No description available.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Background: Miscarriage is also called spontaneous abortion and occurs in about 20 percent of all pregnancies. The majority of miscarriages occur before 12 weeks of pregnancy and the main causes are chromosomal abnormalities or damage to the fertilized egg. Aim: The purpose of this study was to describe women's experiences when they suffer a miscarriage and treatment from the medical staff during miscarriage. And to describe the data collection methods used in the included articles. Methods: A descriptive literature study based on 12 scientific articles with a qualitative approach. The CINAHL database was used for the article search and the keywords that was used were: Miscarriage and Experience. Main results: The result described the women who had suffered from a miscarriage experienced physical and mental pain.The miscarriage was described as a loss and crushed ambitions for the future. Emotions such as shame and guilt were common. Miscarriage was seen as a traumatic experience for the affected woman. Experiences as loneliness and omission were common, and that the women’s physical and mental pain was overlooked by the medical staff. Lack of empathy and compassion affected the women negatively. If themedical staff confirmed the grief it helped the women with their physical and emotional needs. Perceptions and feelings of security occurred when the women had a prior relationship to the obstetrician, who then knew their history and background. The data collection method used in all articles were individual audio recorded interviews. Conclusion: The conclusion to be drawn from this study is that the women who suffered miscarriages was affected both physically and mentally. The response and relevant information from the nursing staff has a major impact on how women perceive their situation when they have suffered a miscarriage. / Bakgrund: Missfall benämns även som spontan abort och inträffar i omkring 20 procent av alla graviditeter. Majoriteten av alla missfall sker innan graviditetsvecka 12 och de främsta orsakerna är kromosomavvikelser eller skador på det befruktade ägget. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser när de drabbas av missfall och bemötandet från vårdpersonal vid missfall. Samt att beskriva vilka datainsamlingsmetoder som använts i de inkluderade artiklarna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som grundade sig på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databasen Cinahl användes för artikelsökning med sökorden:Miscarriage och Experience. Huvudresultat: Resultatet beskriver hur kvinnor som drabbats av missfall upplever både fysisk och psykisk smärta. Missfallet beskrevs som en förlust och framtidsplaner som krossades. Känslor som skam och skuld var vanligt förekommande. Missfall sågs som en traumatisk upplevelse för den drabbade kvinnan. Upplevelser som ensamhet och utelämnande var vanligt förekommande, samt att kvinnornas fysiska och psykiska smärta förbisågs av vårdpersonalen. Brist på empati och medlidande påverkade kvinnorna negativt. Genom att vårdpersonalen bekräftade sorgen hjälpte det kvinnorna med deras fysiska och emotionella behov. Upplevelser av trygghet förekom när kvinnorna hade en tidigare relation till obstetrikern, som då kände till deras historia och bakgrund. Den datainsamlingsmetod som använts i samtliga artiklar var individuella ljudinspelade intervjuer. Slutsats: Slutsatsen som kan dras av denna litteraturstudie är att kvinnorna som drabbats av missfall påverkas både fysiskt och psykiskt. Bemötandet och relevant information från vårdpersonalen har en stor inverkan på hur kvinnorna upplever sin situation när de drabbats av missfall.

Missfall sker i ca 10-15 % av alla bekräftade graviditeter. Det är en plötslig och känslomässig händelse som innebär en förlust av ett barn/foster. Sorg och lidande är centralt vid en förlust. Hur mycket kvinnan påverkas är individuellt och ofta beroende på vilka förutsättningar som finns. Som vårdpersonal behövs större kunskap för att kunna bemöta de som fått missfall. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att få ett missfall. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest innehållsanalys vilket resulterade i fyra slutkategorier; att det händer plötsligt och blir en livskris, att söka förklaring och lägga skulden på sig själv, att vara i behov av information och stöd samt att det tar tid att bearbeta ett missfall. Kvinnor hamnade i en livskris och kände ofta skuld efter missfallet. De behövde en förklaring för att bearbeta händelsen. Informationen och stödet från vården var bristfällig samt att vårdpersonal använde sig av medicinska termer som upplevdes kränkande. Kvinnor ansåg att det behövdes bättre uppföljning för att hantera förlusten. Ett tillvägagångssätt för att minska psykisk ohälsa kan vara uppföljning via återbesök, telefonkontakt eller enkäter

