<p>Denna studie behandlar ämnet familjerättssekreterares syn på barns delaktighet i vårdnad, boende och umgängesutredningar. Studien har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex familjerättssekreterare inom Stockholms stad. De frågeställningar som styrt arbetet lyder: Om och på vilket sätt bereder familjerättssekreterarna barn i åldern sju till elva år möjlighet att delta i vårdnad, boende och umgängesutredningar? Vilken av de två konstruktionerna, skydds- eller aktörsperspektivet, framträder i familjerättssekreterarnas tal om barn i åldern sju till elva år? Vilken betydelse får familjerättssekreterarnas konstruktioner av barn för hur de bereder barnen möjlighet att delta i dessa frågor? </p><p>Gällande uppsatsens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssätt befinner sig denna studie inom ramen för den fenomenologiska forskningstraditionen. Som en övergripande förståelseram för familjerättssekreterarnas syn på barn och barns delaktighet har vi använt oss av det teoretiska perspektivet socialkonstruktionismen. Dessutom har en modell, baserad på Harts delaktighetsteori, dels använts för att operationalisera delaktighetbegreppet samt att analysera studiens resultat. </p><p>Resultaten visade att familjerättssekreterarna bereder barnen möjlighet att delta personligen på olika sätt. Vid analysen av familjerättssekreterarnas konstruktioner av barn framträdde två teoretiska synsätt; det skyddsbehövande barnet samt det kompetenta barnet. Resultatet visade även att det fanns ett samband mellan familjerättssekreterarnas konstruktioner av barn och hur de beredde barn möjlighet att självständigt delta i vårdnad, boende och umgängesutredningar. Det framkommer även att andra faktorer, såsom lagstiftningen, är av betydelse för barns delaktighet i dessa frågor. </p>

Denna studie behandlar ämnet familjerättssekreterares syn på barns delaktighet i vårdnad, boende och umgängesutredningar. Studien har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex familjerättssekreterare inom Stockholms stad. De frågeställningar som styrt arbetet lyder: Om och på vilket sätt bereder familjerättssekreterarna barn i åldern sju till elva år möjlighet att delta i vårdnad, boende och umgängesutredningar? Vilken av de två konstruktionerna, skydds- eller aktörsperspektivet, framträder i familjerättssekreterarnas tal om barn i åldern sju till elva år? Vilken betydelse får familjerättssekreterarnas konstruktioner av barn för hur de bereder barnen möjlighet att delta i dessa frågor? Gällande uppsatsens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssätt befinner sig denna studie inom ramen för den fenomenologiska forskningstraditionen. Som en övergripande förståelseram för familjerättssekreterarnas syn på barn och barns delaktighet har vi använt oss av det teoretiska perspektivet socialkonstruktionismen. Dessutom har en modell, baserad på Harts delaktighetsteori, dels använts för att operationalisera delaktighetbegreppet samt att analysera studiens resultat. Resultaten visade att familjerättssekreterarna bereder barnen möjlighet att delta personligen på olika sätt. Vid analysen av familjerättssekreterarnas konstruktioner av barn framträdde två teoretiska synsätt; det skyddsbehövande barnet samt det kompetenta barnet. Resultatet visade även att det fanns ett samband mellan familjerättssekreterarnas konstruktioner av barn och hur de beredde barn möjlighet att självständigt delta i vårdnad, boende och umgängesutredningar. Det framkommer även att andra faktorer, såsom lagstiftningen, är av betydelse för barns delaktighet i dessa frågor.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur adoptivföräldrar som adopterat barn internationellt, upplevde sin delaktighet och utsatthet i sin medgivarutredning. Utöver detta undersöktes hur familjerättssekreterare upplever att de kan bemöta adoptivföräldrar utifrån ett professionellt förhållningssätt. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ ansats där sex personer intervjuades, fyra stycken adoptivföräldrar respektive två familjerättssekreterare. Det empiriska materialet tolkades utifrån teorier som omfattade makt och roller inom det professionella arbetet med människor. Resultatet visade att det fanns delade uppfattningar bland samtliga respondenter angående tankarna om delaktighet, utsatthet, bemötande och professionellt förhållningssätt. Dock gick det att urskilja att adoptivföräldrarnas delaktighet kunde öka utifrån ett gott bemötande ifrån familjerättssekreterarna, vilket i sin tur hade ett starkt samband med det professionella förhållningssättet. Ifall adoptivföräldrarnas känsla av delaktighet ökade, minskade dessutom deras upplevelse av utsatthet. Sammantaget är en av studiens slutsats att utsatthet, delaktighet, bemötande och professionellt förhållningssätt, alla är förutsättningar för varandra och att det ena begreppet ej går att förklara utan det andra. / The purpose of this study was to examine how the adoptive parents, who adopted children internationally, experienced their participation and vulnerability in their consent inquiry. In addition to this purpose, the study examined how adoption social workers experience that they can respond to adoptive parents based on a professional approach. To answer the purpose of the study a qualitative approach was used in which six people were interviewed, four adoptive parents and two adoption social workers. The empirical data were interpreted by theories involving power and roles in the professional work with people. The results showed that there were different views among all respondents on the concepts of participation, vulnerability, attitude and professional approach. However, it was possible to discern that the adoptive parents' participation could increase from a good response from adoption social workers, which in turn had a strong relationship with the professional approach. If the adoptive parents' sense of participation was increased, was their experience of vulnerability reduced. Overall, one of the conclusions of the study was that vulnerability, participation, attitude and professional approach, are all based on each other and that neither concepts can be explained without illuminating the other.

