Bakgrund: Många graviditeter slutar i missfall. Tidigare forskning visade att missfall leder till känslor av ångest, oro och sorg. Den psykiska hälsan glöms bort och förbises av vårdpersonal. Ett vårdvetenskapligt synsätt kan bidra till ökad hälsa och minskat lidande för kvinnor efter missfall. Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av missfall. Metod: Studien var en systematisk litteraturstudie och byggde på en sammanställning av tio stycken kvalitativa kvalitetsgranskade artiklar. I analysprocessen togs meningsbärande enheter ut som kondenserades. De kondenserade meningarna bildade koder som sedan skapade kategorier och underkategorier. Resultat: Resultatet bestod av fyra kategorier: den subjektiva kroppens upplevelse av det pågående missfallet, vårdlidande i samband med missfall, krisreaktioner efter missfall och livslidande en tid efter missfall. Missfall är en traumatisk händelse som medför en förändring i efterföljande livet. Slutsatser: Kvinnor upplever att vårdpersonal har en bristande förståelse för upplevelsen av att drabbas av missfall. Missfallets påverkan på kvinnor sätter krav på de vårdande sjuksköterskorna och personer i kvinnornas omgivning. Genom att öka sjuksköterskors förståelse för kvinnors upplevelser av missfall kan omvårdnaden förbättras. Den ökade förståelsen kan även skapa möjlighet för ökat stöd som kan resultera i ett minskat livslidande för kvinnorna.

No description available.

Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser vid missfall. Av alla graviditeter slutar 20% i missfall vilket för kvinnorna kan innebära en traumatisk upplevelse. Kvinnor som får missfall hänvisas ofta till akutvårdsmottagningar där de möter och mottar vård från allmänsjuksköterskor. I föreliggande studie analyserades 12 vetenskapliga artiklar och följande tre teman framkom Känslor av att inte räcka till, betydelsen av emotionellt stöd samt upplevelser av omvårdnad. Kvinnor som genomgick missfall upplevde ofta en överväldigande känsla av förlust. De upplevde även bristande stöd och förståelse från familj, vänner och samhället, vilket innebar att missfall upplevdes som en nedtystad livshändelse. Även vårdpersonal misslyckades med att bekräfta missfallet och den förlust det innebar för kvinnorna samt brister i sitt bemötande gentemot kvinnorna som genomgått missfall. Genom att följa de fem stegen i Swansons omvårdnadsteori kan sjuksköterskan beakta hela kvinnan och hennes upplevelse av missfall. Vidare behövs det mer forskning om kvinnors upplevelser vid missfall om hur vårdpersonal kan göra för att möta kvinnors behov. För att kunna underlätta kvinnors upplevelser vid missfall borde synen på missfall förändras på samhällsnivå.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen har under en längre tid jobbat med jämställdhet för få män mer involverade i den reproduktiva hälsan. Forskning kring män och graviditet visar däremot att män känner sig åsidosatta och inte lika involverade i graviditeten som en kvinna. Forskning beträffande män och missfall är väldigt begränsad trots att enligt anknytningsteorin kan även män knyta an till ett foster precis som en kvinna och få en känslomässig reaktion vid missfall. Vid missfall finns där inga riktlinjer om stöd för män utan enbart riktlinjer för kvinnor även om män kan få samma sorgereaktion som kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva mäns upplevelser av missfall i en heterosexuell relation vid en önskad graviditet. Metod: Litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt som baseras på 12 kvalitativa artiklar där två databaser har använts för att ta fram artiklarna. Artiklarna granskades med hjälp av HögskolanKristianstads granskningsmall. Analysprocessen skedde med hjälp av Fribergs trestegsmodell. Resultat: Studien visar att män också fick en sorgereaktion vid missfall. Oavsett när graviditetsförlusten inträffade var det förväntningar och tankar om barnet som avgjorde sorgens intensitet. Majoriteten av män upplevde att de förväntades anta en stödroll och lägga sina egna känslor åt sidan. Stödet från sjukvården upplevdes som bristfälligt och män upplevde sig vara åsidosatta medan stödet från andra i omgivningen fick en större betydelse. Oavsett om stödet kom från närstående eller utomstående var det viktigt för män att bli sedda och bekräftade i sin sorg och förlust. Diskussion: Två fynd diskuterades i resultatdiskussionen, dessa var att män inte fick uttrycka sina känslor och agera stöd till sin kvinna samt att män inte alltid såg eller behandlades som en närstående eller anhörig. Teorier och modeller som kopplades till vartdera fyndet var genusteorin samt person- och familjecentrerad vård.

Bakgrund: Missfall definieras som en spontan utstötning eller avslutande av en graviditet fram till graviditetsvecka 21+6. Symtom kan vara buk- och ryggsmärta samt vaginal blödning och orsaker beror i två tredjedelar av fallen på kromosomavvikelser hos fostret. Sjuksköterskan ska tillgodose patientens behov av omvårdnad likväl som de psykiska, andliga och sociala behoven. Patienten ska genom sjuksköterskan få bli delaktig i vården genom vägledning och stöttning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med missfall. Metod: Studiens design är en litteraturstudie. Åtta vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och valdes ut i linje med arbetets syfte. Artiklarna hämtades från Cinahl och PubMed med sökord som var relevanta för syftet. Alla artiklar har analyserats enligt en integrerad analys. Resultat: Resultatet beskriver kategorin känslan av lidande. Kvinnorna upplever känslor i form av förlust, sorg, minskad livskvalitet och även symptom på psykiska tillstånd. Diagnoserna depression, ångest och PTSD var inte det vanligaste hos kvinnorna som genomgått missfall, men en del av kvinnorna drabbades av detta. Det var allt vanligare med känslor av förlust och sorg. Slutsats: Upplevelserna hos kvinnor var till stor del likt varandra i form av känslor av sorg och förlust, minskad livskvalitet och psykiska tillstånd som diagnostiserats. Resultatet har en stor betydelse för framtida bemötanden av kvinnor som genomgått ett missfall eftersom det ger en ökad förståelse kring upplevelsen av ett missfall. Detta kommer leda till en tillämpning i praktiken där vårdpersonalen på ett lättare sätt kan bemöta dessa kvinnor på ett personcentrerat sätt.

