Background: Miscarriage is one of the most common complications connected to pregnancy, every fourth woman undergoes a miscarriage during her lifetime. There is often no medical explanation why miscarriage happens, although the risk may increase due to certain factors in lifestyle or diseases. During incomplete miscarriages medical or surgical treatment is needed. Women are treated at surgical or gynecological departments and the period of treatment is often very brief, on some occasions not even a day. Therefore, the nurse faces a great challenge in meeting the women’s needs during the period of treatment. Aim: The aim of the study is to illuminate womens experiences of miscarriage and the treatment they experienced. Methods: A systematic literary study containing 13 articles. Results: Miscarriage is an individual experience and many women are affected emotionally and have many strong feelings afterwards. Discontent with treatment was almost exclusively concerning attitudes among staff and lack in the emotional nursing. Three themes were identified in the result which reflects the factors where the most discontent was found and feelings which can erupt in connection with miscarriage and due to the treatment. These themes are: Feelings amongst a woman at the time of miscarriage, Emotional support and treatment and the need of adequate and individually adapted information. Discussion: Health professionals need to see the woman as more than an objective body, or only a disease state. Miscarriage is an event that affects the whole person and women have many emotional needs that must be met. If these needs are not met could care suffering occur in women. A good nursing relationship can be difficult to create when time constraints and poor continuity is common on wards. / Bakgrund: Missfall är en av de vanligaste komplikationerna i samband med graviditet, var fjärde kvinna får missfall under sin livstid. Oftast finns ingen medicinsk förklaring till att missfall sker, risken för missfall kan dock öka på grund vissa livsstilsfaktorer eller sjukdomar. Vid inkompletta missfall behövs medicinsk eller kirurgisk behandling. Kvinnorna behandlas på kirurgisk eller gynekologisk avdelning och vårdtiden är ofta väldigt kort, ibland inte ens ett dygn. Sjuksköterskan har därför en stor utmaning i att möta kvinnornas behov under vårdtiden. Syfte: Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelse av missfall och den vård de erhållit. Metod: En systematisk litteraturöversikt bestående av tretton artiklar. Resultat: Missfall är en individuell upplevelse och många kvinnor påverkas emotionellt och har många starka känslor efteråt. Missnöje med vården handlade nästan enbart om attityder hos vårdpersonal och brister i den emotionella vården. Tre teman identifierades i resultatet: Känslor hos kvinnan vid missfall, Emotionellt stöd och bemötande och behov av adekvat och individanpassad information. Diskussion: Vårdpersonalen måste se kvinnan som mer än en objektiv kropp eller som endast ett sjukdomstillstånd. Missfall är en händelse som påverkar hela människan och kvinnorna har många emotionella behov som behöver tillgodoses. Om dessa behov inte möts kan vårdlidande uppstå hos kvinnorna. En god vårdrelation kan vara svår att skapa då tidsbrist och dålig kontinuitet är vanligt förekommande på avdelningarna.

