Fattigdom är ett komplext och dynamiskt fenomen. Denna uppsats behandlar unga Västafrikaners självständighet och livsmöjligheter under fattiga förhållanden.

Syftet med studien är att undersöka och problematisera olika representationer av familj och släktskap i historieläroböcker, samt att belysa hur och varför familjehistoria bör utgöra en viktig del av historieämnet i skolan. De teoretiska ramarna är feministisk och postkolonial kritik. Uppsatsen har ett intersektionellt perspektiv vars syfte är att synliggöra och problematisera sociala kategorier såsom kön, sexualitet, etnicitet/nationalitet, klass och generation. Metoden är kritisk diskursanalys och komparation av fyra stycken läroböcker i historia för grundskolans senare år. Undersökningen visar att familj och släktskap förekommer i främst två olika sammanhang i läroböckernas beskrivningar: dels i den privata sfären i anslutning till vardagsliv, hem och hushåll, dels i den offentliga sfären i anslutning till den politiska makteliten. Släktskap framställs som att det har haft en viktig historisk betydelse, men denna betydelse tonas ned när läroböckerna kommer fram till nutid. Vissa av läroböckerna har många och nyanserade familjerepresentationer, medan andra knappt hade några alls. Framställningarna av familjen blir allt mer normativa ju närmare nutid de ligger, vilket kan te sig paradoxalt i dagens mångkulturella och pluralistiska samhälle. I förlängningen kan detta få som konsekvens att elever som läser de undersökta läroböckerna kan ha svårt att relatera till och känna igen sig i beskrivningarna av dagens familjeförhållanden. Historieböckerna riskerar därmed att exkludera vissa elever, och vi får en historieundervisning som inte riktar sig till alla.

Det finns ett missnöje och en kritik riktad mot hur Karolinska Institutet (KI) rekrytering av Paolo Macchiarini gick till och kritiker menar att det var personliga, informella kontakter som styrde istället för de formella kraven. Mot denna bakgrund väcktes ett intresse om hur nätverk inom Karolinska Institutet och forskningsvärlden i stort byggs och vad som skiljer ett professionellt nätverk från ett personligt. För att undersöka detta har denna etnografiska studie gjorts genom deltagande observationer av en forskargrupp på KI. Syftet med studien har varit att undersöka hur forskare på KI bygger professionella och personliga nätverk och hur dessa samspelar med varandra. De frågeställningar som studien utgår ifrån är; Hur bygger forskare på KI nätverk? Hur skiljer sig forskarnas professionella och personliga nätverk åt? På vilket sätt påverkar relationen mellan handledare och doktorand dessa nätverk? För att besvara dessa frågor har Actor Network Theory (ANT) och diskursanalys använts som teoretiskt ramverk. Teorierna ger en förklaring till hur forskare samspelar med varandra och dess omvärld inom en given kontext, samt vilka faktorer som påverkar deras agerande. Resultatet av studien visar på att forskare på KI bygger nätverk på flera olika sätt och är en del av olika nätverk samtidigt. Förutom de personliga och professionella nätverken kunde ytterligare tre nätverk identifieras och skillnaderna mellan dessa belysas. Resultatet visar även på hur relationen mellan handledare och doktorand skiljer sig från andra relationer. Vår slutsats är att det bland forskares vanligtvis rörliga nätverk finns ett mer bestående nätverk av familjär karaktär. Nyckelord: Actor Network Theory (ANT), subjektsposition, nätverk, akademiskt släktskap

Detta arbete syftar till att svara på hypotesen som säger att det är skillnader i tillväxt, storlek, dödlighet och deformationer hos besläktade yngel av grönfläckig padda (Bufo viridis) gentemot obesläktade yngel vid uppfödning. Tidigare australiensisk studie visar att kemiska ämnen som paddorna själva utsöndrar påverkar tillväxt och överlevnad. Det förekommer även att syskon favoriserar och känner igen varandra och således blir konkurrensen syskon emellan inte lika stark. Yngel från fem olika honor delades in i grupper och placerats i akvarietankar med antingen besläktade individer från en och samma hona eller blandade. Där har de vuxit upp från ägg till yngel. De yngel som föddes upp tillsammans med sina syskon var större än yngel som fötts upp med obesläktade yngel. Det var ingen skillnad i procentuell tillväxt över tid mellan besläktade och obesläktade individer. Vid de första mättillfällena var det skillnad i storlek, viket indikerar att mekanismen som styr tillväxt är som starkast i ett tidigt utvecklingsskede för att sedan avta. Tidigare studie på grönfläckig padda i Sverige visar på liknande resultat och dessa motsäger resultat från en australiensisk studie där tillväxten varit mindre i början och större i slutet. Dödligheten från ägg till yngel var större hos de obesläktade individerna. Sammantaget ger det en indikation om att mekanismen bakom exempelvis storlek, tillväxt och dödlighet är mer komplexa än vad som framkommit i tidigare arbeten. Resultatet visar på skillnader som kan ligga till grund för utvecklandet av nya metoder vid uppfödning av grönfläckig padda och som även kan hjälpa till vid bevarandet av den svenska populationen. / This work aims to respond to the hypothesis that says that there are differences in growth, size, mortality and deformation in the kin of green toad (Bufo viridis) between unrelated egg and later on juveniles when breeding. A previous Australian studie demonstrates that chemical substances that the toads themselves secrete affect growth and survival. It also appears that the siblings chemically recognize and favours each other, and thus competition for food between siblings is not as strong. Eggs and later on juveniles of five different females have been divided into groups and placed in aquariumtanks. Either with related individuals from a single female or mixed. The juveniles reared together with their siblings had on average larger bodies than juveniles reared with unrelated brood. There were no difference in growth over time between the different rearing methods. There where, however, differences in growth during the first measurements, which indicates that the mechanisms that differentiates the growth is strongest in an early stage of development. Mortality from egg to juvenile where larger in the unrelated individuals than within the siblings. Previous Swedish study show similar results and these contradicts result from Australian studies. Overall, it gives an indication that the mechanism that affect size, growth and mortality is more complex than what transpired in the previous work. The result points to differences that may form the basis for the development of new methods for the breeding of European Green Toad, and which can also help in the preservation of the Swedish population.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer elever i årskurs 1 uttrycker öka deras motivation och lärande i matematik utifrån frågeställningen: Vad framträder i elevernas resonemang kring vilka faktorer som är viktiga för elevers motivation till matematikämnet? Studien grundar sig på en tematisk analys av elevintervjuer från elever i årskurs 1, och elevsvaren analyseras utifrån motivationsteorin Self Determination Theory. I tidigare forskning framkommer det att elever bland annat motiveras av att se nyttan med matematiken inför framtiden samt att olika arbetssätt motiverar dem olika mycket vilket också framkommer i den här studien. Något som inte har presenteras som en motivationsfaktor i tidigare forskning men som framkommer i den här studien är att arbetsron i klassrummet påverkar elevernas motivation. Genom resultatet av denna studie kan verksamma och blivande lärare anpassa sin matematikundervisning utifrån vad och hur elever motiveras.