Barnperspektiv är ett begrepp vilkets innebörd och mening har utvecklats genom åren. Vår studie syftade till att undersöka några familjerättssekreterares upplevelser och erfarenheter av hur barnperspektivet tillvaratas inom det familjerättsliga arbetet. Detta genom halvstrukturerade intervjuer med fyra familjerättssekreterare från en mellanstor kommun i Sverige. Familjerättssekreterarna menade att barnperspektivet har stärkts genom åren, men att det fortfarande finns delar att utveckla, exempelvis vad gäller barns röst och delaktighet. Familjerättssekreterarna beskrev svårigheter med tillvaratagandet av barnperspektivet i deras arbete så som föräldrarnas makt, en rädsla för att förvärra barnets situation och tidspress. De upplevde även möjligheter i form av samverkan och lagstiftning. Frågan om den sociala konstruktionen av barns position i samhället behöver förändras för att barnperspektivet ska kunna fortsätta stärkas och utvecklas diskuteras. / Through the years the child perspective is a word that has developed in its meaning and significance. The aim of this study was to investigate how family law investigators experience that the child perspective is being used in family law work. Four family law investigators in a middle-sized municipality in Sweden were interviewed in semi-structured interviews. The most significant results was that the child perspective, according to the family law investigators, has grown stronger but that there is’ still a need for development, for example listening to the voice of children and letting them participate more. The family law investigators experienced a challenge in the reinforcement of the child perspective in their work because of the parents’ power and a fear of making the child’s situation worse and that it also was time pressuring. They saw possibilities in the development of collaboration and in the legislation. The question if the social construction of children’s position in society needs to change in order for the child perspective to continue to be further strengthened and developed is discussed.