Bakgrund: Missfall är då en graviditet avbryts innan fostret har förmåga att överleva utanför livmodern. Av alla konstaterade graviditeter slutar 10 - 20% i missfall. Kvinnor som genomgått missfall har behov av stöd samt anpassad information, därför är det av vikt att sjuksköterskan finns där och ger ett psykologiskt stöd genom hela omvårdnadsprocessen.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av psykisk hälsa i samband med och efter missfall samt granska undersökningsgrupperna i de inkluderade artiklarna.   Metod: Litteraturstudien har en beskrivande design där 10 artiklar med kvalitativ ansats utgör studiens resultat.   Huvudresultat: Majoriteten av kvinnorna upplevde missfall som en krissituation, präglad av djup sorg och tomhet. För att bearbeta sorgen var stödet från familj, vänner och sjukvården avgörande för den psykiska hälsan. Kvinnorna ansåg stöd samt anpassad information från sjukvården som viktigt, detta upplevdes dock bristfälligt vilket skapade otrygghet. För att öka möjligheten för kvinnorna att gå vidare krävdes ett meningsskapande av händelsen vilket kunde uppkomma till följd av att tiden gjorde det möjligt att bearbeta känslor och uppnå en bättre psykisk hälsa. I undersökningsgrupperna i artiklarna deltog mellan 6 - 23 kvinnor, åldern hos deltagarna varierade mellan 18 - 60 år och kvinnorna hade upplevt 1 - 8 missfall mellan graviditetsvecka 5 - 20.   Slutsats: Majoriteten av kvinnor som upplevt missfall fick en negativ påverkan på den psykiska hälsan. Den mest centrala aspekten som urskiljdes var vikten av stöd, framförallt från sjukvården. Kan sjuksköterskan få en större förståelse och identifiera kvinnors emotionella upplevelse av missfall kan en bättre omvårdnad utföras, vilket möjliggör en stärkt psykisk hälsa hos kvinnorna. / Background: Miscarriage is when a pregnancy ends before the fetus is able to survive outside the uterus. Out of every established pregnancies, 10 - 20% ends in miscarriage. Women who experienced miscarriage needs support and information and that’s why nurses needs to give a psychological support trough the whole nursing process.   Aim: The aim of this study was to illustrate women’s experience of psychological health in conjunction with and after miscarriage and to describe the participants in the included articles.   Method: This study has a descriptive design where 10 articles with qualitative approach makes the final result.   Results: The majority of women experienced miscarriage as a crisis, characterized by grief and emptiness. The need of support by family, friends and healthcare was considered to be a crucial part for their psychological health. Women considered support as well as adapted healthcare information as important, however, women felt lack of information, and this created insecurity. The women experienced the psychological health improved with time, the distance gave them opportunity to find meaning through the incident. In the study groups 6 - 23 women participated, the age varied between 18 - 60 years and the women had experienced 1 - 8 miscarriage in pregnancy week 5 - 20.   Conclusion: The majority of women who experienced miscarriage got negative impact on their psychological health. The most central aspect is support, most from the healthcare. If the nurses can get a deeper understanding and identify women’s emotional experience of miscarriage, a better nursin care can be taken into practice, which can improve the women’s psychological health.

Bakgrund: Missfall är vanligt förekommande i kvinnans graviditet. Den vanligaste orsaken till ett tidigt missfall anses vara kromosomavvikelser eller andra avvikande egenskaper hos fostret. Det är svårt att säkerställa hur ofta missfall inträffar men av alla konstaterade graviditeter slutar ungefär 10–20% med missfall. Vaginala blödningar kombinerat med krampliknande smärtor i mage och rygg är symtom som uppstår vid missfall. Kvinnor som drabbas av ett missfall påverkas känslomässigt och känslan av förlust är vanlig. Till följd av denna förlust kan kvinnan känna sorg, nedstämdhet och vara i behov av omvårdnad.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa vetenskaplig litteratur som belyser kvinnors upplevelser av omvårdnaden i samband med ett missfall.Metod: En litteraturstudie baserad på en kvalitativ ansats genomfördes och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Databassökningen gjordes i två olika databaser, CINHAL och Pubmed och resultatet analyserades genom användning av innehållsanalys.Resultat: Fyra huvudkategorier uppenbarades; information, bemötande, bekräftelse och stöd. Kvinnor som genomgått ett missfall upplever att omvårdnaden är bristande. Framförallt anser kvinnorna att omvårdnaden brister när information, bemötande, bekräftelse och stöd ska ges av vårdpersonal. Bristerna i omvårdnaden vävs även tillsammans med positiva och goda upplevelser av omvårdnaden. Konklusion: Resultatet av denna litteraturstudie tyder på att kvinnor som genomgått ett missfall upplever omvårdnaden som bristande. Det är av stor vikt att sjuksköterskan upprätthåller en god omvårdnad och tillgodoser kvinnans behov, upplevelser och känslor. Personcentrerad vård i kombination med ett bra bemötande är av stor vikt i omvårdnaden av kvinnor som genomgått ett missfall. / Background: Miscarriage is something common in a woman’s pregnancy. The most common cause of an early miscarriage is considered to be chromosomal abnormalities or other abnormalities in the fetus. It is difficult to ensure how often miscarriage occurs but of all pregnancies found to be approximately 10–20% miscarriage. Vaginal bleeding combined with cramp-like pain in the stomach and back are symptoms that are caused by miscarriage. Women suffering from a miscarriage are emotionally affected and the sense of loss is a common feeling. As a result of the loss, the women can feel sadness, depression and are in need of care. Aim: The aim of this literature study is to compile scientific literature that illustrates women’s experiences of miscarriage aftercare. Method: A literature study based on a qualitative approach was conducted and based on 13 scientific articles. Database search was done in two different databases, CINAHL and Pubmed, and the result was analyzed using content analysis. Results: Four main categories were revealed: information, treatment, acknowledgement and support. Women who have experienced a miscarriage feel that nursing is inadequate. In particular, women consider nursing failure when information, treatment, acknowledgement and support are given by healthcare professionals. The absence of good nursing are also weighed together with positive and good experiences of nursing care. Conclusion: The result of this litteratur study suggest that women who have undergone a miscarriage experience the nursing care as a failure. It is essentials that the nurse maintains a good nursing standard and meets the women's needs, experiences and feelings. Personcentred care combined with good treatment is of great importance in the care of women who have undergone a miscarriage.

