• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 16
  • 8
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 28
  • 10
  • 8
  • 7
  • 7
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

The Interrelationship of Secondary Student Teacher's Sociability, Teaching Field, and Method of Instruction

Crosthwait, Charles, 1929- 05 1900 (has links)
This problem involves an effort to determine the interrelationship of groups of secondary student teachers' sociabilities, first teaching field choice and preference of lecture or group method of instruction.
2

Tysta och passiva elever : Vad gör skolan?

Berg Arbro, Eva January 2015 (has links)
Sammanfattning Ett av grundskolans kunskapsmål är att varje elev ska kunna tala och kommunicera muntligt i ämnena svenska och engelska. Skolan har därmed ansvar för att uppmärksamma och stödja de tysta och passiva eleverna, så att de kan utveckla sin muntliga förmåga till interaktion med andra människor. Därför är syftet med denna studie att undersöka vilka specialpedagogiska insatser som görs för gruppen mycket tysta och passiva elever och vilka effekter de åtgärderna får. Det handlar om elever som har anmälts till elevhälsoteamet, med anledning av att deras tystnad och passivitet bedömdes hindra deras sociala och kunskapsmässiga utveckling. Studien bygger på en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer angående tre mycket tysta och passiva elever genomfördes med fyra lärare och fyra representanter för elevhälsan på tre skolor i tre kommuner.  Resultaten visar att de tre eleverna var tysta och passiva i klassrummet, men hos speciallärare/specialpedagog var beteendet det motsatta för två av dem. Den tredje eleven ville inte ta emot hjälp av annan lärare, men var däremot öppen för samtal med kuratorn. Förutom sin tystnad och passivitet i klassrummet hade eleverna knappast något annat gemensamt. Vissa extra anpassningar för eleverna genomfördes av deras lärare i klassrummet. Elevhälsogruppernas åtgärder bestod av enskild undervisning två timmar i veckan samt erbjudande om psykologutredning. En av de tre eleverna kunde utredas och lärarna samt elevhälsopersonalen upplevde en positiv förändring hos den eleven, som började delta i skolundervisningen efter rekommenderad medicinering.
3

Upplevd Stress : En jämförelse mellan individer med introverta, ambiverta och extroverta egenskaper.

Persson, Sophie, Wahlström, Josefine January 2015 (has links)
No description available.
4

Inåtvänd i en utåtriktad verksamhet : En kvalitativ studie om lärare i fritidshems förhållningssätt gentemot introverta och extraverta elever / Introverted in an extraverted educational environment : A study on Leisure-Time Center’s teachers attitude toward introverted and extraverted students

Karlsson, Louise, Törnebladh, Sofia January 2018 (has links)
No description available.
5

Tysta barn i förskolan : tillgång eller problem?

Sundström, Johanna January 2014 (has links)
The aim of this study is to examine how preschools contribute to the forming of identity in children, with a specific focus on the quiet and socially withdrawn child. How do the teachers describe the quiet child and the socially withdrawn child? Are there any opportunities for children to be quiet/withdrawn in preschools? These questions have also been analysed from a gender perspective. The method chosen is qualitative method. Nine preschool teachers from two Swedish preschools have been interviewed. Two theories are presented, social constructionism and a theory of personality traits in order to compare different views on identity and personality. The analysis was conducted by using the concepts of positioning and "the constructions of situations" have been analysed. The preschool teachers place quiet children in passive positions like calm, listener etc. Social interactions are very important in a preschool context and children are expected to play and interact with others. If they don’t participate, they are invited to join other children’s play. If a child wants to be left alone, without being invited to play, they have to choose a specific place or activity, like a sofa, a window or reading a book. By choosing those places and activities the child signals their desire to be alone. The teachers' descriptions of the quiet child as passive and the outgoing child as active, is similar to the traditional belief of girls being passive and boys being active. They are not, however, saying that it is only negative to be quiet or socially withdrawn, but there seem to be difficulties not being outgoing and active in the preschool.
6

