Syftet med studien var att undersöka om användning av sociala medier är kopplad till stress. 100 personer i åldrarna 18 till 46 år besvarade två mätinstrument angående stress och sina vanor vad gäller sociala medier. Statistiska analyser visade att ju mer användning av sociala medier och Facebook desto högre stress. Resultaten visade även en signifikant effekt av kön, där kvinnorna upplevde mer stress än männen. En sammanfattande tolkning av resultaten visade att ju mer man använder sociala medier desto mer stress man har och att kvinnor är mer stressade än män.

<p>I den akademiska världen kämpar studenter med att balansera upplevda krav från omgivning och upplevd egen förmåga för att hantera dessa krav. Studien syftar till att undersöka om juriststudenter upplever stress i högre utsträckning än psykologstudenter och om studiekraven mellan dessa grupper skiljer sig åt. Undersökningsdeltagarna valdes ut genom bekvämlighetsurval på Stockholms universitet. En enkät avsedd att mäta studiekrav och upplevd stress delades ut till jurist- och psykologstudenter. Resultatet visade att juriststudenterna lade ner mer tid på sina studier per vecka och att psykologstudenter hade fler grupp- och individuella arbeten innevarande termin. Vid mätning av samtliga stressfrågor i form av ett t-test förelåg ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Resultatet kan bero på att juriststudenternas studiemiljö leder till att de i högre utsträckning känner sig tvungna att lägga ner fler studietimmar per vecka än psykologstudenterna.</p>

I den akademiska världen kämpar studenter med att balansera upplevda krav från omgivning och upplevd egen förmåga för att hantera dessa krav. Studien syftar till att undersöka om juriststudenter upplever stress i högre utsträckning än psykologstudenter och om studiekraven mellan dessa grupper skiljer sig åt. Undersökningsdeltagarna valdes ut genom bekvämlighetsurval på Stockholms universitet. En enkät avsedd att mäta studiekrav och upplevd stress delades ut till jurist- och psykologstudenter. Resultatet visade att juriststudenterna lade ner mer tid på sina studier per vecka och att psykologstudenter hade fler grupp- och individuella arbeten innevarande termin. Vid mätning av samtliga stressfrågor i form av ett t-test förelåg ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Resultatet kan bero på att juriststudenternas studiemiljö leder till att de i högre utsträckning känner sig tvungna att lägga ner fler studietimmar per vecka än psykologstudenterna.

Background: Exercise dependence is a behavior where some people get very strong feelings for their training. This dependency becomes a problem when it affects individuals’ life in a negative way. Individuals with low self-esteem have been found to have an increased risk for exercise dependence. Self-estem is associated with Self-compassion, which is to have compassion with oneself in pain and difficult periods. Self-compassion has been shown to reduce stress and stress has been shown to influence the onset of burnout. Objectives: The purpose with this study was to examine whether there is a connection between exercise dependence, self-compassion, perceived stress and burnout Method: A total 102 questionnaires were distributed at two local gyms in Karlstad. The study involved 61 men and 41 women and the age distribution was between 19-58 years. The questionnaire featured a self-constructed variant in which respondents answered questions about their training. The other part of the questionnaire contained, Exercise depedence scale-21, Perceived stress scale, Shirom Melamed Burnout Measure and Self-compassion scale: Result: Exercise dependence had a positive correlation with burnout and perceived stress and negative correlation with self-compassion. Self-compassion was negatively correlated with perceived stress and burnout. Perceived stress was positive correlated with burnout.

No description available.

Studien undersökte sambandet mellan stress mindset (individens övertygelser om stress) och upplevd stress hos gymnasieungdomar. 122 deltagare i åldrarna 16-19 år deltog i studien genom att svara på ett elektroniskt formulär. Frågorna bestod av Perceived Stress Scale (PSS-14), som undersökte upplevd stress, och Stress Mindset Measure (SMM), som undersökte deltagarnas mindset om stress. Resultatet visade en signifikant negativ korrelation mellan stress mindset och upplevd stress. Detta gav stöd till forskningshypotesen att övertygelsen att stress är skadligt har ett signifikant samband med hög upplevd stress hos gymnasieungdomar. Praktiska implikationer och framtida forskning diskuteras.

