Syftet med denna studie var att undersöka familjerättssekreterares upplevelse av att verkställa dom om umgänge med umgängesstöd där det förekommit våld. Genom tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer med verksamma familjerättssekreterare med minst tre års erfarenhet har ett antal frågeställningar besvarats. Frågeställningarna handlar om barns rättigheter och åsikter och hur dessa tar sig uttryck i utredningar gällande umgänge samt i efterföljande dom från tingsrätten, i relation till hur det påverkar verkställandet av umgänge med umgängesstöd utifrån familjerättssekreterares uppdrag. Intervjumaterialet har därefter analyserats utifrån tidigare forskning om verkställande av umgänge utifrån barnets bästa när det förekommit våld kopplat till Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater samt teori om barnets perspektiv. Resultatet visar att familjerättssekreterare upplever det tidskrävande och svårt att verkställa umgänge med umgängesstöd när det förkommit våld, särskilt då barnet i den familjerättsliga utredningen utryckt en ovilja till att träffa den våldsutövande föräldern. Informanterna uttrycker att barnets åsikter framkommer i utredning och lyfts fram i risk- och konsekvensanalys, men att det i dom från tingsrätten sällan framgår hur det blir utifrån barnets perspektiv att mot sin vilja tvingas träffa en våldsutövande förälder. Barnets bästa upplevs av informanterna fokusera på föräldrarnas rätt att träffa barnet. Vidare framkom det att informanterna upplever att de hamnar i en svår situation där umgänge med umgängesstöd ska ske mot barnets vilja, både känslomässigt i förhållande till barnet, men också i relation till vårdnadshavares ansvar att skydda sitt barn från att fara illa samtidigt som en dom ska följas för att inte få andra oönskade effekter. Slutligen visar resultatet att möjligheterna för familjerättssekreterare att verkställa dom om umgänge med umgängesstöd där det förekommit våld är begränsade och upplevs inte tillfredsställande. / The purpose of this study was to examine the experience of family law representatives in enforcing access orders with access support where violence has occurred. Through three qualitative focus group interviews with practicing family law caseworkers with at least three years of experience, a number of questions were answered. The questions concern children's rights and views and how these are expressed in investigations concerning access and in the subsequent judgment of the district court, in relation to how this affects the enforcement of access with access support from the perspective of the family law caseworkers mission. The interview material was then analysed on the basis of previous research on the enforcement of access in the best interests of the child in cases of violence linked to Michael Lipsky's theory of grassroots bureaucrats and the theory of the best interests of the child. The results show that family law caseworkers find it time-consuming and difficult to enforce access with access support in cases of violence, especially when the child has expressed a reluctance to meet the violent parent in the family law investigation. Informants expressed that the child's views are expressed in the investigation and highlighted in the risk and impact assessment, but that it is rarely clear from the judgment of the district court what it would be like from the child's perspective to be forced to meet an abusive parent against his or her will. The best interests of the child are perceived by the informants to focus on the parents' right to see the child. Furthermore, it emerged that the informants feel that they end up in a difficult situation where access with access support has to be against the child's will, both emotionally in relation to the child, but also in relation to the guardians' responsibility to protect their child from harm while at the same time following a judgment so as not to have other undesirable effects. Finally, the results show that the possibilities for family law caseworkers to enforce access orders with access support where there has been violence are limited and not perceived as satisfactory.

The study examines family law secretaries’ descriptions of working with parents and children in matters of custody, residence and contact. In addition, the study intends to shed light on the activities that family law secretaries work with, as well as examine the family law secretaries’ descriptions of the interpersonal meeting between a client and a person in authority. The study is based on semi-structured interviews with seven family law secretaries in southern Sweden. The collected data has been analyzed using a thematic analysis. The study’s theoretical premises are based on Yeheskel Hasenfeld’s human service organizations, Michael Lipsky’s street-level bureaucrats, power according to Michel Foucault and the concept of empowerment. By investigating the family law secretaries’ descriptions of the purpose of the activities informational dialogue, collaborative talks and contract, it emerges that the family law’s ambition is to, as far as possible, prevent parental conflicts from leading to disputes in court. Throughout, family law secretaries highlight the importance of a children's law perspective where the best interests of the child should be taken into account based on the individual and his or her situation. Furthermore, there is a common perception among all family law secretaries regarding the dilemma they face as representatives of an organization and fellow human beings. They describe how they have both a little and a large amount of power at the same time, something that has an impact on the room for action of the family law secretaries. In the study’s discussion reasoning is carried out using previous research and the study’s theoretical premises. Among other things it is discussed how the family law secretaries need to take into account factors at both individual, group and societal level, when it comes to working with families. / Studien undersöker familjerättssekreterares beskrivningar av att arbeta med föräldrar och barn i frågor kring vårdnad, boende och umgänge. Dessutom avser studien att belysa de aktiviteter som familjerätten arbetar med samt undersöka familjerättssekreterarnas beskrivningar av det mellanmänskliga mötet mellan klient och myndighetsperson. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sju familjerättssekreterare i södra Sverige. De insamlade data har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkter bygger på Yeheskel Hasenfelds människobehandlande organisationer, Michael Lipskys gräsrotsbyråkrater, makt enligt Michel Foucault samt begreppet empowerment. Genom att undersöka familjerättssekreterarnas beskrivningar av syftet med aktiviteterna informationssamtal, samarbetssamtal och avtal framkommer att familjerättens ambition är att så långt det är möjligt förhindra att föräldrars konflikter leder till tvister i domstol. Genomgående belyser familjerättssekreterarna vikten av ett barnrättsperspektiv där barnets bästa bör beaktas utifrån den enskilde individen och dennes situation. Vidare förekommer en gemensam uppfattning bland samtliga familjerättssekreterare kring det dilemma de står i som organisationsrepresentant samt medmänniska. De beskriver hur de har lite och mycket makt på samma gång, något som får en inverkan på familjerättssekreterarnas handlingsutrymme. I studiens diskussion förs ett resonemang med hjälp av tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter. Det diskuteras bland annat hur familjerättssekreterarna behöver ta hänsyn till faktorer på både individ-, grupp- och samhällsnivå när det kommer till arbetet med familjerna.