Introduktion: Psykologisk stress är ett sympatiskt påslag som imiterar en flyktreaktion i kroppens nervsystem genom utsöndring av adrenalin, kortisol och noradrenalin i blodet– detta bidrar i sin tur med förhöjt blodtryck och muskelspänningar i kroppen som kan ligga till grund bakom ett flertal sjukdomar. Syfte: Syftet var att undersöka om det fanns signifikanta skillnader i stressnivåer mellan svenska kvinnliga konståkare och svenska kvinnor som inte utövade någon idrott, samt att undersöka om åldern 18–21 år, respektive 22–26 år kunde ge ett annorlunda resultat i den upplevda stressen mellan grupperna. Metod: Genom användning av verktyget "PSS-14" genomfördes en online enkätundersökning inom Sverige där den uppskattade stressen under den senaste månaden mättes hos kvinnor. Studien bestod av 100 svenska kvinnliga deltagare, 18–26 år. 51 deltagare var svenska kvinnliga konståkare och 49 deltagare var kvinnor som inte var medlemmar i en idrottsförening. Resultat: Medelvärdet i PSS–14 för totala andelen kvinnliga konståkarna var 27,92 poäng ± 8,57, och 27.04 poäng ± 7,68 för kvinnor som inte var medlemmar i en svensk idrottsförening. Inga signifikanta skillnader upptäcktes mellan gruppen konståkare och icke konståkare, åldrarna för undergrupperna visade sig även sakna en statistisk signifikans efter ett parametriskt t-test. Konklusion: Samtliga grupper indikerade ett medelvärde som var högre än tidigare studier efter ha besvarat enkäten PSS–14. Det upptäcktes dock inga signifikanta skillnader i stressnivåer mellan någon av grupperna. Däremot visades det att icke idrottande kvinnor 22–26 år indikerade en lägre upplevd stressnivå än de övriga grupperna, dock inte signifikant.

<p>Utbrottet av svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) under 2003 orsakade en utsatt situation för sjukvårdspersonalen. Denna litteraturstudie ämnar belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med SARS. Studien visar att sjuksköterskorna var den yrkeskategori som upplevde mest stress och oro. En känslomässigt präglad konflikt upplevdes mellan den professionella skyldigheten att vårda och hotet mot den egna och anhörigas hälsa, vilket skapade känslor som skuld, rädsla och oro. Skyddsutrustningen upplevdes vara fysiskt obehaglig och minimal patientkontakt upplevdes som ett etiskt dilemma. Sjuksköterskorna upplevde maktlöshet då de var oförmögna att hjälpa sina patienter på ett kompetent sätt. SARS-epidemin orsakade en utbredd psykisk ohälsa bland sjuksköterskorna, men även positiva aspekter som personlig växt, ökat hygienmedvetande samt stärkta familjeband och relationer med kollegor upplevdes. För att kunna möta framtida epidemier på ett adekvat sätt behövs mer forskning angående hur sjuksköterskorna kan hantera de upplevelser som arbetet mot en smittsam sjukdom medför.</p>

Utbrottet av svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) under 2003 orsakade en utsatt situation för sjukvårdspersonalen. Denna litteraturstudie ämnar belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med SARS. Studien visar att sjuksköterskorna var den yrkeskategori som upplevde mest stress och oro. En känslomässigt präglad konflikt upplevdes mellan den professionella skyldigheten att vårda och hotet mot den egna och anhörigas hälsa, vilket skapade känslor som skuld, rädsla och oro. Skyddsutrustningen upplevdes vara fysiskt obehaglig och minimal patientkontakt upplevdes som ett etiskt dilemma. Sjuksköterskorna upplevde maktlöshet då de var oförmögna att hjälpa sina patienter på ett kompetent sätt. SARS-epidemin orsakade en utbredd psykisk ohälsa bland sjuksköterskorna, men även positiva aspekter som personlig växt, ökat hygienmedvetande samt stärkta familjeband och relationer med kollegor upplevdes. För att kunna möta framtida epidemier på ett adekvat sätt behövs mer forskning angående hur sjuksköterskorna kan hantera de upplevelser som arbetet mot en smittsam sjukdom medför.