Stress är ett välstuderat område inom psykologin, där studier har relaterat stress till olika typer av psykisk ohälsa såsom depression och ångest. Studier har visat att känslan av sammanhang (KASAM) har betydelse för stress och stressrelaterad ohälsa. Socialt nätverk har visat sig ha en markant betydelse för positiv mental hälsa och hälsorelaterad livskvalitet. Syftet var att undersöka relationen mellan stress, KASAM och socialt nätverk hos högskolestudenter, för att på så sätt studera tänkbara skyddsfaktorer mot stress. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes på 127 studenter vid två lärosäten i Mellansverige. Resultatet visade på ett negativt samband mellan stress och KASAM, samt mellan stress och socialt nätverk. Den hierarkiska regressionsanalysen för stress visade att KASAM ensamt förklarade 50.4% av variationen, och att samtliga prediktorer förklarade 55.7%. Det finns flera möjligheter för vidare forskning inom området, exempelvis genom att undersöka betydelsen hos storleken av studenters sociala nätverk och skillnader mellan kvinnor och män.

Tillgänglighet via jobbmail utanför arbetstid i relation till upplevd stress har uppmärksammats i media under de senaste åren. Studier som har undersökt sambandet har dock visat motsägande resultat. Syftet med denna studie var därför att undersöka om arbetstagares upplevda stressnivå kan förklaras utifrån graden av tillgänglighet via jobbmail utanför arbetstid. Studien utfördes bland arbetstagare på företag i södra och mellersta Sverige av olika yrkeskategorier där 61 personer deltog, varav 23 var män och 38 var kvinnor. Instrumentet som användes var Perceived Stress Scale 10 (PSS-10) tillsammans med egenkonstruerade frågor angående demografisk information, antal arbetstimmar per vecka samt grad av tillgänglighet utanför arbetstid. Resultatet visade inget signifikant samband mellan grad av tillgänglighet via jobbmail utanför arbetstid och upplevd stress hos studiedeltagarna. Dock visade resultatet en signifikant negativ trend mellan ålder och upplevd stress, där upplevd stress avtog med stigande ålder. / Availability through work e-mail outside of working hours in relation to perceived stress has got more attention in the media during the last few years. Previous studies about the topic has shown contradictable results. The purpose of this essay was to investigate if the perceived stress-level among employees could be explained by the availability through e-mail outside of working hours. The study was conducted among workers in the southern and middle part of Sweden with different occupations. There were 61 participants, 23 males and 38 females. To measure stress-level Perceived Stress Scale 10 (PSS-10) was used. The participants were also asked to answer demographic questions, working hours per week and availability outside of working hours. The results did not show any statistically significant relationship between the amount of availability through e-mail outside of working hours and perceived stress-level among the participants. However, we did find a significant negative trend between age and perceived stress, where the perceived stress level decreased with increased age.

Stress är ett växande samhällsproblem och står för en tredjedel av alla sjukskrivningar i Sverige. Många företag uppger att de inte har metoder för att hantera stress. Därmed finns ett stort behov av effektiva metoder för detta. Mindfulness based stress reduction (MBSR) verkar vara en effektiv metod för att minska stress, men verkningsmekanismerna är ej helt fastställda. Både mindfulness och självmedkänsla förefaller kunna ha inverkan på stress. Syftet med denna studie är att undersöka vilken relation mindfulness och självmedkänsla har till upplevd stress bland universitetsstudenter samt om något av begreppen har en starkare relation till upplevd stress än det andra. Tre validerade självskattningsinstrument, Self-Compassion Scale (SCS), Five Facet Mindfulness Questionaire (FFMQ-S) och Perceived Stress Scale-14 (PSS-14), administrerades till 203 universitetsstudenter. I enlighet med förväntningarna fanns det ett statistiskt signifikant samband mellan FFMQ och SCS. Regressionsanalyser visade att både FFMQ och SCS predicerade poäng på PSS-14 och att SCS kunde predicera poäng på  PSS-14 i högre grad än FFMQ. Kön var också en signifikant prediktor av poäng på PSS-14, men dess prediktiva värde var ej signifikant när FFMQ och SCS inkluderades i regressionsmodellen. Fyndet tyder på att självmedkänsla är en viktig del i hanteringen av stress och bidrar med en ledtråd i verkningsmekanismerna i MBSR och andra copingstrategier. Mer forskning behövs för att vidare utreda kausalitet och hur de olika komponenterna i självmedkänsla verkar på upplevd stress. / Stress is a growing social problem which accounts for a third of all sick leave in Sweden. Many companies say they do not have methods to manage stress. Thus there is a great need for effective methods to manage stress with. Mindfulness Based Stress Reduction (MBSR) is an effective method to reduce stress, however the mechanisms are not completely understood. Research indicates that Self-compassion seems to have a significant role. Both mindfulness and self-compassion hence seems to be able to have an impact on stress. The purpose of this study is to examine what relationship mindfulness and self-compassion has with perceived stress, and if any of the concepts has a stronger relationship to perceived stress than the other. Three validated self-report instruments, Self-Compassion Scale (SCS), Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ) and Perceived Stress Scale-14 (PSS14), were administered to 203 university students. The collected data was analyzed with regression analysis. In line with expectations, mindfulness and self-compassion correlated. The results also indicated that both FFMQ and SCS can predict PSS-14 scores, and that scores on SCS could predict scores on PSS-14 to a greater extent than FFMQ could. Gender did also significantly predict scores on PSS-14, but it did not have any significant predictive value when SCS and FFMQ was included in the regression analysis. These findings suggests that self-compassion is an important part of managing stress and therefore might be a significant mechanism of action of MBSR and other coping strategies. More research is needed to further investigate causality, and the function of the various components of self-compassion on perceived stress.

