This project centers on an office environment and the physical and psychological well-being of the people who work within it. Located at 525 Beresford Avenue in Winnipeg, Manitoba, the Churchill Park United Church was converted to serve as an office space for a hypothetical publishing firm, Choice Publications. With recent knowledge concerning the health and well-being of employees, the design of workplaces has shifted to comprise a human-centered approach. The purpose of this practicum project was to investigate the evolving nature of the office and to determine its role regarding the identity, well-being, and behavior of individuals in order to better accommodate their needs. Central to the exploration is the study of environmental psychology theories and the introvert-extrovert dichotomy. Research into third place theory and the significance of home act as the primary lenses to evolve conventional office design into a hybrid of new typologies. / October 2015

Jag har många gånger känt mig ”fel” under min skolgång. Utåtriktad, att ta för sig etc. har intalats som positiva egenskaper, medan exempelvis tyst och introvert ofta används i negativ benämning. Vad innebär det att vara introvert eller extrovert? Det är biologiskt mätbart och ärftligt. Våra hjärnor fungerar faktiskt olika. Det styrs av hur vi reagerar på ett ämne som dopamin, och hur våra blodflöden styrs i hjärnan. Introverta visar bland annat högre aktivitet i områden som står i förbindelse med känslocentra i limbiska systemet. Detta innebär bland annat att introverta aktiverar känslor som rädsla och skräck lättare i pressade situationer. Myers Briggs Type Indicator (MBTI) är ett personlighetstest som mäter bland annat extraversion och introversion. Femfaktorteorin mäter också detta, och är idag den enda erkända personlighetsmodellen inom psykologin. Kulturella långtidsstudier visar på att det finns en ökad trend kring utåtriktat beteende sen 50-talet. Att ta plats har blivit en positiv egenskap som uppmanas och hyllas, vår tids ideal. Det finns flera konkreta exempel på vetenskaplig dokumentation om vad som skiljer introverta och extrovert åt i det centrala nervsystemet, i praktiken. Bland annat förbättras extrovertas verbala förmåga i en kombination av tidspress och koffein, vilket är det motsatta hos introverta. Det är viktigt att inte glömma bort att man fungerar olika och har olika förutsättningar. Introverta behöver avskildhet för att överhuvudtaget kunna vara kreativa och produktiva. Mitt syfte är att undersöka hur lärare upplever och tänker om de inåtvända eleverna i skolan. Jag har använt elektroniska enkäter som metod för att samla in mina svar. Man kan ana en okunskap kring introversion och extroversion som jag grundar i litteratur och hur majoriteten av lärarna beskriver vad de tänker när de hör ”introvert”. Jag ser också en tendens till okunskap när jag ser till deras svar kring hur de vill göra för att anpassa efter varje individ i klassrummet. Ambitionen verkar vara att anpassa för varje individ, men verkar trots allt ganska ofta falla in på att anpassa efter en mer extrovert personlighet.

Darbo autorius: Vilma Balandaitė Darbo tema: Profesijos pedagogų kontrolės lokusas ir jų asmenybės konfliktiškumo – agresyvumo pasireiškimas ugdymo procese. Darbo rengimo vieta: Lietuvos žemės ūkio universitetas. Profesinės pedagogikos ir psichologijos katedra. Akademija, 2006 – 2008 metai. Darbo apimtis: 62 psl. Darbe yra: 8 lentelės, 13 paveikslai, 4 priedai. Literatūros šaltinių: 25. Tyrimo objektas: Marijampolės kolegijos profesijos pedagogų kontrolės lokusas ir jų konfliktiškumas - agresyvumas. Tyrimo metodai: 1. Literatūros šaltinių sisteminimas ir analizė. 2. Respondentų identifikavimas jų kvalifikacijos ir lyties požiūriu. 3. Dž. Roterio E - I skalė. 4. Asmenybės agresyvumo – konfliktiškumo testas. 5. Statistinė duomenų analizė. Tyrimo rezultatai: Marijampolės kolegijoje daugiau yra eksternališkos nuostatos profesijos pedagogų nei internališkos. Dauguma profesijos pedagogų yra bekompromisinės asmeybės. Palyginus įgijusių ir neįgijusių pedagoginį išsilavinimą profesijos pedagogų agresyvumą – konfliktiškumą paaiškėjo, kad pedagogai įgiję pedagoginį išsilavinimą daugiau pasižymi savybėmis reikalingomis konstruktyviam bendravimui. Profesijos pedagogais dirbantys vyrai internališkesni nei moterys. Moterys yra kerštingesnės, netolerantiškesnės, linkę greičiau supykti ir įsižeisti. / Work includes: 8 tables, 13 pictures, 4 addendums. Sources of literature: 25. Subject of research: Marijampole college profession educationalists‘ control lokus and their conflict – agression. Research methods: 1. Literature sources systematization and analysis. 2. The identification of respondents according to their qualification and sex. 3. J. B. Roter E - I skale. 4. Test of personality‘s agression - conflict. 5. The statistical handiing of data. Research results: More profession educationalists in Marijampole college are of external control than internal. Most of profession educationalists are uncompromising persons. Comparing agression - conflict of the educationalists, who graduated and not graduated for pedagogical education, it came to light, that educationalists, who graduated for pedagogical education, have had a good track record in features necessary for constructive communication. The men, working as profession educationalists, are more internal than the women. The women are more vindictive, more intolerant, prone to get angry and to take offence faster.