Av alla graviditeter slutar 20-25 % i missfall, av dessa sker 80 % innan vecka 14. Detta kan bero på exempelvis fel hos fostret eller infektioner hos kvinnan. Symtom kan vara smärtor och/eller vaginala blödningar. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva kvinnors upplevelser i samband med tidigt missfall. Forskning visar att det är en stor psykisk och fysisk påfrestning för kvinnan, dock har vårdarna inte tillräcklig kunskap för att kunna möta kvinnan i situationen. Studien är baserad på åtta vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa. Dessa har analyserats enligt modellen av Axelsson för att få fram vårt resultat. Resultatet visar att ett missfall för med sig många typer av känslor som för kvinnorna kan vara svåra att hantera, dessa känslor kan sedan följa kvinnorna under längre tid. De olika känslor som upplevs har identifierats som hjälplöshet, sorg, skam och ilska. Vårdarna visar sig ha otillräcklig kunskap gällande bemötande och vårdande av dessa kvinnor, eftersom kvinnorna upplever att de varken får stöd eller information angående sin situation. I texten skriver författarna om ”vårdarna”, i dessa innefattas sjuksköterskan och dennes roll. I diskussionen tas delvis upp fördelar och nackdelar med vald metod. Vi tar även upp viktiga aspekter ur resultatet, som exempelvis vikten av stöd i olika former och förbättring av vården, samt våra tankar kring dessa.

En graviditet innebär stora förväntningar. Vid ett missfall byts det ut mot grusade drömmar, skuldkänslor, och sorg. Vårdgivaren har ett viktigt arbete med att ge kvinnan god omvårdnad och hjälp att komma vidare. Syftet med denna studie är att kartlägga kvinnors behov av omvårdnad vid ett missfall för att som sjuksköterska få en bättre förståelse för denna patients vårdbehov. Metoden som använts är en litteraturstudie enligt Polit och Hungler (1999). Studien är baserad på nio vetenskapliga artiklar. I resultaten framgår omvårdnadsbehov hos kvinnor vid missfall; behov av att få bekräftelse, empatiskt bemötande och stöd vid den unika händelsen samt behov av adekvat information om missfall och möjlighet att ställa frågor samt få specifika svar. Det framträder även brister i omvårdnaden av dessa kvinnor. Vårdgivaren uppvisar brister i bemötande och i uppföljningsrutiner samt att informationen är otillfredsställande. Att vårda en kvinna vid ett missfall är en komplex situation där sjuksköterskan skall ha medicinsk kunskap om missfall, vara emotionellt närvarande, kunna förklara och informera samt hjälpa kvinnan vidare. Kvinnan skall betraktas som unik och förståelse skall finnas för att varje missfall har olika betydelse för olika individer.

Det är ungefär 10-15% av alla graviditeter som slutar i missfall. Många av kvinnorna som genomgått ett missfall lider av depression och/eller ångest. Syftet med den här studien är att beskriva vilka omvårdnadsbehov kvinnor som erfarit missfall har, för att de ska kunna få den vård de behöver när de kommer för att träffa en sjuksköterska. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie där tio artiklar var kvalitativa, en var kvantitvativ och en var både och. Resultat visas i två huvudkategorier: behov i det offentliga rummet samt behov i det privata rummet. Till varje huvudrubrik finns fyra underrubriker. Resultatet visar att sjuksköterskor och annan personal inom vården behöver bli mer empatiska och sympatiska. Kvinnorna har ett behov av att prata och alla kvinnor borde få ett erbjudande om att komma på ett återbesök på sjukhuset för att träffa adekvat personal som kan hjälpa dem i det sorgearbete som det innebär att ha erfarit ett missfall. Kvinnorna har även ett behov att få sörja på sitt eget sätt. Om de får rätt form av vård och stöd från professionella, familj och vänner har de störst chans att återhämta sig snabbt. / There are about 10-15% of all pregnancies which ends up in a miscarriage. Many of those women who go through a miscarriage suffer from depression and anxiety. The aim of this study is to describe the need of care and support women that have gone through a miscarriage have, so that they can receive better suited help when they see a nurse regarding the miscarriage. The method which was used was a qualitative literature study with ten qualitative articles, one quantitative and one who was both. The result is built on two major themes: needs in the public room and needs in the private room and four subthemes for every major theme that were identified in the analysis. The result shows that nurses and other hospital staff need to be more empathic and sympathetic. The women have a need of having someone to talk to and every woman should get an opportunity to go to a follow-up meeting at the hospital. The women also need to mourn in their own way and if they have the right kind of caring and support from professionals, families and friends they can recover more quickly.