Prokrastinering är ett mycket allvarligt men också relativt vanligt uppskjutarbeteende, särskilt bland studenter, som kopplas till bland annat stress och dåliga betyg. På senare år har dock forskare argumenterat för existensen av ett gynnsamt uppskjutarbeteende, känt som strategisk förskjutning. Syftet med denna studie var att utforska hur personer som strategiskt förskjuter upplever och hanterar stress i vardagslivet. Detta begrundas i att det saknas forskning om strategisk förskjutning och dess potentiella negativa effekter, vilket behövs eftersom strategisk förskjutning anses vara en gynnsam studiestrategi för studenter. Studiens två frågeställningar var (i) om det fanns det ett signifikant samband mellan strategisk förskjutning och upplevd stress, samt (ii) hur stor del av variansen i upplevd stress kunde förklaras av strategisk förskjutning? För att besvara frågeställningarna delades pappersenkäter ut till studenter på Karlstads universitet. Enkäten bestod av New Active Procrastination scale (mätte strategisk förskjutning), Perceived Stress Scale 10 (mätte upplevd stress), samt bakgrundsfrågor. Resultaten från dataanalysen visade att strategisk förskjutning korrelerade signifikant, medelstarkt och negativt med upplevd stress (r[99] = -0,314, p&lt;0,001). Strategisk förskjutning förklarade 8,9 procent av variansen i upplevd stress. ANOVA-resultatet visade att den förklarade variansen var signifikant (F[1,97] = 10,612, p&lt;0,002). Det fanns en del metodologiska problem med denna studie. Det allvarligaste problemet var översättningen av NAPS, vilket på många sätt inte var adekvat vilket skadade instrumentets liksom studiens reliabilitet och validitet. Studiens resultat bör därför tolkas med försiktighet. / Procrastination is a serious but prevalent type of behavioral delay, especially among college students, associated with negative outcomes like stress and poor grades. Recently however, researchers have proposed the existence of a type of behavioral delay that is beneficial, called strategic delay. The purpose of this study was to explore how people who strategically delay experience and deal with stress in their daily lives. This was rooted in the lack of research exploring the potentially negative effects of strategic behavior, which is needed since strategic delay is considered to be a beneficial study strategy. This study sought out to answer two questions: (i) was there a significant correlation between strategic delay and perceived stress, and (ii) how much of the variance in perceived stress could be explained by strategic delay. To answer the two questions a paper survey study was conducted. The survey consisted of New Procrastination Scale (measured perceived stress), Perceived Stress Scale 10 (measured perceived stress), and background questions. The results from the data analysis showed that strategic delay correlates significantly, moderately and negatively with perceived stress (r[99] = -0,314, p&lt;0,001). Strategic delay explained 8.9 percent of the variance in perceived stress. An ANOVA showed that the explained variance was significant (F[1,97] = 10,612, p&lt;0,002). There were quite a few methodological issues with study. The most serious one was the translation of NAPS, which was in many ways far from well executed. This hurt the scale’s as well as the study’s reliability and validity. The results from this study should therefore be interpreted carefully.