Den ökande stressen bland hälso-och sjukvårdspersonal uppmärksammas tid efter annan i olika medier. Omstruktureringar och upplevda neddragningar i vården har lett till högre arbetsbelastning, vilket i sin tur påverkat arbetsförhållandena och det psykiska välbefinnandet hos personalen i negativ riktning. Omvårdnaden skall ges i en anda av respekt och förståelse för den enskildes integritet, och den som är i störst behov av omvårdnad skall prioriteras. Syftet var att beskriva förekomstoch upplevelserav samvetsstress bland sjuksköterskor verksamma på kirurgiska vårdavdelningar på ett sjukhus i Sverige, med hjälp av instrumentet Stress of Conscience Questionnaire (SCQ). Studien,där 60 enkäter analyserades (svarsfrekvens 64,5 %),visadeatt sjuksköterskornaofta upplevdesamvetsstress i relation till sitt arbete. De hanninte ge den vård deras patienterbehövde, och de blev så trötta av sitt arbete att de inte orkademed sina närmasteså som de skulle önska. De yttre, strukturella förhållanden som sjuksköterskor har att förhålla sig till är svåra att påverka på kort sikt. SCQ kan vara ett lätthanterligt hjälpmedel för att beskriva och mäta samvetsstress hos vårdpersonal även om vissa frågor är väl allmänt hållna. Deltagarei studien rapporterade att gemensam reflektion över arbetet hjälpte dem att hantera samvetsstress i relation till arbetet. / The increased stress among health care personnel receives attention from time to time in various media. Restructuring and perceived reductions in health care have led to higher workload, which in turn affects working conditions and the mental well-being of the staff in a negative direction. Care must be given in a spirit of respect and understanding of the individual's integrity, and those most in need of care should be prioritized. The aim was to describe the prevalence and perceptions of conscience among nurses working on surgical wards in a hospital in Sweden, by using the Stress of Conscience Questionnaire (SCQ). The study, where 60 questionnaires were analyzed (response rate 64.5%), indicated that the nurses often experienced stress of conscience in relation to their work. They often lacked the time to pro-vide the care their patients needed, and they got so tired due to the demands from their work that they could not devote themselves to their family as they would like. The external structural conditions that nurses have to relate to are difficult to influence in the short term. SCQ can be a practical instrument to describe and measure stress of conscience in health care personnel, even if some items are expressed in general terms. Study participants reported that joint reflection on ethical issues at the workplace helped them cope with stress of conscience in relation to their work.

Bakgrund: Många barn upplever medicinska undersökningar som något obehagligt och smärtsamt. Det första besöket ett barn har med sjukvården kan ha en avgörande betydelse för hur barnet upplever vården i framtiden, ett negativt första besök kan leda till sjukhusrelaterad rädsla även i vuxen ålder. För att undvika detta är det viktigt att barnet får en positiv upplevelse i samband med vistelsen vilket kan åstadkommas med olika distraktionsmetoder som finns för att ändra barnets upplevelse och på så sätt minska obehag och smärta. Syfte: Att undersöka om distraktionsmetoder fungerar vid medicinska undersökningar för att minska lidande och obehag hos barn som vårdas inom pediatrisk sjukvård, primärvård samt inom sluten vård. Metod: En systematisk litteraturöversikt baserad på 10 kvantitativa artiklar ur databaserna PubMed, The Cochrane Library och Cinahl. Resultat: Distraktionsmetoder kan grupperas i olika subgrupper beroende på typen av distraktion: distraktion via handling, distraktion med objekt, distraktion av vuxen samt elektronisk distraktion. Denna studie visar att distraktion generellt är effektivt för reducering av smärta och obehag hos barn under medicinska undersökningar. Beroende på barnets ålder är vissa distraktionsmetoder mer effektiva än vad andra är. Två metoder som visat sig vara effektiva i alla åldrar är distraktion via PlayStation och DITTO. Slutsats: Tillämpning av distraktionsmetoder är ett effektivt sätt att reducera smärta och obehag hos barn som utsätts för medicinska undersökningar. Det finns ett stort antal metoder att välja mellan där många är effektiva. Med fördel används distraktioner med objekt eller elektronisk distraktion och med närvarande förälder. / Background: Many children experience medical procedures as something unpleasant and painful. The first visit a child has with healthcare can be crucial for how the child experiences the healthcare in the future, a negative first visit can lead to hospital-related fear even as an adult. To avoid this it is important that the child get a positive experience in relation to the visit. This can be accomplished with various distraction methods that exist to change the child’s experience and in that way reduce distress and pain.     