I samhället värderas extroverta egenskaper högre än de typiska introverta dragen och är något som tidigt ifrågasätts i förskolan och skolan. Detta kan bero på en okunskap hos personalen, att man har attityden och synen av att det extroverta är strävansvärt eftersom skolan speglar samhällets norm. Syftet med studien var att undersöka förskollärares pedagogiska bemötande av och kunskap om introverta barn. Vi har utgått ifrån relationen mellan Vygotskijs sociokulturella teori och Gardners teori om multipla intelligenser i vår analys. Vi genomförde en kvalitativ studie där vi intervjuade 11 förskollärare inom Gävleborgs län. Vi använde oss av en tematisk analys för att analysera resultatet. Resultatet visar att det finns en avsaknad av formell kunskap om ämnet men att samtliga deltagande respondenter uppvisat reell (erfarenhetsbaserad) kunskap om ämnet. Vi kunde utöver det se en koppling mellan våra två forskningsfrågor och resultatet, att förskollärarnas pedagogiska bemötande var kopplat till deras kunskap om ämnet oavsett om det var en formell kunskap eller en personlig förståelse för begreppet introvert. / In society, extrovert qualities are valued higher than the typical introvert traits and are something that is questioned early in preschool and school. This may be due to an ignorance on the part of the staff, that you have the attitude and view that the extrovert is worth striving for, because the school reflects society's norm. The purpose of the study was to investigate preschool teacher's pedagogical approach and knowledge about introverted children. We have started from the complimentary relationship between Vygotsky's sociocultural theory and Gardner's theory of multi-intelligence in our analysis. We conducted a qualitative study where we interviewed 11 preschool teachers in Gävleborg County. We used a thematic analysis to analyze the results. The results show that there is a lack of formal knowledge about the subject, but that all participating respondents have demonstrated real (experience-based) knowledge about the subject. We could see a connection between our two research questions and the result, that the preschool teachers' approach was linked to their knowledge of the subject, regardless of whether it was a formal knowledge or a personal understanding of the concept of being introvert.

Sammanfattning I samband med starten på vårt examensarbete blev vi nyfikna på barnböcker med blyga och intro­verta huvudpersoner utifrån ett normperspektiv. Vi blev då tipsade om Emma AdBåges sommarprat (Sommar i P1 2020). I sitt sommarprat berättar AdBåge om rätten att få vara och leka som man vill och beskriver att hon var dålig på att vara barn, om man med barn menar att man ska vilja leka mycket och med många andra barn. Syftet med denna studie blev därför att undersöka hur blyga och introverta karaktärer porträtteras i bilderböcker. En narrativ analys med en fördjupande inne­hålls­analys har genomförts utifrån ett urval av tio samtida bilderböcker. Innehålls­analysen visar att osäkerhet är något som framträder i samband med att vara blyg och introvert. Resultatet av studien synliggör normen om att tycka om att vara tillsammans, normen om att lika barn leka bäst och normen om familjen. Vi sätter resultatet i för­hållan­de till ett normkritiskt perspektiv. Vi anser att nio bilderböcker i studien kan användas som redskap inom normkritisk pedagogik, då de förmedlar att det är tillåtet att vara blyg och introvert och att de på så sätt kan medverka till att vidga existerande normer. Genom att medvetet använda bilderböcker som ett redskap inom normkritisk pedagogik kan pedagoger möta barn med respekt utifrån deras individuella sätt att vara och främja inkludering. Vi ser vår studie som ett bidrag till den normkritiska pedagogiken i förskolan då vi kopplar samman hur barnlitteratur kan används i sampel med läroplanen.