Det är svårt att vara mig… : Om skolelever som kategoriserar sig som högkänsliga

Eklund Tegar, Nina January 2014 (has links)
The aim of this study was to describe and analyze the problems caused by students that characterize themselves as highly sensitive. The issue of high sensitivity and other categorizations are fiercely debated in the research. This empirical study was conducted in light of literature about high sensitivity, pedagogies, and interview methods. The students answered questions about what makes them categorize themselves and how they believe that the categorization affects their learning and social development. They also responded to questions about what they consider appropriate measures to improve their situation. The most obvious outcome is that students do not feel safe in the large classes that they are a part of-, as the learning environment is perceived too large and tough. The students can not do themselves justice despite their ability and willingness to learn. Students also feel that they are placed into incorrect categorizations such as shy, introverted or different. This fact show links to the ongoing debate related to inclusion and appears to provide a critical illumination of it. The study was completed by a comprehensive discussion of the inquiry results from a special education perspective.
7

”Ska inte du säga något?” : En fenomenografisk studie kring förskolepersonalens uppfattningar av introverta barn. / "Aren't you going to say anything?"

Nilsson, Terese, Boss, Annelie January 2022 (has links)
Syftet med denna studie var att studera förskolepersonalens uppfattningar av introverta barn. Genom semistrukturerade intervjuer synliggjordes förskolepersonalens uppfattningar kring fenomenet. Resultatet visade att förskolepersonalen uppfattade exempelvis att en trygg anknytning kan främja de introverta barnen på förskolan samt att de kan behöva stöttning i olika sammanhang. Resultatet visar också att förskolepersonalen upplevde att det var en utmaning att uppmärksamma de introverta barnen i en stor barngrupp. Andra utmaningar som förskolepersonalen upplevde kunde påverka de introverta barnen var exempelvis samhällets extroverta norm. Studiens resultat har analyserats genom Meads interaktionistiska perspektiv samt ett normkritiskt perspektiv. Slutsatsen pekar på att förskolepersonalen bör vara medveten om de introverta barnets behov och vilka pedagogiska strategier som kan inkludera de introverta barnen i förskolans utbildning.
8

Barn som visar introverta och extroverta personlighetsdrag i förskolan : Hur förskollärare resonerar kring introverta och extroverta personlighetsdrag och det pedagogiska arbetet med dessa kategorier av barn / Children who show introverted and extroverted personality traits in preschool : How do preschool teachers reason about introverted and extroverted personality traits and the pedagogical work with these categories of children

Andersson, Alexandra, Nilsson, Henrietta January 2022 (has links)
Syftet med denna undersökning är att undersöka hur förskollärare tänker om barn som visar introverta respektive extroverta personlighetsdrag och hur förskollärarna tänker om det pedagogiska arbetet med dessa grupper av barn i förskolan.   För att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar, bygger undersökningen på en kvalitativ metod. Vi gjorde ett urval att bara intervjua förskollärare, det var för att gå på djupet kring hur förskollärare talar om barn som visar introverta och extroverta personlighetsdrag. De intervjuade personerna arbetar i fyra olika kommuner i Skåne.   För att tolka empirin som samlats in, valde vi att använda oss av teoretiska perspektiv som ett poststrukturellt perspektiv och ett normkritiskt perspektiv inom vilka begreppen makt och normer är centrala. Vi har utgått från dessa för att kunna tolka hur förskollärarna tänker om barn som visar introverta och extroverta personlighetsdrag i förskolan och om det pedagogiska arbetet om just dessa kategorier barn.   Vad vi kan se i vår studie är att samtliga intervjuade pedagoger värnar om att försöka inkludera alla barnen i varje aktivitet. Förskollärarna som har deltagit i vår studie vill arbeta mot att inte kategorisera barnen, utan bemöta varje barn som en egen individ. Begreppen/kategorierna introvert och extrovert används av de intervjuade pedagogerna mer sällan.
9

När de tysta eleverna talar : En kvalitativ studie om elevers upplevelser av att ta mindre plats i musikundervisningen / When the quiet students speak : A qualitative study of withdrawn students experiences in music class