<p>I Sverige finns det inga säkra siffror på hur ofta ett missfall inträffar, men undersökningar visar att hälften av alla graviditeter slutar med ett missfall. Missfall inträffar vanligast mellan vecka 9 – 11. Några orsaker till varför kvinnan kan få missfall är kromosomfel, hormonella orsaker, systemsjukdomar, defekter i immunförsvaret, missbildningar i livmodern eller infektioner. Studiens syfte var att belysa kvinnors behov att socialt stöd och dess effekter efter missfall. Metoden som använts är en litteraturstudie med 9 kvalitativa och 1 kvantitativ samt 2 som var både och. Resultatet visar att kvinnors behov av stöd är stort och bör förbättras. Det har visat sig att sjukvårdspersonal ofta har brister i att ge stöd och lätt ignorerar kvinnans behov. Sjukvårdspersonal har en viktig roll i det emotionella och det kognitiva stödet. Det är viktigt att ge information om orsaken till missfallet och att ta sig tid med kvinnan. Dessvärre glöms detta ofta bort och det fokuseras på den medicinska behandlingen. Däremot upplevde kvinnorna stödet från närstående och vänner som bra. Det framkommer också att när stöd från både personal och närstående ges till kvinnan återhämtar hon sig och går vidare snabbare.</p>

I Sverige finns det inga säkra siffror på hur ofta ett missfall inträffar, men undersökningar visar att hälften av alla graviditeter slutar med ett missfall. Missfall inträffar vanligast mellan vecka 9 – 11. Några orsaker till varför kvinnan kan få missfall är kromosomfel, hormonella orsaker, systemsjukdomar, defekter i immunförsvaret, missbildningar i livmodern eller infektioner. Studiens syfte var att belysa kvinnors behov att socialt stöd och dess effekter efter missfall. Metoden som använts är en litteraturstudie med 9 kvalitativa och 1 kvantitativ samt 2 som var både och. Resultatet visar att kvinnors behov av stöd är stort och bör förbättras. Det har visat sig att sjukvårdspersonal ofta har brister i att ge stöd och lätt ignorerar kvinnans behov. Sjukvårdspersonal har en viktig roll i det emotionella och det kognitiva stödet. Det är viktigt att ge information om orsaken till missfallet och att ta sig tid med kvinnan. Dessvärre glöms detta ofta bort och det fokuseras på den medicinska behandlingen. Däremot upplevde kvinnorna stödet från närstående och vänner som bra. Det framkommer också att när stöd från både personal och närstående ges till kvinnan återhämtar hon sig och går vidare snabbare.

En övervägande stor grupp kvinnor drabbas av missfall, antingen tidigt eller sent i graviditeten, ochför många är det en traumatisk upplevelse. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva aktuellforskning om hur kvinnor upplever ett missfall och hur den upplevelsen påverkar den psykiskahälsan i nästkommande graviditet. Litteraturöversikten baserades på tjugotre vetenskapliga artiklarpublicerade mellan 1995 och 2007. Sökning har skett i fyra olika databaser med ett antalsökkombinationer.Resultatet visade att missfall är ett komplext tillstånd där många olika känslor är involverade.Blandade känslor i form av sorg, oro, förtvivlan, depression och skuld beskrevs av kvinnorna. Vidnästkommande graviditet upplevdes en stark oro och ett hot mot graviditeten och barnet. Studiervisade även en lägre grad av prenatal anknytning till barnet hos de kvinnor som upplevt missfall.Upplevelsen av att sakna stöd efter missfallet och under nästkommande graviditet påtalades avföräldrarna. Skillnad i sorgearbete mellan kvinnan och mannen beskrevs, liksom att kvinnan visadehögre grad av depression och oro än mannen. Flera studier betonar vikten av planerad uppföljningefter ett missfall.Nyckelord; missfall, kvinnors upplevelse, oro, sorg, skuld och nästkommande graviditet.