Aim: To examine if distraction methods works at medical procedures to reduce suffering and distress in children receiving care within pediatric care, primary care and inpatient care. Method: A systematic literature review based on 10 quantitative articles from the databases PubMed, The Cochrane Library and Cinahl. Results: Distraction methods can be grouped into different subgroups based on type of distraction: distraction with action, distraction with object, distraction via adult and electronic distraction. This study shows that distraction generally is effective for reducing pain and distress in children during medical procedures. Depending on the child’s age, some distractions are more effective than others are. Two methods that appear effective in all ages is distraction via PlayStation and DITTO.  Conclusion: Appliance of distraction methods is an effective way to reduce pain and distress in children subjected to medical procedures. There are numerous methods to choose from where many are effective. Distractions with object or electronic distraction are effective as well as have parents presents.

Stressrelaterad ohälsa har ökat i samhället och stress under en längre tid kan leda till känslor av utmattning. Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur utmattning påverkar personer som arbetar inom vården samt hur deras utmattning påverkar aktivitetsutförandet i vardagen. Litteraturöversikt med kvalitativa artiklar har använts i denna studie. Sökningarna har genomförts i databaserna APA Psycinfo, Cinahl och PubMed. Sju artiklar ingick i resultatet. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes och resulterade i huvudkategorin: Individuella konsekvenser av arbetsrelaterad utmattning, med tillhörande fyra underkategorier. Resultatet visade hur utmattning har påverkat förmågan att utföra arbetsuppgifter, kommunikationen i arbetsgruppen, strategier samt hur livet utanför arbetet kan påverkas. Arbetsterapi kan vara av vikt inom området då arbetsterapeuten har ett holistiskt synsätt vilket innefattar både person och miljö. Genom kartläggning av personer som drabbats av utmattning kan arbetsterapeuten identifiera områden som individen har svårigheter i. Det finns ett ökat behov av forskning inom området utmattning och arbetsterapi.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Trygghet kan beskrivas som en säkerhet som varje person kan lita på och som medför en skyddande känsla. Patientens upplevelse från ambulansen har en stor påverkan på välbefinnande och livskvalitet efter vårdtidens slut. Hur patienten känner är en av de största informationskällorna för att kunna avgöra hur upplevelsen har varit i ambulansen. Varje vårdsituation i den prehospitala vårdmiljön är unik, vårdmiljöns utformning har en direkt koppling till patientens hälsa.    Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av trygghet i prehospital miljö.   Metod: Den valda metoden var en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats där både kvalitativ och kvantitativ forskning använts. En strukturerad sökning genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. 15 vetenskapliga artiklar inkluderades efter att de analyserats och genomgått kvalitetsgranskning. Resultatet är främst baserat på kvalitativ forskning.     Resultat: Resultatet i studien syntetiserades till två huvudkategorier som beskrev patienters upplevelse av trygghet; mellanmänskliga faktorer och yttre faktorer. De mellanmänskliga faktorerna innefattar underkategorierna ambulanspersonalens yrkesskicklighet, deras förmåga till att ge information, skapa förtroende och bedriva en personcentrerad vård. De yttre faktorerna innefattar underkategorierna den prehospitala miljön i sig, patientens exponering av smärta och värme.   Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade på patientens upplevelse av trygghet i prehospital miljö via huvudfynden mellanmänskliga faktorer och yttre faktorer. De mellanmänskliga faktorerna beskrivs i större omfattning med direkt påverkan på upplevelsen av trygghet genom ambulanspersonalens uppträdande. De yttre faktorerna beskrivs indirekt påverka upplevelsen av trygghet via frihet från lidande. Upplevelsen från ambulansen har påverkan på hur patienten upplever välbefinnande och livskvalitet efter vårdtidens slut. Hur patienten känner är en av de största informationskällorna för att kunna avgöra hur upplevelsen har varit i ambulansen. Hälso- och sjukvårdsbarometern ges ut årligen i Sverige för att inventera förtroendet för somatisk slutenvård, primärvård eller somatiska specialiserade mottagningar. Förtroende har i litteraturstudien identifierats som ett huvudfynd när det gäller upplevelse av trygghet. / Background: Safety can be described as a security that every person can rely on and that brings a protective feeling. The patient's experience from the ambulance has a major impact on well-being and quality of life after the end of the care period. How the patient feels are one of the biggest sources of information in order to determine how the experience has been in the ambulance. Every care situation in the prehospital care environment is unique, the design of the care environment has a direct link to the patient's health.   