Syftet med studien var att undersöka hur familjerättsekreterarna upplever barns situation i samband med deras uppdrag med vårdnads-, boende- och umgängesärenden. Frågeställningarna var; Hur definierar familjerättssekreterarna sitt uppdrag vid vårdnads-, boende- och umgängesärenden vid föräldrars separation? Vilka instrument/verktyg använder familjerättssekreterarna för att ta reda på barns situation i samband med vårdnads-, boende- och umgängesärenden vid föräldrars separation? Hur upplever familjerättssekreterarna att barns fysiska och psykiska hälsa samt relation till föräldrarna påverkas i samband med föräldrarnas separation? Studien utfördes med en kvalitativ forskningsmetod där undersökningen innefattade åtta semistrukturerade intervjuer med familjerättssekreterare. I vår studie har vi utgått från systemteorin och gräsrotsbyråkratin. Detta för att familjerättssekreterarna har myndighetsutövning och att de vid utredningsärenden tittar på hur familjemedlemmarna samspelar med varandra. Resultatet tolkades utifrån den fenomenologiska ansatsen som visade att det fanns väsentliga skillnader i hur familjerättssekreterare tolkade vad som ingick i deras uppdrag. Familjerättssekreterarnas främsta instrument vid ärendehanteringar visade sig vara samtal. Ett annat viktigt resultat var att alla familjerättssekreterare ansåg att barns hälsa påverkades av sina föräldrars separation samt att deras relation till föräldrarna också påverkades både negativt och positivt, på kort och långt sikt. / The purpose of this study was to examine how family law secretaries experience the situations of the children in accordance with their assignments in the custody, residence and contact cases. These questions were asked: What instruments/tools are used to determine the children’s situation in the custody, residence and contact cases during the parental separation? How do family law secretaries define their role in custody, residence and contact cases at the parents’ separation? This study was conducted by using a qualitative research method which included eight semi-structured interviews with family law secretaries. As a basis for our study we have used the systems theory and street-level bureaucracy. This is because the family law secretaries have authority and in the case investigations they observe how the family members interact with each other. The results were interpreted by the phenomenological approach, which showed that there were significant differences in how family law secretaries interpreted what was included in their assignment. The family law secretaries’ foremost instrument during case handling was shown to be conversation. Another important result was that all family law secretaries felt that the childrens health was affected by their parents’ separation and that the childrens relationship to their parents was also affected, both negatively and positively in the short and long term.

Studiens syfte är att undersöka hur familjerättssekreterares tolkar och beaktar barnets bästa i vårdnadstvistutredningar. Studien baseras på nio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Studien kommer att behandla barnets bästa, föräldraförmåga och risker för barnet. I resultatet framkommer att begreppet “barnets bästa” är svårt att definiera men att familjerättssekreterarna ser till barnets utsatta situation. Forskning och studiens resultat pekar på att barn i vårdnadstvistutredningar är i en utsatt situation och offer för föräldrars konflikt. Resultatet visar att familjerättssekreterare ser att föräldrar i en vårdnadstvist uppvisar bristande föräldraförmåga i jämförelse med föräldrar som inte är i vårdnadstvist och de kan därför inte tillgodose barnets behov av trygghet och stabilitet. I diskussionen kopplas studiens resultat samman med tidigare forskning samt systemteorin och handlingsteorin. Det visar sig att systemteorin kan ses som en utgångspunkt i familjerättssekreterares arbete även om det inte uttrycks som så. Det framkommer att familjerättssekreterare känner en frihet i sitt handlingsutrymme och att de utför målinriktade handlingar. / The study aims to investigate how family secretaries interpret and consider the child's best interests in custody investigations. The study is based on nine qualitative, semi-structured interviews. The study will address the child's best interests, parental ability and risks for the child. The result shows that the term "best interests of the child" is difficult to define, but that the family secretaries look to the child's vulnerable situation. Research and study results indicate that children in child custody disputes are in a vulnerable situation and victims of parental conflict. The result shows that family secretaries see that parents in a custody dispute show a lack of parental ability compared to parents who are not in custody disputes and therefore cannot meet the child's need for security and stability. In the discussion, the results of the study are linked to previous research as well as system theory and action theory. It turns out that the system theory can be seen as a starting point in the work of family secretaries, even if it is not expressed as such. It shows that family secretaries feel freedom in their room for maneuver and that they carry out targeted actions.

The aim of this thesis is to examine how discourses on parenthood are articulated and negotiated by social workers in Sweden, in relation to handling legal parenthood after transnational surrogacy. The study is based on interviews with eight different social workers from different parts of Sweden. To interpret the material from the interviews, I use discourse theoretical framework – combined with an understanding of the social workers as street-level bureaucrats. Other particular theoretical perspectives that have been important in my research include theories on kinship, concepts of bodily and genetic citizenship and neo-liberal discourse. My study shows that different perceptions of certain key concepts (such as social-, bodily- or genetic family ties) underpin the discourses of parenthood, depending on context. In my research I have found that the process of deciding who is the legal parent of a child born through surrogacy, challenge the presumption of motherhood, and instead the genetic and intended father remains the certain parent of the child.