Statistik visar att av alla kvinnor i Sverige som föder barn, har minst 21 % också genomgått missfall. Ett missfall väcker många olika känslor hos de par som berörs, såsom förlust, sorg, skuld, oro och existentiella funderingar. Missfall kan innebära en traumatisk upplevelse för alla berörda och sjuksköterskans roll att stödja och tillgodose parets behov är central för att säkra såväl fysisk som psykisk återhämtning. Sjuksköterskorna behöver identifiera det individuella behovet och vidta lämpliga omvårdnadsåtgärder för att hjälpa paret under denna tid. Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder i samband med missfall. I denna litteraturstudie av 13 vetenskapliga artiklar framkom följande begrepp enligt VIPS-modellen som kan användas: information/undervisning, stöd, skötsel, smärta/sinnesintryck, observation/övervakning, läkemedelshantering, psykosocialt och samordning. Ett annat bra redskap för sjuksköterskor är Swansons omvårdnadsteori, som ger insikt i optimala omvårdnadsåtgärder vid missfall och som kan integreras i VIPS-modellen. Sjuksköterskan behöver få ökad kunskap om missfall för att kunna möta parets behov av omvårdnad med ett holistiskt synsätt och säkra såväl fysisk som psykisk återhämtning.  Därför behövs vidare forskning för att utveckla sjuksköterskans omvårdnad vid missfall. / Statistics indicate that at least 21 % of all women in Sweden who give birth to a child also have experienced a miscarriage. A miscarriage evokes many different emotions for affected couples such as loss, grief, guilt, anxiety and existential reflections. Miscarriage can be a traumatic experience for all parties involved and the role of nurses in supporting these needs is pivotal in ensuring a physical and psychological recovery. Nurses are required to identify the needs of individuals and apply the appropriate nursing intervention to support families during this time. The purpose of the literature review was to illustrate the nursing interventions provided by nurses when women suffering of miscarriages. This literature review on 13 scientific articles illustrated the following concepts used in the VIPS-model to source appropriate information, referrals or assistance: information/education, support, care, pain/sensory impression, observation/supervision, medical management, psychosocial and coordination. Another useful tool for nurses is Swanson’s theory of caring which offers insight on optimal nursing practices during the event of a miscarriage which may be integrated in the VIPS-model. The nurses need to gain increased knowledge of miscarriage to be able to take a holistic approach to the care required to ensure recovery both physically and psychologically. Therefore more research is needed to develop nursing care when women suffering of miscarriage.

Bakgrund: Missfall är en av de vanligaste graviditetskomplikationerna, som kan medföra psykiska och emotionella påfrestningar, så som djup sorg och depression. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskan har en viktig del i vårdandet, där attityder och bemötande har en direkt påverkan på kvinnas upplevelse. Syfte: Studiens syfte var att belysa kvinnans upplevelser av tidigt missfall. Metod: Syftet besvarades genom en allmän litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Resultat: Vid tidpunkten för missfallet upplevde kvinnorna en mängd känslor, vilket en del kvinnor utryckte som psykisk kris. En del kvinnor identifierade missfallet som förlusten av ett barn men uttryckte att vårdpersonalen endast såg det ur ett medicinskt perspektiv. Majoriteten av kvinnorna upplevde brister i vårdpersonalens attityder och bemötande, vilket påverkade vårdupplevelsen och resulterade i känslor av att vara övergiven och ensam. Även upplevelsen av bristande information var framträdande. Slutsats: Denna litteraturstudie påvisade att missfall hade en stor påverkan på den psykiska och emotionella hälsan. Vidare hade vården en signifikant betydelse för kvinnans upplevelse där faktorer som attityder, bemötande samt information var framträdande. Sjuksköterskan bör vara medveten om de psykiska och emotionella påfrestningarna missfall skapar, visa tillgänglighet och ge adekvat information samt besvara kvinnornas frågor.  Klinisk betydelse: Denna litteraturstudie kan bidra med kunskap om kvinnors upplevelse av vården i samband med tidigt missfall, således skapa en medvetenhet kring hur attityd, bemötande samt information påverkar kvinnans upplevelse av vården.