Purpose: The purpose was to describe the patient's experience of safety in the prehospital environment.   Method: The method chosen was a general literature review with inductive approach where both qualitative and quantitative research was used. A structured search was performed in the PubMed and Cinahl databases. 15 scientific articles were included after being analyzed and subjected to quality review. The result is mainly based on qualitative research.   Results: The results of the study were synthesized into two main categories that described the patient's experience of safety; interpersonal factors and external factors. The interpersonal factors include the subcategories of the ambulance staff's professional skills, their ability to provide information, create confidence and conduct a person-centered care. The external factors include the subcategories of the prehospital environment itself, the patient's exposure to pain and heat.   Conclusion: The results of the literature study showed the patient's experience of safety in the prehospital environment via the main findings of interpersonal factors and external factors. The interpersonal factors are described to a greater extent with direct impact on the experience of security through the behaviour of ambulance personnel. The external factors are described indirectly affecting the experience of safety through freedom from suffering. The experience from the ambulance has an impact on how the patient experiences well-being and quality of life after the end of care. How the patient feels are one of the biggest sources of information in order to determine how the experience has been in the ambulance. The health barometer is issued annually in Sweden to inventory confidence in somatic inpatient care, primary care or somatic specialized clinics. In the literature study, confidence has been identified as a key finding when it comes to experiencing safety.

Bakgrund: ALS är en obotlig neurologisk sjukdom som leder till försvagning av muskler efter en nedbrytande process i nervsystemet. Det finns en ärftlig komponent, men i många fall går det inte att fastställa orsaken bakom sjukdomens uppkomst. Att diagnostiseras med en obotlig sjukdom där kroppsliga funktioner avtar samtidigt som de kognitiva förmågorna och känseln består innebär ofta ett stort lidande för patienterna. Att beskriva patienters erfarenheter av sjukdomen kan öka förståelsen och skapa en möjlighet att närma sig lidandet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ALS. Metod: Studien är en litteraturöversikt som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Dessa återfanns i databaserna Pubmed och CINAHL. Artiklarna granskades med hjälp av Sophiahemmets Högskolas formulär för kvalitetsgranskning och analyserades genom en integrerad analys. Resultat: Ur analysen framträdde tre kategorier: “Upplevelsen av maktlöshet”, “Upplevelsen av att vara en börda” och “Upplevelsen av att anpassa sig till en ny tillvaro”. I resultatet framkom att patienter med ALS upplevde ett lidande som de själva beskrev i olika termer, men likaså återgav de positiva erfarenheter och hur dem utvecklade strategier för att hantera sin nya tillvaro. Slutsats: Denna litteraturöversikt beskriver hur patienter med ALS hanterar sin verklighet, vilket till viss del skiljer sig åt. Lidandet som patienterna upplever kan bli del av personlig utveckling, samtidigt som risken finns att hela livsperspektivet påverkas negativt om patienterna fastnar i lidandet. Sjuksköterskan har en viktig roll i att lindra patienters lidande och litteraturöversikten upplyser om hur ett personcentrerat förhållningssätt, som bland annat innefattar lyhördhet till hur patienterna upplever sin tillvaro, kan bidra till detta. / Background: ALS is an incurable neurological disease that leads to muscle deterioration following a degrading process in the nervous system. There is a hereditary component, but in many cases it is not possible to determine the cause behind the onset of the disease. Being diagnosed with an incurable disease in which bodily functions decline at the same time as the cognitive abilities and tactile sense remains often results in great suffering for the patients. Describing patients' experiences of the disease can increase understanding and create an opportunity