Utifrån syftet att undersöka hur utåtriktad verksamhet genomförts under Coronapandemin vid ett av Sveriges regionarkiv samt vilken roll digitala verktyg haft under perioden har denna undersökning utgått från följande frågeställningar: Hur upplever arkivarierna att den utåtriktade verksamheten förändrats under de restriktioner som varit rådande under coronapandemin? Vilka arbetsprocesser har sett en ökad användning av digitala verktyg för att genomföras under pandemin? För att besvara undersökningens frågor genomfördes en semi-strukturerad intervju med två verksamma arkivarier vid ett regionarkiv. Deras svar har sedan analyserats utifrån Karin Åström Ikos uppdelning av utåtriktad verksamhet som bestående av tillhandahållande, tillgängliggörande, synliggörande samt levandegörande för att nå fram till vilka aspekter av den utåtriktade verksamheten som förändrats under pandemin. Respondenterna upplever inte att den utåtriktade verksamheten förändrats avsevärt under pandemin, men när begreppet breddas till att innefatta ytterligare verksamhet än emottagande och utlämnande av allmänna handlingar framkommer det större förändringar. Tillhandahållande och emottagande har fortgått som normalt enligt respondenternas upplevelse eftersom den delen av verksamheten är så starkt kodifierad i lag. Aspekter som synliggörande och levandegörande av arkiven har förändrats desto mer. Denna förändring har tagit sig uttryck på två olika sätt. Antingen så har verksamheten uteblivit, som till exempel ett samarbete med en lokal skola, eller så har den förändrat form till att övergå från att genomföras fysiskt till att genomföras via digitala verktyg. Exempel på detta inkluderar ett par digitala studiebesök som genomförts under perioden för en lokal folkhögskola samt utbildningar för personal som arbetar med arkivfrågor hos någon av de myndigheter som regionarkivet ansvarar för. Till frågan om användningen av digitala verktyg under perioden upplever sig respondenterna positiva till ökad användning av dem. Den aspekt de upplever har bidragit med flest positiva förändringar rör kommunikationen inom verksamheten, som förändrats i form av nya rutiner vid digitala möten samt ny mjukvara för att bedriva dessa möten. Respondenterna har också upplevt vissa positiva effekter när det kommer till delar av den utåtriktade verksamheten, som en breddning av arkivets målgrupp samt den digitala arkivförmedlingens förmåga att vara mindre plats- och tidsbunden än traditionellt fysisk förmedling. Båda respondenter uppger att de under perioden, då av behov utifrån de utfärdade restriktionerna, genomgått en inlärningsperiod under den tidiga fasen av pandemin där de till stor del fick pröva sig fram innan de landade i nya rutiner för genomförandet av arbetsuppgifter kopplade till den utåtriktade verksamheten som fungerade. Dock upplever de det som positivt att kunna återgå till att bedriva fler delar av verksamheten fysiskt igen, men att de troligen kommer använda sig mer av digitala verktyg än innan pandemin i den utåtriktade verksamheten även i framtiden.

Jag har många gånger känt mig ”fel” under min skolgång. Utåtriktad, att ta för sig etc. har intalats som positiva egenskaper, medan exempelvis tyst och introvert ofta används i negativ benämning. Vad innebär det att vara introvert eller extrovert? Det är biologiskt mätbart och ärftligt. Våra hjärnor fungerar faktiskt olika. Det styrs av hur vi reagerar på ett ämne som dopamin, och hur våra blodflöden styrs i hjärnan. Introverta visar bland annat högre aktivitet i områden som står i förbindelse med känslocentra i limbiska systemet. Detta innebär bland annat att introverta aktiverar känslor som rädsla och skräck lättare i pressade situationer. Myers Briggs Type Indicator (MBTI) är ett personlighetstest som mäter bland annat extraversion och introversion. Femfaktorteorin mäter också detta, och är idag den enda erkända personlighetsmodellen inom psykologin. Kulturella långtidsstudier visar på att det finns en ökad trend kring utåtriktat beteende sen 50-talet. Att ta plats har blivit en positiv egenskap som uppmanas och hyllas, vår tids ideal. Det finns flera konkreta exempel på vetenskaplig dokumentation om vad som skiljer introverta och extrovert åt i det centrala nervsystemet, i praktiken. Bland annat förbättras extrovertas verbala förmåga i en kombination av tidspress och koffein, vilket är det motsatta hos introverta. Det är viktigt att inte glömma bort att man fungerar olika och har olika förutsättningar. Introverta behöver avskildhet för att överhuvudtaget kunna vara kreativa och produktiva. Mitt syfte är att undersöka hur lärare upplever och tänker om de inåtvända eleverna i skolan. Jag har använt elektroniska enkäter som metod för att samla in mina svar. Man kan ana en okunskap kring introversion och extroversion som jag grundar i litteratur och hur majoriteten av lärarna beskriver vad de tänker när de hör ”introvert”. Jag ser också en tendens till okunskap när jag ser till deras svar kring hur de vill göra för att anpassa efter varje individ i klassrummet. Ambitionen verkar vara att anpassa för varje individ, men verkar trots allt ganska ofta falla in på att anpassa efter en mer extrovert personlighet.

Vi ville med vårt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion från det sociala nätverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten så som i den virtuella världen. Vi ville alltså ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna.Vi valde att förverkliga Facebook’s Gilla-knapp eftersom vi ansåg att denna lilla funktion har en stor betydelse på och för det sociala nätverket, men även också eftersom den används alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. Utifrån detta skapade vi två fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp.Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. Däremot uppnådde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte påverkade människors sociala beteende på samma sätt som på det sociala nätverket. / In our thesis we wanted to examine whether it was possible to realize a virtual function from the social network Facebook, and see if the initial purpose of the function would have the same result in the physical reality like as in the virtual world. Thus, we wanted to take anexisting Facebook feature and create a physical interpretation of it. We chose to create the Like button because we felt that the small function has a significant impact on and to the social network, but also because it’s increasingly being used in real situations such as for marketing purposes. Based on this, we created two physical prototypes, a lo-fi mockup version and a hi-fi prototype.The results showed that it was possible to create a physical form of a virtual Facebook function and the initial purpose was the same even in the physical world. However, the prototypes did not achieve the same results in the physical reality because it didn’t affect people's social behavior in the same way as in the social network.

Archival work concerning outreach and accessibility is getting increasingly more attention. As a consequence the role of archives and archivists in society has, and continues to change. A common conception is that the roll of the archivist has transformed from a passive curator towards an active mediator of information. This thesis aims to investigate how that change affects archival outreach and public programming. The purpose of the study is to illustrate how archives can use public programming to emphasize outreach and access. The study is mainly focused on two series of lectures at Stockholm City Archives which are a part of the archive´s public programming. Observation is used as a method to study the lectures where I as an observer and participator has taking part of the lectures both physically at the archive as well as online. Postcustodial theory is used as a framework and starting point for the analysis. A postcustodial era emphasizes the need for archives to work with outreach, accessibility and to focus on people rather than records. The analysis is therefore focused on exploring if and how the lectures at Stockholm City Archives can work as a way to highlight the archive as a postcustodial archive. A postcustodial archive where access and outreach is an important part of how the archive communicates with society as well as a significant part of the archive´s self-conception. Archival experiences affects the way the lectures communicate to the people attending the lectures. The lectures works as a way for people to experience the archive both as a place as well as a way to experience the archival records. What kind of experience that is emphasized varies between the different lectures. Usually experi­ence is associated with musems and not as commonly with archives. However, this study proposes that experience can play a key roll in shaping people´s idea of what an archive is. This is a two years master’s thesis in Archival Science.