Bakgrund: Missfall är en vanlig komplikation i samband med en graviditet. Orsaken till missfall är flera och under ett pågående och hotande missfall finns ingen förhindrande behandling. Händelsen är ofta fysiskt odramatisk, men kan påverka föräldrarna emotionellt. Då det är kvinnan som blir fysiskt drabbad och därmed är patient, blir kvinnans partner i denna händelse ofta bortglömd. Både inom samhället och vården underprioriteras missfall och därmed kan upplevelsen hos föräldrar förbises.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka föräldrars upplevelse i samband med ett missfall. Metod: En litteraturöversikt som är baserad på tolv vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna är hämtade från databaserna Cinahl with fulltext, PubMed och Academic Search Premier. Vid sökningen efter relevanta artiklar har ändamålsenliga sökord använts. Dessa har varit: ”miscarriage”, ”miscarriage*” ”abortion, spontaneous”, ”spontaneous pregnancy loss”, ”pregnancy loss”, ”experience”, ”parents”, ”woman*”, ”women”, ”nurse*”, ”partner”, ”partner*”, ”support”, ”social support” och ”Sweden”. Dessa artiklar har lästs igenom upprepande gånger vilket slutligen ledde till en sammanfattning som presenterade och identifierade likheter och skillnader studierna emellan. Sammanfattningen låg sedan till grund för resultatet. Resultat: Resultatet har presenterats i sex huvudkategorier. Den första kategorin är Upplevelsen av graviditeten och de första symtomen på missfall som berör känslor kring det framtida barnet och upplevelsen av chock samt förlusten av kontroll vid det inträffade missfallet. Den andra kategorin är Upplevelsen av missfall som en förlust som belyser missfallet som en förlust av ett barn och framtida förhoppningar. Den tredje kategorin är Föräldrars känslor efter ett missfall vilket behandlar olika känslor som föräldrar upplever efter ett missfall. Den fjärde kategorin är Upplevelsen av vården och personalens bemötande vilket berör betydelsen av ett gott bemötande under sjukhusvistelsen. I Samhällets påverkan på föräldrars upplevelse efter ett missfall belyses samhällets okunskap och attityd gentemot missfall. I Upplevelser av stöd från olika instanser förklaras vikten av ett stödjande socialt nätverk samt negativa och positiva erfarenheter rörande stöd från vården. Diskussion: Resultatet har anknutits till Cullbergs kristeori, Meleis transitionsteori, patientfokuserad vård och konsensusbegreppet människa. Resultatdiskussionen avslutas med att lyfta fram föräldrars liknande upplevelser i samband med ett missfall. Detta relateras till de rådande förväntningarna som finns på kvinnans partner och hur dessa förväntningar kan bli problematiska i förhållande till en jämställd vård. / Background: Miscarriage is a common complication during pregnancy. There are several causes to miscarriage, and no preventive treatment is currently available during an active or threatening miscarriage. The event is rarely physically damaging, but may effect the parents emotionally. As it is the woman who is physically affected during a miscarriage, patient care tend to be focused on her, whereas the potential needs of the partner is often overlooked. Miscarriage remains a low priority within the healthcare sector and community alike, hence, the experiences of the parents are often disregarded. Aim: The purpose of this literature review is to explore parents' experience of a miscarriage. Methods: A literature review, based on twelve scientific papers. The papers have been collected from the databases Cinahl with full text, PubMed and Academic Search Premier. During the search for relevant articles have appropriate keywords been used. These were: ”miscarriage”, ”miscarriage*”, ”abortion, spontaneous”, ”spontaneous pregnancy loss”, ”pregnancy loss”, ”experience”, ”parents”, ”woman*”, ”women”, ”nurse*”, ”partner”, ”partner*”, ”support”, ”social support” och ”Sweden”. These articles have been read repeatedly which ultimately led to a summary that presented and identified similarities and differences between the studies. The summary then formed the basis for the results. Results: The results are presented in sex main categories. The first category is the experience of pregnancy and the first symptoms of miscarriage, affecting feelings about the future child and the experience of shock and loss of control at the incident of miscarriage. The second category is the experience of miscarriage as a loss which highlights the miscarriage as the loss of a child and future hopes. The third category is Parents' emotions after a miscarriage which deals with various emotions that parents experience after a miscarriage. The fourth category is the experience of healthcare and treatment by staff and the impact of good treatment during hospitalization. The Society's influence on parents' experience after a miscarriage highlights society's ignorance and attitude towards miscarriage. In Experiences of support from various instances, the importance of a supportive social network is explained, and negative and positive experiences related to the support of health care staff are presented. Discussions: The result has been linked to Cullberg's theory of crisis, Meleis transition theory, patient centered care and the consensus concept of man. The discussion is concluded by highlighting the common experiences by parents in the event of a miscarriage. This I connected to the existing expectations on the womans’ partner and how such expectations can be problematic in relation to equal care.