The aim of this thesis is to examine how discourses on parenthood are articulated and negotiated by social workers in Sweden, in relation to handling legal parenthood after transnational surrogacy. The study is based on interviews with eight different social workers from different parts of Sweden. To interpret the material from the interviews, I use discourse theoretical framework – combined with an understanding of the social workers as street-level bureaucrats. Other particular theoretical perspectives that have been important in my research include theories on kinship, concepts of bodily and genetic citizenship and neo-liberal discourse. My study shows that different perceptions of certain key concepts (such as social-, bodily- or genetic family ties) underpin the discourses of parenthood, depending on context. In my research I have found that the process of deciding who is the legal parent of a child born through surrogacy, challenge the presumption of motherhood, and instead the genetic and intended father remains the certain parent of the child.

The purpose of this essay is to make a study of archaeogenetic studies, its role and relevance to humanities research in archaeology. An analysis will thus be made of how genetic research deals with archaeological issues and interpretations of societal changes (e.g. neolithization) and relates to concepts that are central to archaeology (e.g. the concept of culture). With only the remains of human activity to study, archaeological research has developed theoretical frameworks when trying to interpret and understand the remains from ancient societies. Thus, this thesis will investigate how or if the knowledge from humanities research is included in the archaeogenetic research. The question is not only how, but also whether archaeogenetic research contributes new knowledge that archaeology research has not already presented?

The aim of this study is to investigate the experience of people living in collective housing in relation to chrononormative time. I have interviewed people from the ages 20-30 who have experience of living in collective housing at some point in their lives. My theoretical framework includes chrononormativity, queer time and queer kinship. I have also used a phenomenological perspective on orientations and straight lines to gain a deeper understanding of the participants' experiences with timelines. The methods used are semi-structured interviews and thematic analysis. The result of this study shows that there are specific norms in collective housing that the participants related or deviated from.  It became clear that the participants were affected by the pressure of chrononormativity and norms about aging, though in different ways. All participants negotiated with these norms as a way to make sense of themselves and their choices in life.

Syftet med studien är att undersöka huruvida Self-Determination Theory kan appliceras som förklaringsmodell för motivationen hos de anställda på Företaget X. Enligt Self-Determination Theory råder ett samband mellan tillfredsställelsen av basbehoven; autonomi, kompetens och släktskap i arbetsmiljön och motivationstypen hos individen. Tillfredsställelse av basbehoven främjar autonom motivation framför kontrollerad motivation och genererar antingen internalisering av yttre motivation och/eller bibehållande av den inre motivationen. För att undersöka sambandet mellan variablerna genomfördes en enkätundersökning med både anställda i ledande och icke-ledande position. Enkätens resultat visar att basbehoven är tillfredsställda och att motivationstypen är av karaktären inre motivation respektive hög grad av internaliserad motivation. Däremot kan studien inte fastslå ett statistiskt säkerställt samband mellan dessa variabler och kan därför inte bekräfta att Self-Determination Theory fungerar som förklaringsmodell för motivationen hos de anställda på Företaget X. Författarna anser dock att resultaten indikerar på samband i den utsträckningen att de inte vill förkasta teorin.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur tre mellanchefer på en myndighet motiverar sina anställda. Arbetet bygger på följande frågor: Hur motiverar de som ledare sina anställda? Jobbar de med att stärka den inre motivation eller ligger fokus på den yttre motivationen? Hur mycket betyder arbetskulturen för motivationen enligt cheferna? Studien är en kvalitativ intervjustudie genomförd på en myndighet. Tre intervjuer har genomförts med tre av tre mellanchefer. Det resultat som framkommit i studien visar att motivation är ett komplext område. Cheferna är väl medvetna om vad motivation är och jobbar aktivt med att stärka de anställdas motivation, men ibland kan det vara svårt att veta exakt vad individen motiveras av och hur mycket motivation en viss person behöver för att utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivt och noggrant sätt. Det framgår att ledarskapsutveckling för cheferna är något de jobbar mycket med för att därigenom kunna stärka sina anställdas motivation. Känslan av gemenskap/släktskap på arbetsplatsen anses också av cheferna vara en bidragande faktor för de anställdas motivation. Det som också framkommer i studien är att alla ledarna försöker öka de anställdas inre motivation genom att inte vara för styrande och kontrollerande utan istället uppmuntra till självständigt arbete.