Olsson, Carolina January 2022 (has links)
Studiens syfte är att lyfta fram olika upplevelser och berättelser från elever som, oavsett anledning,tar mindre plats i specifikt musikundervisningen på högstadiet. I och med detta är även syftet attbidra till en djupare förståelse för hur eleverna upplever att deras egen utbildning påverkas och hurlärare bör bemöta dessa elever. För att få fram resultatet användes en kvalitativ metod, muntligaintervjuer med elever som själva positionerade sig i en tillbakadragen roll i musikklassrummet.  Resultatet visade att en majoritet kände sig bekväma i en tillbakadragen roll, men att de samtidigtkände en yttre press från läraren att behöva ta mer plats främst för betygets skull. Informanternahade dock inte fått tillräcklig information om vad som faktiskt menades när de fått uppmuntran omatt "ta mer plats". Feedback i musikämnet upplevdes som en bristvara, inte enbart för de som togmindre plats. Informanterna hade självinsikt om sitt tillbakadragna sätt och upplevde att deras egetlärande kunde påverkas negativt om läraren uppfattade att de i och med detta inte var intresseradeeller villiga att delta. Olika moment i musiken kunde upplevas som mer eller mindre påfrestande attta plats på, ofta beroende på vad just den eleven tyckte var svårt eller i vad som kändes mestutpekande, att spela instrument eller sjunga. Flera fick även höra att de behövde ta mer plats men dekunde bara komma på fåtal exempel där läraren vänt sig till de tillbakadragna och försökt inkluderadessa mer på lektionerna på ett sätt som känts bekvämt för dessa elever. Informanterna tyckte inteatt läraren anpassade lektionerna tillräckligt för de som tar mindre plats. / The purpose of this study is to showcase different experiences and stories from students who,regardless of reason, have a more quiet role or withdrawn bevavior in music class. Along with this,the purpose is also to contribute with a deeper understanding for how students think when it comesto their own education and learning potential, and also how they think teachers should act whileencountering this kind of students. A qualitative method was used to get the result, one-on-one interviews with students who positioned themselves as quiet, introverted or withdrawnin the music classroom. The result showed that a majority of the students felt comfortable in awithdrawn or introverted role, however, they felt a pressure from the teacher to ”take more space”,mostly for the sake of the grade. The informants also felt like they did not fully understand what theteacher meant with the encouragement to ”take more space”. Feedback during music lessons wasdeficient, not only for the withdrawn students. The informants expressed self-awareness of theirwithdrawn behavior and felt like their own learning process could be affected negatively, if theteacher were to misinterpret the students behavior as a lack of interest or an unwillingness toparticipate. Different parts of the music education was experienced as more or less challenging todo, depending on what the informant thought was more difficult (for example, to play a specificinstrument or sing) or how much one task would force them to ”take space”. While the informantssaid they were getting comments about how they ”should take more space”, they could only thinkof a few examples where the teacher would try to include these students in a way that feltcomfortable for them. The informants did not think the teachers adjusted the lessons enough forthose who are more quiet, shy, introverted or withdrawn.
10

Varför leker du inte med de andra barnen? : En essä om de inåtvända barnen på fritidshemmet

Nyberg, Jill January 2016 (has links)
This essay begins with an anecdote about a child in school who in my opinion displayed introverted behavior. This child seemed to prefer playing on its own rather than with friends. These children often become less visible due to their extrovert peers who have a greater tendency to actively seek attention from adults. The purpose of this essay is to get a wider understanding about these introvert children. What are their needs and how can we best support them in school?  In this essay I have tried to see my own actions in relation to the school’s rules and regulations concerning introvert children. I have also studied literature, how playing can support extrovert children, what a teacher can do to help and support and what the norm in today’s society is. To reflect and learn I have read books on this topic and my aim is to gain a better understanding and deeper knowledge. / Den här essän börjar med en berättelse som handlar om ett av de barn i skolan och fritidshemmet som av mig som pedagog upplevs som tyst och inåtvänt. Ett barn som verkar föredra ensamlek framför lek med klasskamrater. Ofta hamnar dessa barn i skymundan i förmån till de mer extroverta och utåtagerande barnen som aktivt söker kontakt med oss vuxna. Syftet med denna essä är att få en större förståelse för varför de tysta barnen är tysta och inåtvända. Vilka behov har de och vilket förhållningssätt bör jag som pedagog ha gentemot dem? Jag har granskat mitt agerande i berättelsen utifrån skolans och fritidshemmets styrdokument samt litteratur som tar upp blyghet, lekens betydelse, pedagogens betydelse för de tysta barnen, dagens samhällsideal och ämnet praktisk kunskap. Jag har även använt skönlitteratur för att reflektera över mitt agerande för att på så sätt få en djupare förståelse för vad jag kunde gjort annorlunda.

Page generated in 0.0954 seconds