Denna uppsats söker svara på vad det kan finnas för olika kristna teologiska bilder som en kvinna som genomgått missfall kan relatera till och hur dessa bilder relaterar till en relationell gudsuppfattning. I uppsatsen analyseras, diskuteras och jämförs tre bilder hämtade från texter skrivna av teologen Lynda Serene Jones, teologen Susan Bigelow Reynolds och antropologen Linda Layne. Detta görs med hjälp av en innehållslig idéanalys utifrån feministteologiska utgångspunkter och en relationell förståelse av Gud hämtade från Elizabeth Johnson.  Resultaten visar att det finns åtminstone tre kristna teologiska bilder som relaterar till missfall och att de relaterar till en relationell gudsuppfattning på olika sätt. Den första är bilden av att den treenige Gud tar in döden i sig själv, vilket utgår från en relationell förståelse av treenighetsdoktrinen. Den andra är bilden av Maria Magdalena vid den tomma graven efter Kristi uppståndelse, vilket relaterar till vänskapsdimensionen av en relationell gudsuppfattning. Den tredje är analogin med Kristi lidande och tanken på barnet som offergåva till Gud, vilket bekräftar tanken på att de som lider är kopplade till det gudomliga livet genom Guds inkarnerande på korset.

För många kvinnor innebär en önskad graviditet glädje och förväntningar och vid ett missfall byts lyckokänslan ut mot känslostormar av skuld, sorg och skam. Missfall är vanligt förekommande och cirka 15–25 procent av alla påbörjade graviditeter slutar med spontana missfall. Ett missfall innebär en stor förändring av den förväntade framtiden. Forskning visar att det finns en brist i bemötandet och stödet som kvinnor erhåller vid ett missfall och att detta kan bero på en avsaknad av utbildning hos vårdare. Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelser av vårdens bemötande i samband med ett missfall. Studien utgick från åtta kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Dessa har analyserats enligt Fribergs analysmodell för att få fram resultatet. Studien resulterade i tre teman: Upplevelsen av bemötande, Upplevelsen av stödjande vård och Upplevelsen av maktlöshet och innehåller ett flertal underteman. Kvinnorna upplevde ett bristande bemötande där de inte blev prioriterade, respekterade eller fick tid för att bearbeta sin sorg. Avsaknad av information och stöd från vårdarna var något som kvinnorna också upplevde. De upplevde även att den personliga integriteten kränkts samt att en känsla av övergivenhet fanns i samband med ett missfall. I resultatdiskussionen lägger författarna fokus på viktigaste aspekterna från resultatet och belyser vikten av stöd, information samt tid för att låta kvinnor bearbeta sorgen efter förlusten. Genom att uppmärksamma behoven kan lidande förebyggas och därmed psykiska ohälsa.

Bakgrund: En nödvändighet för att kunna erbjuda stödinsatser och säkerställa patientens upplevelse av god bedriven omvårdnad, är sjuksköterskans yrkeskunnande och medvetenheten om patientens omvårdnadsbehov. Det är en skyldighet att som legitimerad sjuksköterska verka för den personcentrerade vården genom att sätta partnerskapet och informatiken i fokus, likaså låta det empatiska bemötandet ligga till grund för omvårdnadsarbetet. Trots kravet på den legitimerade sjuksköterskans kompetens för att bemöta den enskilda patienten, beskriver kvinnor som genomgått missfall att omvårdnaden inte varit riktad mot deras grundläggande behov och preferenser. Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av sjuksköterskans professionella ansvar avseende stöd till kvinnor i samband med missfall. Metod: En allmän litteraturstudie tillämpades för att besvara studiens syfte. Sökningar efter vetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed varpå 15 artiklar inkluderades för granskning och analys, vilka även sammanställdes i en tabell. Resultat: Resultatet påvisade tre nyckelkomponenter i det patientnära arbetet: Betydelsen av sjuksköterskans professionella förhållningssätt, Informativt stöd och Emotionellt stöd. Därutöver formades vårdupplevelsen både av sjuksköterskans förmåga att etablera ett förtroendefullt partnerskap och benägenhet att bekräfta kvinnan i sorgearbetet. Slutsats: Kvinnor som drabbats av missfall ansåg sig erhållit otillräckligt stöd från sjuksköterskan, varför krav ställdes på sjuksköterskans professionella ansvar att tillgodose kvinnornas omvårdnadsbehov. Det var av största vikt att patienten såväl erhöll personcentrerad omvårdnad som att relevant information presenterades. Sjuksköterskans goda bemötande och informationsgivning främjade upplevelse av god bedriven omvårdnad.

