Introduktion: Psykologisk stress är ett sympatiskt påslag som imiterar en flyktreaktion i kroppens nervsystem genom utsöndring av adrenalin, kortisol och noradrenalin i blodet– detta bidrar i sin tur med förhöjt blodtryck och muskelspänningar i kroppen som kan ligga till grund bakom ett flertal sjukdomar. Syfte: Syftet var att undersöka om det fanns signifikanta skillnader i stressnivåer mellan svenska kvinnliga konståkare och svenska kvinnor som inte utövade någon idrott, samt att undersöka om åldern 18–21 år, respektive 22–26 år kunde ge ett annorlunda resultat i den upplevda stressen mellan grupperna. Metod: Genom användning av verktyget "PSS-14" genomfördes en online enkätundersökning inom Sverige där den uppskattade stressen under den senaste månaden mättes hos kvinnor. Studien bestod av 100 svenska kvinnliga deltagare, 18–26 år. 51 deltagare var svenska kvinnliga konståkare och 49 deltagare var kvinnor som inte var medlemmar i en idrottsförening. Resultat: Medelvärdet i PSS–14 för totala andelen kvinnliga konståkarna var 27,92 poäng ± 8,57, och 27.04 poäng ± 7,68 för kvinnor som inte var medlemmar i en svensk idrottsförening. Inga signifikanta skillnader upptäcktes mellan gruppen konståkare och icke konståkare, åldrarna för undergrupperna visade sig även sakna en statistisk signifikans efter ett parametriskt t-test. Konklusion: Samtliga grupper indikerade ett medelvärde som var högre än tidigare studier efter ha besvarat enkäten PSS–14. Det upptäcktes dock inga signifikanta skillnader i stressnivåer mellan någon av grupperna. Däremot visades det att icke idrottande kvinnor 22–26 år indikerade en lägre upplevd stressnivå än de övriga grupperna, dock inte signifikant.

Bakgrund: Stress kan definieras som ett mått av en individs interaktion med dennes omgivning. En väl individanpassad miljö ger bättre förutsättningar för att uppleva en låg stress och kunna hantera stressfaktorer på ett för individen mer adekvat sätt. Husdjur kan skapa positiva känslor och reducera stressreaktioner och därmed även påverka individens hälsa positivt. Syfte: Syftet var att undersöka självupplevd stress hos vuxna samt analysera om det finns skillnader i självupplevd stress och hantering avseende om individen har husdjur eller inte. Metod: En enkätstudie delades ut via sociala medier. 112 individer besvarade frågor om upplevd stress med Perceived Stress Scale - 14 samt sju bakgrundsfrågor, utformade för att kunna besvara tvärsnittsstudiens syfte. Resultat: Ingen signifikant skillnad kunde påvisas i de totala stress- och hanteringsnivåerna hos respondenterna relaterat till om de ägde husdjur eller inte. 91,14% (n=72) av husdjursägarna ansåg att deras husdjur hade en positiv inverkan på deras självupplevda stress. Husdjursägarnas hanteringsnivå av stress var signifikant (p=0,016) bättre om respondenten hade en positiv inställning till att äga husdjur. Av dem som inte ägde husdjur menade signifikant (p=0,019) fler deltagare att upplevelsen av att äga ett husdjur skulle vara positiv. Andelen kvinnor och heltidsarbetande bland respondenterna var övervägande. Resultatet av analysen visar att den övervägande delen av samtliga deltagare upplevde en låg total stressnivå (p=0,027). Diskussion: Att som distriktssköterska kunna uppmuntra patienter till att skaffa ett husdjur, besöka/vara nära ett djur eller ordinera ett assistansdjur/vårddjur, skulle kunna bidra till en förbättrad psykisk och fysisk hälsa hos patienten. Slutsats: Att ha ett husdjur inverkar positivt på den självupplevda stressen. Resultatet från denna studie kan användas i omvårdnadspraxis genom en uppmuntran till att ha närhet till djur i förebyggande och rehabiliterande/stressreducerande syfte. / Background: Stress can be defined as a measure of an individual's interaction with their environment. A well-adapted environment provides better conditions for experiencing low stress and being able to manage stress factors in a way that is more adequate for the individual. Pets can create positive emotions and reduce stress reactions and thus also affect the individual's health positively. Aim: The aim was to investigate self-perceived stress in adults and analyze whether there are differences in self-perceived stress and management regarding whether the individual has pets or not. Method: A questionnaire study was distributed via social media. 