to approach suffering. Aim: The aim was to describe patients' experiences of living with ALS. Method: The study is a literature review based on 15 articles. These were found in the databases PubMed and CINAHL. The articles were reviewed with the use of Sophiahemmets Högskola's form for quality review and were analyzed through integrated analysis. Results: From the analysis three categories appeared: “The experience of powerlessness”, “The experience of being a burden” and “The experience of adapting to a new existence”. The results showed that patients with ALS experienced suffering that they themselves described in different terms, but they also portrayed positive experiences and how they developed strategies to manage their new situation. Conclusions: This literature review describes how patients with ALS manage their reality, which differs to some extent. The suffering that the patients experience may be part of personal development, while there is a risk that the entire life perspective will be adversely affected if the patients become stuck in the suffering. The nurse plays an important role in relieving patients suffering and the literature review informs how a person-centered approach, which includes, among other things, responsiveness to how patients experience their lives, can contribute to this.

Introduktion/Bakgrund: Karies- och parodontal sjukdom är globalt de två mest förekommande orala sjukdomarna och kan leda till smärta, svårigheter att tugga och försämrad livskvalité. Psykisk stress påverkar en individ både fysiologiskt och psykologiskt. Den psykiska stressen har ökat i samhället och långvarig psykisk stress påverkar olika organsystem i kroppen negativt vilket kan leda till sårbarhet för sjukdom. Dessutom kan psykisk stress utgöra en risk för att utveckla karies- och parodontal sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva den psykiska stressens påverkan på karies- och parodontal sjukdom. Metod: En litteraturstudie genomfördes genom att systematisk samla in aktuell kunskap inom ämnesområdet från databaserna PubMed och CINAHL. Granskningsmallar för kvantitativa studier användes vid kvalitetsgranskning av de inkluderade studierna. Totalt inkluderades tio studier i resultatet där samtliga var kvantitativa med mixad metod. Resultat: Resultatet presenteras i följande teman; “Psykisk stress och biologisk påverkan”, “Den psykiska stressens påverkan på beteende och hanteringsstrategier”, och “Psykisk stress och sociala faktorers påverkan”. Studiens resultat rapporterar att höga nivåer av psykisk stress påverkar karies- och parodontal sjukdom. Slutsats: Psykisk stress tillsammans med parodontal sjukdom ger ökad bennedbrytning av det alveolära benet och försämrade resultat vid parodontal behandling. Psykisk stress är associerat med sociala faktorer och bidrar till negativa munhälsobeteenden vilket utgör en risk för karies- och parodontal sjukdom. Hanteringsstrategier för psykisk stress kan verka skyddande mot utveckling av dessa orala sjukdomar. / Introduction/Background: Dental caries and periodontal disease are the two most common oral diseases globally and can lead to pain, difficulty when chewing and reduced quality of life. Psychological stress affects an individual both physiologically and psychologically. Psychological stress has increased in society and longterm psychological stress negatively affects various organ systems in the body, which can lead to vulnerability to disease. In addition, psychological stress can pose a risk för dental caries and periodontal disease. Aim: The aim of this literature study was to describe the impact of psychological stress on dental caries and periodontal disease. Method: A literature study was carried out by systematically retrieving current knowledge in the subject area from the databases PubMed and CINAHL. Review templates for quantitative studies were used in the quality review of the included studies. A total of ten studies were included in the result, all of which were quantitative with mixed methods. Results: The results are presented in the following themes; “Psychological stress and biological influence”, “The psychological stress influence on behavior and coping strategies”, and “Psychological stress and the influence of social factors”. The study results report that high levels of psychological stress have an impact on dental caries and periodontal disease. Conclusion: Psychological stress together with periodontal disease cause reduced bone-level of the alveolar bone and worsened results in periodontal treatment. Psychological stress is associated with social factors and contributes to negative oral health behaviors, which pose a risk for dental caries and periodontal disease. Coping strategies for psychological stress can be protective against the development of these oral diseases.