The purpose of this study was to examine social workers arguments behind the investigationfor children custody, resident and social intercourse due to possible parentage discourses.Results from earlier research has shown that societal discourses makes a difference betweenmothers and fathers due to traditional stereotypes something that contrasts with the officialSwedish family politics. Socialconstructionism and critical discourse analysis creates thetheoretical approach for this study which was aimed to illustrate how social workersreproduce and maintain societal discoureses about parents, fathers and mothers. The analyzewas based on four semi-structured interwieves, using vinjettes to enable detailedargumentation about parentage according to gender. To identify possible discoursesFaircloughs (1992) critical discours analysis about three dimensions of discours was appliedto the material. The analyze resulted to four discourses about parentage, motherhood,fatherhood and governing discourses. These discourses showed how social workers tend toget affected by organizational discourses about parents being gendernatural, but also bysocietal discourses about mothers being a childs primary caregiver and fathers being a childssecondary caregiver. The results indicate that social workers contribute to theese discoursesbeing maintained.

Syftet med denna studie var att undersöka familjerättssekreterares upplevelse av att verkställa dom om umgänge med umgängesstöd där det förekommit våld. Genom tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer med verksamma familjerättssekreterare med minst tre års erfarenhet har ett antal frågeställningar besvarats. Frågeställningarna handlar om barns rättigheter och åsikter och hur dessa tar sig uttryck i utredningar gällande umgänge samt i efterföljande dom från tingsrätten, i relation till hur det påverkar verkställandet av umgänge med umgängesstöd utifrån familjerättssekreterares uppdrag. Intervjumaterialet har därefter analyserats utifrån tidigare forskning om verkställande av umgänge utifrån barnets bästa när det förekommit våld kopplat till Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater samt teori om barnets perspektiv. Resultatet visar att familjerättssekreterare upplever det tidskrävande och svårt att verkställa umgänge med umgängesstöd när det förkommit våld, särskilt då barnet i den familjerättsliga utredningen utryckt en ovilja till att träffa den våldsutövande föräldern. Informanterna uttrycker att barnets åsikter framkommer i utredning och lyfts fram i risk- och konsekvensanalys, men att det i dom från tingsrätten sällan framgår hur det blir utifrån barnets perspektiv att mot sin vilja tvingas träffa en våldsutövande förälder. Barnets bästa upplevs av informanterna fokusera på föräldrarnas rätt att träffa barnet. Vidare framkom det att informanterna upplever att de hamnar i en svår situation där umgänge med umgängesstöd ska ske mot barnets vilja, både känslomässigt i förhållande till barnet, men också i relation till vårdnadshavares ansvar att skydda sitt barn från att fara illa samtidigt som en dom ska följas för att inte få andra oönskade effekter. Slutligen visar resultatet att möjligheterna för familjerättssekreterare att verkställa dom om umgänge med umgängesstöd där det förekommit våld är begränsade och upplevs inte tillfredsställande. / The purpose of this study was to examine the experience of family law representatives in enforcing access orders with access support where violence has occurred. Through three qualitative focus group interviews with practicing family law caseworkers with at least three years of experience, a number of questions were answered. The questions concern children's rights and views and how these are expressed in investigations concerning access and in the subsequent judgment of the district court, in relation to how this affects the enforcement of access with access support from the perspective of the family law caseworkers mission. The interview material was then analysed on the basis of previous research on the enforcement of access in the best interests of the child in cases of violence linked to Michael Lipsky's theory of grassroots bureaucrats and the theory of the best interests of the child. The results show that family law caseworkers find it time-consuming and difficult to enforce access with access support in cases of violence, especially when the child has expressed a reluctance to meet the violent parent in the family law investigation. Informants expressed that the child's views are expressed in the investigation and highlighted in the risk and impact assessment, but that it is rarely clear from the judgment of the district court what it would be like from the child's perspective to be forced to meet an abusive parent against his or her will. The best interests of the child are perceived by the informants to focus on the parents' right to see the child. Furthermore, it emerged that the informants feel that they end up in a difficult situation where access with access support has to be against the child's will, both emotionally in relation to the child, but also in relation to the guardians' responsibility to protect their child from harm while at the same time following a judgment so as not to have other undesirable effects. Finally, the results show that the possibilities for family law caseworkers to enforce access orders with access support where there has been violence are limited and not perceived as satisfactory.