112 individuals answered questions about perceived stress with Perceived Stress Scale - 14 and seven background questions, designed to be able to answer the purpose of the cross-sectional study. Results: No significant differences could bedetected in the total stress and stress management levels of the respondents related to whether they owned pets or not. 91.14% (n = 72) of the pet owners considered that their pets had a positive impact on their self-perceived stress. The pet owners' level of stress management was significantly (p = 0.016) better if they had a positive attitude towards owning pets. Of those who did not own a pet, significantly (p = 0.019) more participants thought that the experience of owning a pet would be positive. The proportion of women and full-time workers among the respondents was predominant. The results of the analysis show that the vast majority of all participants experienced a low total stress level (p = 0.027). Discussion: Being able to encourage patients as a district nurse to acquire a pet, visit/be close to an animal or prescribe an assistance animal/care animal, could contribute to an improved mental and physical health of the patient. Conclusion: Having a pet has a positive effect on self-perceived stress. The results from this study can be used in nursing practice through an encouragement to be close to animals for preventive and rehabilitative/stress-reducing purposes. / <p>Godkännandedatum: 2021-12-06</p>

Föreliggande uppsats avser belysa relationen mellan stress och personlighet, detta undersöktes ur ett individorienterat perspektiv som baserades på personlighetsprofiler. Data baserades på en enkätundersökning som mätte personlighet utifrån femfaktormodellen och självupplevd stress. 89 medarbetare på ett svenskt företag deltog i studien, 43 män och 46 kvinnor mellan åldrarna 22 och 66 år. För att klassificera olika personlighetsprofiler genomfördes en klusteranalys. För att sedan undersöka relationen mellan personlighetsprofilerna och upplevd stress jämfördes graden av upplevd stress mellan profilerna. Resultatet visade på att det finns skillnader mellan personlighetsprofilerna avseende graden av upplevd stress. Individer med lägst värden inom extraversion och något lägre värden inom öppenhet i förhållande till de andra dragen och personlighetsprofilerna upplevde högre grad stress. Individer som tillhör personlighetsprofilen med högst värden inom samtliga dimensioner i femfaktormodellen upplevde låg stress. / This paper is intended to describe the relationship between stress and personality, this is examined from an individual-oriented perspective based on personality profiles. The data was based on a questionnaire that measured personality based on the five factor model and self-perceived stress. 89 employees of a Swedish company participated in the study, 43 men and 46 women between the ages of 22 and 66 years. A cluster analysis was used to classify different personality profiles. To later examine the relationship between personality profiles and perceived stress the degree of perceived stress was compared between the profiles. The result showed that there are differences between the personality profiles regarding the level of perceived stress. Individuals with the lowest values in extraversion and slightly lower values of openness in relation to other features and personality profiles, experienced higher levels of stress. Individuals belonging to the personality profile with the highest values in all dimensions of the five factor model experienced low levels of stress.