Abstract Title: 20% on overconsumption, deal or no deal?  Date: 2020-06-05 Paper type: Bachelor's thesis Institute: EST – Ekonomy, Society & Engineering, Mälardalens University.  Writers: Hanna Kjell 950327, Yasemin Tuhral 960213 Mentor: Daniel Tolstoy Keywords - Overconsumption, Realizations, Extraversion, Neuroticism, Introvert, Non- Neurotic, Consumer Behaviour  Purpose - The purpose of this study is to investigate the influence of personality on perceived overconsumption. Furthermore, the study aims to see whether conclusions can be drawn between personality type and the impact of realizations. The authors also want to examine a salary-perspective, if an individual's income affects his or her over-consumption at realizations. Furthermore, this study aims to increase consumers' understanding of their own over-consumption. This is not a practical contribution to the companies but instead the writers want to give the consumer tools to better understand their own over-consumption. Research question: Does a correlation exist between an individual's personality and its over-consumption at realizations?   Methodology - In order to achieve the purpose of this paper, the authors have formulated a survey that 121 number of people answered. The survey was divided on the authors' facebook platforms. The results the authors’ received from the survey have been analyzed and connected to the chosen theories, in order for the purpose to be achieved.  Findings: The authors received 121 responses from the survey. The results showed that individuals with extrovert as well as neurotic personalities over-consume most when facing realizations. The study also showed that low income earners over-consume more than what people with a higher salary does.  Conclusion: It is possible to see a connection between different personalities and their over-consumption at realizations. Furthermore, it is possible to draw conclusions about low- and high-income earners and how they react to realizations. It was proven that those with lower salaries show a tendency of a higher over-consumption when facing realizations.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur tjejer upplever att deras plats i klassrummet i ämnet svenska ser ut och om tjejer i årskurs 3 på gymnasiet ser någon skillnad mot tjejerna i årskurs 1. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer av sex informanter, tre från årskurs 1 och tre från årskurs 3 på gymnasiet. Informanternas svar visar att det finns likheter och skillnader mellan introverta och extroverta tjejer. Dessutom finns det svar som överensstämmer med tidigare forskning som visar att tjejerna upplever att de bemöts på ett annat sätt än killar i klassrummet, både av killar och lärare. Förlegade normer och förväntningar på tjejer lever delvis kvar i dagens klassrum. Informanterna har däremot inte reflekterat över om talutrymmet fördelas lika mellan killar och tjejer, utan den som är aktiv och vill ha ordet får enligt informanterna ofta det. Tjejerna i årskurs 3 visar att mognad och självsäkerhet gör att de vågar ta mer plats än tjejerna i årskurs 1. I ett drömklassrum ser tjejerna ökad delaktighet, ökat engagemang och kortare genomgångar av lärare som viktiga komponenter till en bättre undervisning. En didaktisk slutsats är att lärare behöver vara medvetna om hur man beter sig mot tjejer och killar och hela tiden arbeta för ett jämställt klassrum.

