barnets rätt till privat- och familjeliv samt principen om barnets bästa.  I juni 2021 kom en statlig offentlig utredning med förslag avseende nya regler om utländska föräldraskap. Utredningen har gett förslag på att det förfarandet som ska användas när tilltänkta föräldrar har hemvist i Sverige fortsättningsvis ska vara ett adoptionsförfarande. Kravet på gemensam adoption för makar och sambor ska tas bort. Dessutom ska det göras undantag avseende kravet på samtycke samt vederlagsförbudet. Undantagsbestämmelserna ska enbart tillämpas vid synnerliga skäl. Ett adoptionsförfarande är fördelaktigt då förfarandet utgår från barnets bästa. Samtidigt prövas den tilltänkta förälderns lämplighet. Vidare innebär de föreslagna undantagsbestämmelserna att de rättsliga konsekvenser som uppstått i praxis kan lösas på ett mer förutsägbart sätt. Utredarnas förslag innebär dock vissa rättsliga oklarheter och risker. För att undantagsbestämmelserna över huvud taget ska bli aktuella förutsätter det att en faktisk familjerelation har uppstått. Vidare innebär utredarnas förslag att det fortsatt görs en skillnad mellan män och kvinnor vid fastställande av föräldraskap på så sätt att moderskapet inte kan fastställas på annat sätt än genom ett adoptionsförfarande. Utredarnas rättsliga lösningar stannar vid en lägstanivå. Det kan därmed konstateras att de föreslagna lösningarna inte är långsiktigt hållbara. Intresset av att erkänna föräldraskap måste väga tyngre än intresset av att inte uppmuntra till surrogatarrangemang. Detta kan säkerställas genom att låta genetiskt tilltänkta mödrar få sitt moderskap fastställt på ett liknande sätt som fastställande av genetiskt faderskap idag. Om ett adoptionsförfarande ändock ska användas borde kravet på faktisk familjerelation tas bort för genetiskt tilltänkta mödrar.

The aim of this thesis is to examine how discourses on parenthood are articulated and negotiated by social workers in Sweden, in relation to handling legal parenthood after transnational surrogacy. The study is based on interviews with eight different social workers from different parts of Sweden. To interpret the material from the interviews, I use discourse theoretical framework – combined with an understanding of the social workers as street-level bureaucrats. Other particular theoretical perspectives that have been important in my research include theories on kinship, concepts of bodily and genetic citizenship and neo-liberal discourse. My study shows that different perceptions of certain key concepts (such as social-, bodily- or genetic family ties) underpin the discourses of parenthood, depending on context. In my research I have found that the process of deciding who is the legal parent of a child born through surrogacy, challenge the presumption of motherhood, and instead the genetic and intended father remains the certain parent of the child.

No description available.

Surrogacy arrangements have become an increasingly popular way for childless people to build a family. Yet many jurisdictions do not regulate surrogacy. Even in the ab-sence of surrogacy regulation, if a jurisdiction has no specific legal rules that clarify parenthood following surrogacy, the result is often uncertainty in relation to the legal parental status of the surrogate mother, her spouse or cohabitant, any possible donors, and the commissioning parents. This, in turn, leaves the surrogate-born child’s family law status uncertain.   This thesis examines the legal aspects of parenthood and how it is, or could be, determined in Sweden following surrogacy arrangements. Important aims are to estab-lish whether the current national laws regulating family law can sufficiently protect the interests of the surrogate-born child and the parties to surrogacy arrangements, with an emphasis on interests connected to family law status; to examine the ways in which other jurisdictions (England and Wales, and Israel) have responded to similar issues; and to identify problems and propose alternative solutions in relation to the specific issue of establishing legal parenthood following surrogacy at a domestic level, either with or without State regulation of surrogacy agreements.   Consideration is given to whether it might be appropriate to re-evaluate or qualify the existing presumptions of parenthood, in particular the unwritten presumption of maternity. Several alternatives for the transfer of legal parenthood from the surrogate mother, and her spouse or cohabitant as the case may be, to the commissioning parent or parents are also examined. In addition, the ethical implications of surrogacy ar-rangements are explored in order to provide an insight into the way in which subcon-scious or hidden values might make it difficult for a State to regulate certain areas of private life such as parenthood.   The starting point for the thesis is that it is in the best interests of the child to have parents at birth and that this interest must be prioritised over an intended parent’s interest in becoming a parent. This view is based on and is consistent with existing Swedish law and policy.

The Convention on the rights of the child (CRC) stipulates a set of rights for all children and declares that all national legislation should be in compliance with the convention. The CRC states that the best interests of the child shall be of primary consideration in all actions concerning children; that every child has the right to protection of their family relations as well as the right to know about its parents. The purpose of this study is to investigate how well does the Swedish regulation of establishing legal parenthood comply with the child’s family oriented rights stipulated by the CRC. The study uses a critical legal dogmatic method and is analysed from a theory of the best interests of the child principle. The result shows that the Swedish law strongly protects the child’s right to know about his/her genetic origin. However, the findings illustrate that the mentioned right is often seen as synonymous for what is best for the child, and therefore leaves no space for questioning other aspects that may affect the child’s well-being. Furthermore the results demonstrate that the Swedish family law mainly protects hetero normative families where none of the parents has changed their legal gender. The further away from this norm that the child’s family is, the more complicated it is to establish legal parenthood and therefor harder to protect the child’s right to its family relations. The paper argues that the Swedish family law hence leaves little space for what could be seen as the best interest of a specific child in a specific context, and by doing so diverges from the CRC which advocates contextually when analysing what is best for the child. The paper concludes that a more flexible law where the best interests of the child can be taken into account in greater extent could secure the rights of the child more effectively.