Stress är ett växande samhällsproblem och står för en tredjedel av alla sjukskrivningar i Sverige. Många företag uppger att de inte har metoder för att hantera stress. Därmed finns ett stort behov av effektiva metoder för detta. Mindfulness based stress reduction (MBSR) verkar vara en effektiv metod för att minska stress, men verkningsmekanismerna är ej helt fastställda. Både mindfulness och självmedkänsla förefaller kunna ha inverkan på stress. Syftet med denna studie är att undersöka vilken relation mindfulness och självmedkänsla har till upplevd stress bland universitetsstudenter samt om något av begreppen har en starkare relation till upplevd stress än det andra. Tre validerade självskattningsinstrument, Self-Compassion Scale (SCS), Five Facet Mindfulness Questionaire (FFMQ-S) och Perceived Stress Scale-14 (PSS-14), administrerades till 203 universitetsstudenter. I enlighet med förväntningarna fanns det ett statistiskt signifikant samband mellan FFMQ och SCS. Regressionsanalyser visade att både FFMQ och SCS predicerade poäng på PSS-14 och att SCS kunde predicera poäng på  PSS-14 i högre grad än FFMQ. Kön var också en signifikant prediktor av poäng på PSS-14, men dess prediktiva värde var ej signifikant när FFMQ och SCS inkluderades i regressionsmodellen. Fyndet tyder på att självmedkänsla är en viktig del i hanteringen av stress och bidrar med en ledtråd i verkningsmekanismerna i MBSR och andra copingstrategier. Mer forskning behövs för att vidare utreda kausalitet och hur de olika komponenterna i självmedkänsla verkar på upplevd stress. / Stress is a growing social problem which accounts for a third of all sick leave in Sweden. Many companies say they do not have methods to manage stress. Thus there is a great need for effective methods to manage stress with. Mindfulness Based Stress Reduction (MBSR) is an effective method to reduce stress, however the mechanisms are not completely understood. Research indicates that Self-compassion seems to have a significant role. Both mindfulness and self-compassion hence seems to be able to have an impact on stress. The purpose of this study is to examine what relationship mindfulness and self-compassion has with perceived stress, and if any of the concepts has a stronger relationship to perceived stress than the other. Three validated self-report instruments, Self-Compassion Scale (SCS), Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ) and Perceived Stress Scale-14 (PSS14), were administered to 203 university students. The collected data was analyzed with regression analysis. In line with expectations, mindfulness and self-compassion correlated. The results also indicated that both FFMQ and SCS can predict PSS-14 scores, and that scores on SCS could predict scores on PSS-14 to a greater extent than FFMQ could. Gender did also significantly predict scores on PSS-14, but it did not have any significant predictive value when SCS and FFMQ was included in the regression analysis. These findings suggests that self-compassion is an important part of managing stress and therefore might be a significant mechanism of action of MBSR and other coping strategies. More research is needed to further investigate causality, and the function of the various components of self-compassion on perceived stress.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan upplevd stress och anställningsform. Studien presenterade tre hypoteser: 1) Individer med fast anställning upplever mindre stress än individer med andra anställningsformer, 2) Anställningsform/anställningsvillkor påverkar upplevd stress i skalan PSS-14, 3) Kön, ålder, utbildning, arbetstid och familjesituation påverkar upplevd stress av arbetsförhållanden enligt stressskalan PSS-14. Studien genomfördes med hjälp av en kvantitativt enkätundersökning som distributerades online med stresskalan PSS-14 som underlag. Totalt besvarade 157 personer enkäten om stress och arbete, 122 deltagare angav att de var kvinnor och 34 män. T-test för oberoende variabler genomfördes. T-testen visade att det inte fanns signifikanta skillnader mellan anställningsform, ålders, civilstånd, kön eller arbetstid.

The regular practice of meditation has been shown to reduce stress and increase well-being. However, there is limited information on how meditation feels or is subjectively experienced by the meditator. This naturalistic inquiry uses a phenomenological approach to explore the phenomenon of meditation as lived experience with a group of novice meditators taking part in a 4-week mindfulness meditation program. Nineteen college students were divided into 4 groups. Each group met once a week for a 30-minute guided meditation session followed by a 30-minute focus group during which participants shared their experiences. Individual interviews were conducted at the end of the study. The focus groups and individual interviews were audio recorded. Analysis of the transcribed data revealed 12 key constituents of the experience of meditation occurring at different stages of the meditation process. The key constituents were then placed along a timeline of a typical 30-minute session. A diagrammatic representation was created to illustrate the general "shape" of a meditation session. The variable nature of the meditation experience was also revealed: no two meditation sessions were experienced in the same way by the same meditator, and no two meditators had identical meditation experiences, although there were inherent similarities. A sample of the language novice meditators use to describe their experiences was also documented. The Perceived Stress Scale (PSS-14) was administered pre-study and post-study to measure changes in perceived stress over the course of the study. Reductions in perceived stress were measured in 76.5% of the participant group, or 13 of the 17 students who completed the study. These results were significant, t (16)=3.49, p=0.003. The findings in this study show meditation to have the distinctive characteristics of an altered state of consciousness. Meditation may be regarded as a self-induced, adaptive, altered state of consciousness that enables the meditator to relax and effectively reduce levels of perceived stress. These findings provide a new perspective of meditation, particularly with regard to how meditation is subjectively experienced by novice meditators. This information may help to demystify meditation and encourage those considering this healthful practice. / Psychology / D. Litt. et Phil. (Psychology)