Bakgrund Minst var fjärde graviditet avslutas med missfall före vecka 20 vilket innebär att det är den vanligaste komplikationen vid graviditet. Missfall leder till psykologiska och fysiska konsekvenser. Hälso- och sjukvården ska främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Det är sjuksköterskans ansvar att utifrån personcentrerad omvårdnad tillhandahålla det stöd kvinnor som genomgått missfall är i behov av. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av stöd i samband med missfall. Metod Allmän litteraturöversikt valdes som metod. Databassökningar för vetenskapliga artiklar genomfördes i CINAHL och PubMed. 15 artiklar valdes för granskning och analys. Resultat Resultatet sammanställdes i fyra huvudrubriker med utgångspunkt från litteraturöversiktens syfte. Huvudrubrikerna är; stöd vid fysiska symtom, psykiskt och emotionellt stöd, omgivningens stöd och stöd för att gå vidare. Slutsats Slutsatsen var att kvinnor upplevde bristande stöd i samband med missfall av både hälso- och sjukvården och sin omgivning. Stödet kvinnor efterfrågade var information, medlidande, förståelse, empati och bekräftelse av missfallet

SAMMANFATTNING Bakgrund Upp till 70 procent av alla faktiska graviditeter leder till missfall. Beskedet om att graviditeten slutat i ett missfall är i många fall ett stort trauma. Syfte Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av bemötandet samt omvårdnadens betydelse vid ett missfall. Metod En litteraturöversikt genomfördes för att svara upp till syftet. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed och genererade i 15 vetenskapliga artiklar vilka inkluderades efter kritisk granskning. Resultat I resultatet presenteras 15 artiklar och ur dessa framkom fem teman: information och möjligheten att ställa frågor, uppföljning och rådgivning, normalisering, utanförskap, bemötande stöd och support. Slutsats Bemötandet och omvårdnaden av kvinnor som genomgår ett missfall kan anses som ett viktigt inslag i vården. Tydlig kommunikation och information ses som viktig av kvinnorna. Det behövs en förståelse för kvinnans situation vid ett missfall. Detta för att ge ett så personcentrerat bemötande som möjligt och för att hjälpa kvinnan i hennes sorgebearbetning. Slutsatsen visar att det är viktigt att kvinnorna behandlas professionellt, mänskligt och med sympati och empati. Denna studie kan erbjuda sjuksköterskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonal ökad insikt, kunskap och förståelse för hur patienterna upplever bemötandet och omvårdnaden.

Bakgrund: Av alla graviditeter drabbas 12–20% av missfall under första trimestern. Missfall är en traumatisk, oväntad och känslomässig händelse där ett barn som kvinnorna förväntade sig går förlorad. Den höga frekvensen av missfall gör det troligt, att sjuksköterskor kommer att träffa kvinnor som upplever eller upplevt ett missfall. Brister i omvårdnaden finns och mer kunskap behövs för att kunna bemöta dessa kvinnor i vården. Syfte: att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av missfall. Metod: nitton vetenskapliga artiklar har analyserats efter metoden kvalitativ manifest innehållsanalys, med induktiv ansats. Resultat: analysen resulterade i sex slutkategorier som beskriver kvinnors upplevelse av missfall: 1. att uppleva ett trauma med ett brett spektrum av känslor 2. miljö och bemötande från vårdpersonal har betydelse för kvinnorna 3. att önska tydlig information och kommunikation 4. upplevelsen av att missfall är ett tabubelagt ämne i samhället 5. att förvänta och uppskatta stöd av närstående och partner efter missfallet 6. upplevelsen av tiden efter missfallet. Slutsats: missfall är en oväntad upplevelse där drömmar går förlorade. Kvinnan behöver stöd och bearbetning i sin återhämtningsprocess med ett fokus på det känslomässiga måendet. Vårdpersonalen måste uppmärksamma behovet av uppföljning och se varje kvinnas missfall som en individuell upplevelse.

