Diss. Linköping : Univ.

Hur upplever behandlare det att behandla personer som lämnar sekter? Vi beslöt att undersöka detta genom att intervjua personer som har erfarenheter av den typen av behandling. Fram träder bilden av ett kvantitativt litet men kvalitativt komplext område. Resultatet kretsar kring tre huvudteman, nämligen vilkadet är som söker behandling, hur vårdbehovet ser ut,samt framtidsorientering-hur de intervjuade upplever behovet av eventuella framtida insatser för att underlätta behandlingen. Våra resultat understryker att det finns ett behov av kompetent personal för att behandla patientgruppen, vilken tycks vara liten, svår att identifiera och med heterogen symptombild. Behandling bör genomföras med stor respekt för individen samt med en förförståelse för hur sekter fungerar.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2004. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / Härtill 3 uppsatser.

Bakgrund: De människor som personalen möter inom vården har på ett eller annat sätt drabbats av sjukdom eller skada, fysisk eller psykisk. Sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa och lindra lidande. Det kan sjuksköterskan göra genom att använda humor som kan lätta upp patientens tillvaro i en svår livssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad humor har för inverkan på patienten och om den kan vara till nytta i omvårdnadsarbetet. Metod: Resultatet i litteraturstudien baseras på sjutton stycken vetenskapliga artiklar som söktes i databaser som var relevanta utifrån syftet. Dessa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet visar på många positiva effekter både fysiologiskt och psykologiskt, såsom avslappning, smärtlindring, som copingstrategi för att hantera svårigheter och möjlighet att se livet i ett nytt perspektiv. Humor underlättar i omvårdnadsarbetet eftersom det är ett sätt att skapa närhet i relationen mellan patient och sjuksköterska, det underlättar också kommunikationen och ger patienten ett sätt att uttrycka svåra känslor. Humor kan vara till nytta i omvårdnadsarbetet men måste användas med försiktighet eftersom alla patienter är unika och uppfattar humor på olika sätt. Implikation: Aktuell vetenskaplig forskning på humorns fysiologiska effekter efterfrågas och att kunskap om humor och dess effekter bör bli en del i sjuksköterskans grundutbildning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur manliga idrottare på elitnivå påverkas psykologiskt av en idrottsrelaterad korsbandsskada samt hur de upplevt det psykologiska- och sociala stödet under rehabiliteringsperioden. Till denna studien intervjuades två fotbollsutövare och fyra innebandyutövare, dessa två idrotter har en hög skadefrekvens för korsbandsskador. Rehabiliteringstiden för en korsbanskasskada är lång och energikrävande, det är även  den skadan med högst procentuella skadepersoner med permanent invaliditet. En kvalitativ data användes där sex manliga elitidrottare inom idrotterna fotboll och innebandy intervjuades över telefon runt om i Sverige. Resultatet av den psykologiska hälsans påverkan drabbade deltagarna både positivt och negativt men samtliga upplevde att rehabiliteringsperioden var påfrestande och att det sociala stödet var betydelsefullt. Samtliga intervjudeltagare betonar även vikten av att uppleva samhörighet med laget under skadeperioden.

<p>Upplevelser av orättvisor på arbetsplatser har under de senare åren kopplats till olika typer av psykologisk- och fysiologisk ohälsa. Även personlighetsdraget negativ affektivitet (NA) har inom tidigare forskning visats ha en viktig roll i stressprocessen. Denna studie undersöker huruvida IT-anställdas upplevelser av orättvisa löner/löneförhandlingar och nivå av NA predicerar psykologisk ohälsa samt i vilken utsträckning sambanden mellan upplevda orättvisor och psykologisk ohälsa kan förklaras med NA. Resultatet visar att samtliga undersökta rättvisefaktorer var starkt korrelerade sinsemellan men att de inte predicerar psykologisk ohälsa. NA visades dock vara en stark prediktor av psykologisk ohälsa och inverkade i modellen genom att dämpa sambanden mellan distributiv-, informativ- och interpersonell rättvisa och psykologisk ohälsa. Låg svarsfrekvens och höga korrelationer mellan rättvisefaktorerna diskuteras som möjliga anledningar till att upplevelser av orättvisor ej var signifikanta prediktorer av psykologisk ohälsa i föreliggande studie.</p>

No description available.

Introduktion: Psykologisk stress är ett sympatiskt påslag som imiterar en flyktreaktion i kroppens nervsystem genom utsöndring av adrenalin, kortisol och noradrenalin i blodet– detta bidrar i sin tur med förhöjt blodtryck och muskelspänningar i kroppen som kan ligga till grund bakom ett flertal sjukdomar. Syfte: Syftet var att undersöka om det fanns signifikanta skillnader i stressnivåer mellan svenska kvinnliga konståkare och svenska kvinnor som inte utövade någon idrott, samt att undersöka om åldern 18–21 år, respektive 22–26 år kunde ge ett annorlunda resultat i den upplevda stressen mellan grupperna. Metod: Genom användning av verktyget "PSS-14" genomfördes en online enkätundersökning inom Sverige där den uppskattade stressen under den senaste månaden mättes hos kvinnor. Studien bestod av 100 svenska kvinnliga deltagare, 18–26 år. 51 deltagare var svenska kvinnliga konståkare och 49 deltagare var kvinnor som inte var medlemmar i en idrottsförening. Resultat: Medelvärdet i PSS–14 för totala andelen kvinnliga konståkarna var 27,92 poäng ± 8,57, och 27.04 poäng ± 7,68 för kvinnor som inte var medlemmar i en svensk idrottsförening. Inga signifikanta skillnader upptäcktes mellan gruppen konståkare och icke konståkare, åldrarna för undergrupperna visade sig även sakna en statistisk signifikans efter ett parametriskt t-test. Konklusion: Samtliga grupper indikerade ett medelvärde som var högre än tidigare studier efter ha besvarat enkäten PSS–14. Det upptäcktes dock inga signifikanta skillnader i stressnivåer mellan någon av grupperna. Däremot visades det att icke idrottande kvinnor 22–26 år indikerade en lägre upplevd stressnivå än de övriga grupperna, dock inte signifikant.

<p>I denna uppsats diskuteras hur det kommer sig att vissa människor utvecklar ett spelberoende. Diskussionen utgår ifrån nationalekonomiskt teori, mer precist är det antagandet om den ekonomiska rationaliteten som står i fokus. Författaren frågar sig om nationalekonomisk teori kan förklara ett till synes irrationellt beteende, det vill säga om en spelberoende person kan anses agera ekonomiskt rationellt.</p>