Bakgrund: Smärta definieras som en subjektiv upplevelse där upplevelsen till viss del formas i hjärnan genom komplexa processer. Långvarig stress har visat sig leda till förändring i smärtkänsligheten vilket kanske förklaras av att akut stress förändrar aktivitet i främre delar av hjärnan. Anterior cingulate cortex (ACC) är ett frontalt hjärnområde med en roll i den emotionella upplevelsen av smärta. Det finns indikationer på förändringar i ACC av den hämmande transmittorsubstansen GABA, och den stimulerande transmittorsubstansen glutamat, vid vissa smärttillstånd.  Motiv: I dagsläget saknas kunskap om hur stress påverkar smärtkänslighet samt hur det påverkar grundnivåerna av transmittorsubstanserna GABA och glutamat.  Syfte: Att studera samband mellan skattad stress och skattad smärta, samt studera samband mellan skattad stress, smärta, GABA och glutamat i två ACC regioner.  Metod: En experimentell pilotstudie med kvantitativ design utfördes med 10 friska deltagare. Percieved Stress Questionnaire användes för skattning av stressnivåer före smärtprovokation och Numeric Rating Scale användes för att skatta smärta vid smärtprovokation. GABA- och glutamatnivåer i två ACC regioner mättes med hjälp av Magnetic Resonans Spectroscopi.  Resultat: Spearmans test visade att det fanns ett signifikant positivt samband mellan skattad stress och skattad smärta (r=.86, p=.001). Det fanns även signifikant positivt samband mellan skattad stress och glutamat (r=.778, p=.008), skattad smärta och glutamat (r=.729, p=.017). Samt ett signifikant negativt samband mellan skattad stress och GABA (r= -.687, p=.028), skattad smärta och GABA (r=-.667, p=.035) i två ACC regioner.  Konklusion: Resultatet indikerar att sambandet mellan stress och smärta kan förklaras av förändringar i transmittorsubstansnivåer i två ACC regioner. Denna kunskap kan bidra till ökad förståelse hos vårdpersonalen för individuella skillnader i smärtkänslighet och hur komplex situationen kring patienter med smärta är, vilket motiverar till omvårdnadsåtgärder som minskar stress och smärta. / Background: Pain is defined as a subjective experience that some extent is formed through complex processes in the brain. Prolonged stress can affect pain sensitivity, which may be explained by changes in frontal parts of the brain. The anterior cingulate cortex (ACC) is a frontal brain area that plays a role in the emotional experience of pain. In certain pain conditions, there are indications of changes in the neurotransmitter level GABA and glutamate in ACC. Motive: At present, there is a lack of knowledge about how stress affects pain sensitivity and how it affects the basic levels of the neurotransmitter GABA and glutamate in ACC.  Aim: To study the correlation between rated stress and pain, and study the correlation between rated stress, pain, GABA, and glutamate in ACC.  Methods: An experimental pilot study was performed with 10 healthy participants. The Perceived Stress Questionnaire was used to rate stress levels before pain provocation and the Numeric Rating Scale was used to rate pain during pain provocation. GABA and glutamate levels were measured in ACC by Magnetic Resonance Spectroscopy.  Result: Spearman´s test showed a significant positive correlation between rated stress and rated pain (r = .86, p = .001). There was a significant positive relationship between rated stress and glutamate (r = .778, p = .008), rated pain and glutamate (r = .729, p = .017) and a significant negative correlation between rated stress and GABA (r = -.687, p = .028), rated pain and GABA (r = -.667, p = .035) in ACC.  Conclusion: The results indicate that the correlation between stress and pain can be explained by changes in transmitter levels in the ACC region. This knowledge can contribute to increased understanding among healthcare professionals for individual differences in pain sensitivity and the complexity of pain conditions.