Bakgrund: I Sverige definieras begreppet upprepade missfall som att en kvinna har fått tre eller flera missfall i följd och det uppskattas drabba ca en procent av världens alla par i fertil ålder. Då detta är en liten grupp kvinnor kan det vara svårt för den drabbade kvinnan att veta var hon kan vända sig med sina funderingar och vad hon har rätt till för vidare hjälp. Vid flera upprepade missfall växer behovet av att få svar på vad som sker och varför samtidigt som behovet av stöd och förståelse från sina närstående blir större. Tillgången till utredning och behandling ser olika ut men med hjälp från barnmorskans och vårdens sida kan lämplig planering utifrån kvinnan situation utvecklas. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka kvinnans upplevelse av upprepade missfall och belysa hennes behov under och tiden efter missfallet. Metod: Metoden för denna uppsats var en kvalitativ metasyntes med metaetnografisk analysmetod. Totalt kvalitetsgranskades 29 artiklar varav 16 gick igenom kvalitetsgranskningen och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Sju kategorier med nyckelbegrepp bildades. Kategorierna som identifierades var missfallsprocessen, utrymme för sorg, undvikande beteende, partnerrollen, socialt stöd, förväntningar på vården och att bli gravid igen. Slutsats: Då alla kvinnor är olika varierar upplevelsen och behoven vid en missfallsprocess. Genom att ha kunskap om vad kvinnan går igenom både fysiskt- och psykiskt vid upprepade missfall bidrar det till en ökad förståelse för vad kvinnan behöver, både från sin omgivning men även från vårdens sida. Klinisk tillämpbarhet: Studien skulle kunna bidra till att utforska möjligheten att ändra på kriterierna för utredning vid upprepade missfall. Studien skulle även kunna leda till en förbättring av kunskapsläget både för individen, samhället och vården gällande hur bemötandet av denna grupp av kvinnor ser ut. Barnmorskor kan som yrkesgrupp stödja och hjälpa denna grupp kvinnor genom uppföljning i samband med att de kommer i kontakt med barnmorskemottagningen för att meddela att graviditeten har slutat i ännu ett missfall. Vidare kan etableringen av stödgrupper inom vården vara ett bra stöd för kvinnor som är med om upprepade missfall och dessa grupper skulle potentiellt ledas och samordnas av en barnmorska som innehar kompetens inom området upprepade missfall. / Background: In Sweden, the concept of recurrent miscarriage is defined as a woman having three or more miscarriages in succession and it is estimated to affect about one percent of all couples of childbearing age worldwide. Since this is a small group of women, it can be difficult for the effected woman to know where she can turn with her thoughts and what she is entitled to regarding further help. After enduring multiple recurrent miscarriages, the need to get some answers and at the same time the need to receive support and understanding from their close surroundings increases. The access to further investigation and treatment is different depending on where you are but with some help from a midwife and other healthcare providers, an appropriate plan based on the woman's situation can be developed. Purpose: The aim of this essay was to investigate the experiences of women who have endured recurrent miscarriages and their further needs that occurred during and the time after the miscarriage. Methods: The method used in this essay was a qualitative metasynthesis with metaethnographic analysis method. In total, 29 articles were collected of which 16 of them went through the quality review and were compiled to a result. Results: seven categories containing of key concepts were formed. The categories identified were the process of miscarrying, room for griefing, avoiding behavior, the partners role, social support, expectations of the healthcare and becoming pregnant again. Conclusion: Due to the fact that all women are different, the experiences and needs during a miscarrying process varies. By having the knowledge of what the woman goes through both physically and mentally during recurrent miscarriages, it contributes to a greater understanding of what the woman needs, both from her surroundings but also from the healthcare. Clinical applicability: This essay could help to explore the possibilities of modifying the criteria for an investigation of recurrent miscarriages. The essay could also lead to improvement of the knowledge situation for the individual, the society and the care providers regarding how this group of women wants to be treated. Midwives as a profession could help to support this group of women by initiating contact with the women when or after she has contacted the midwife clinic to announce another pregnancy loss. Furthermore, the establishment of support groups for women with recurrent miscarriages could be helpful and supportive for these women. The support groups could potentially be coordinated by a midwife with specific knowledge about recurrent miscarriage.