Skoltomten vid Solvalla travbana ligger nära ett litet skogsområde belägen på en kulle. Tomten är relativt liten med tanke på hur mycket som ska passa in. Projektet är framtaget med ett helt programstyrt system. Programmet skapar husets form och där programmet trycker ut gör också fasaden det oberoende av underliggande etager. Programmet styrs i sin tur av 6 st regler.  Reglarna är som följer: Huset har sociala nivåer. Ju högre upp i byggnaden man går desto mer introvert och mer fokus på ens egna klass blir det.  Så många rum som möjligt ska ha fönster i två vädersträck. En kall och en varm sida.  Man skall kunna passera och uppehålla sig under huset på vissa ställen.  Skapa med hjälp av volymerna skrymslen och vrår där man kan gömma sig och vara för sig själv utan att helt försvinna.  Ge volymerna halva väggar som ger elever chans att observera utan att interagera, och även föra ljus in i korridorerna. Hemrumen/Lekrumen skall kunna observera de andra klasserns hemrum/lekrum.     Konceptet är en skolan där den introverta personen inte byggs bort. Skolan skapar korridorer med många knäckar som skapar halvprivata ytor där man kan mötas igenom att gömma sig.  Skolans veckade fasad skapar utsikter i flera riktningar för att ge chans till den som vill observera men inte interagera tills den själv vill det. Varje rum på översta våning blir som dess egna lilla hus med ett eget tak som skapar en spännande miljö och rumskänsla. Ens egna hemrum blir mer ett eget hem när den känns som ett eget hus. Skolan Intro blir ett spännande skollandskap som med sina många olika rum av olika storlekar och vinklar skapar väldigt många sociala möten men på villkor. Vill man möta andra elever så är möjligheterna väldigt goda, men vill man inte det just i dag så finns det många platser att vara ensam eller med ett få utvalda vänner. Ingen plats är helt avskild från skolan och transparansen i väggarna ger både chansen att vara ensam och att samtidigt kunna observera. Väggarna ger också lärana en väldigt bra uppsikt över eleverna.  Skolgården som är den plats där alla elever blandas och socialiserar sig har också nivåer av socialitet och mod. Man kan stanna nära de omfamnande byggnaderna där man både syns och kan se eller så kan man röra sig längre ut i på skolgården där man till slut rörs sig bortom skolgården och upp på den närliggande kullen. / The school grounds at Solvalla trotting track are located near a small forest area on a hill. The plot is relatively small considering how much to fit in. The project is developed with a completely program-based system. The program creates the shape of the house and where the program prints, the facade also makes it independent of underlying floors. The program is governed by 6 rules. The rules are as follows: The house has social levels. The higher the building you go, the more introverted and more focus on one's own class will be. As many spaces as possible should have windows in two directions. A cold and a hot side. You can pass and stay under the house in some places. Create volumes with the volumes of crushing and turning where you can hide and be alone without completely disappearing. Give the volumes half walls that allow students to observe without interacting, and even bring light into the corridors. The shelters / playrooms must be able to observe the other classroom's shelters / playrooms. The concept is a school where the introverted person is not removed. The school creates corridors with many cracks that create semi-private spaces where you can meet through hiding. The school's folded facade creates views in several directions to give a chance to anyone who wants to observe but not interact until it wants it. Each room on the top floor becomes like its own little house with its own roof that creates an exciting environment and sense of space. One's own home becomes more home when it feels like a house. The school Intro becomes an exciting school landscape that, with its many different rooms of different sizes and angles, creates very many social meetings but on terms. If you want to meet other students, the possibilities are very good, but if you do not want it today, there are many places to be alone or with a few selected friends. No place is completely separate from the school and the transparency in the walls gives both the chance to be alone and to be able to observe at the same time. The walls also give the teachers a very good view of the students. The schoolyard, which is the place where all pupils are mixed up and socialize, also have levels of sociality and courage. You can stay close to the embracing buildings where you can see and see or you can go further into the schoolyard where you eventually move beyond the schoolyard and up to the nearby hill.

This study was based on The Big Five theoretical framework with focus on the extraversion factor, and its purpose was to assess how we value introverted and extraverted personality traits. A hypothesis was that ratings of extraversion-related adjectives would be higher than ratings of introversion-related adjectives. Another hypothesis was established to test if the ratings would differ between genders. The study included sixty-three participants (Age M = 23, SD = 3,6; 37 females; 26 males) who rated adjective words related to personality traits on the spectrum of introversion and extraversion on a Likert scale from one through seven. Results showed that extraversion related adjectives were rated higher than introversion adjectives and in terms of gender, males did not differ in their ratings of introversion and extraversion adjectives, however, females rated extraversion higher than introversion. In addition to considering personality adjectives as positive or negative, participants also answered the 20-Item Mini IPIP personality test, to explore whether our preference can be associated with our own personality. Results showed that the ratings of extraverted personality adjectives had a significant positive correlation with the extraversion factor in the IPIP, and the ratings for introverted adjectives showed a negative correlation, however it did not remain significant after a Bonferroni correction.

I min uppsats fördjupar jag mig i arbetet kring de som i allmänna ord benämns för blyga barn. Vad innebär det egentligen att vara blyg, är det ett personlighetsdrag som är svårt att ändra på, eller ett tillstånd som behöver bearbetas för att nå utveckling? Eller kan det rentav vara något som är ärftligt och därmed inte påverkbart? Vad innebär blyghet i förskolan för barnet och pedagogen och hur kan pedagoger lyfta de barn som inte syns eller hörs. Är det överhuvudtaget något att oroa sig över och isåfall vad kan man göra för att stötta de blyga barnen i deras fortsatta utveckling. Genom att använda mig av sociokulturella och normkritiska perspektiv försöker jag tolka hur dessa två aspekter påverkar synen på blyghet. I denna uppsats utgår jag från mina egna erfarenheter för att i efterhand reflektera över hur min egen syn, förskolans och samhällets syn påverkar oss i det dagliga bemötandet. / In my essay I try to get a better understanding of those who in general words are called shy children. What does it really mean to be shy, is it a personality trait that is difficult to change, or is it a condition that needs to be processed to further development? Or could it perhaps be something that is hereditary and thus impossible to affect? What exactly does shyness mean in the preschool for the child and the teacher, and how can the teachers try to reach children who are not usually seen or heard. Is it at all something to worry about, and if so, what can you do to support them in their continued development. Through the use of different perspectives such as the socio-cultural and norm-critical, I try to see how various aspects influence the view on shyness. In this essay, I use my own knowledge and previous experiences in order to reflect on how my own, the preschool and society's view affects us in the daily approach.