Jag har många gånger känt mig ”fel” under min skolgång. Utåtriktad, att ta för sig etc. har intalats som positiva egenskaper, medan exempelvis tyst och introvert ofta används i negativ benämning. Vad innebär det att vara introvert eller extrovert? Det är biologiskt mätbart och ärftligt. Våra hjärnor fungerar faktiskt olika. Det styrs av hur vi reagerar på ett ämne som dopamin, och hur våra blodflöden styrs i hjärnan. Introverta visar bland annat högre aktivitet i områden som står i förbindelse med känslocentra i limbiska systemet. Detta innebär bland annat att introverta aktiverar känslor som rädsla och skräck lättare i pressade situationer. Myers Briggs Type Indicator (MBTI) är ett personlighetstest som mäter bland annat extraversion och introversion. Femfaktorteorin mäter också detta, och är idag den enda erkända personlighetsmodellen inom psykologin. Kulturella långtidsstudier visar på att det finns en ökad trend kring utåtriktat beteende sen 50-talet. Att ta plats har blivit en positiv egenskap som uppmanas och hyllas, vår tids ideal. Det finns flera konkreta exempel på vetenskaplig dokumentation om vad som skiljer introverta och extrovert åt i det centrala nervsystemet, i praktiken. Bland annat förbättras extrovertas verbala förmåga i en kombination av tidspress och koffein, vilket är det motsatta hos introverta. Det är viktigt att inte glömma bort att man fungerar olika och har olika förutsättningar. Introverta behöver avskildhet för att överhuvudtaget kunna vara kreativa och produktiva. Mitt syfte är att undersöka hur lärare upplever och tänker om de inåtvända eleverna i skolan. Jag har använt elektroniska enkäter som metod för att samla in mina svar. Man kan ana en okunskap kring introversion och extroversion som jag grundar i litteratur och hur majoriteten av lärarna beskriver vad de tänker när de hör ”introvert”. Jag ser också en tendens till okunskap när jag ser till deras svar kring hur de vill göra för att anpassa efter varje individ i klassrummet. Ambitionen verkar vara att anpassa för varje individ, men verkar trots allt ganska ofta falla in på att anpassa efter en mer extrovert personlighet.

Syfte: Syftet med studien är att identifiera vilka självledarskapsstrategier ledare använder samt kopplingen mellan olika personlighetstyper, inställningen till, och förmågan att leda sig själv.  Metod: Kvalitativ studie med deduktiv ansats. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes med individer i ledarpositioner.  Slutsats: Studien visar att respondenterna utövar självledarskap både medvetet och omedvetet. Respondenterna arbetar med självledarskap på olika sätt och samtliga uppfattas ha en positiv inställning till innebörden av begreppet. Vi har funnit att ett antal olika strategier används samt ett fåtal samband mellan utövandet av självledarskap och karaktärsdrag.

Bakgrund: Den traditionella stereotypen av revisorsyrket, som beskrivs som grå och tråkig, kan tänkas påverka studenters syn på revisionsbranschen. Personligheten anses betydande för valet av utbildning och individer med vissa egenskaper tenderar att välja en inriktning inom redovisning/revision. Brist på forskning gällande hur utmärkande dessa personlighetsdrag är och huruvida de matchar revisionsbyråernas efterfrågade egenskaper, har motiverat studien. Syfte: Syftet med studien är att utforska sambandet mellan personlighetstyp och val av inriktning för universitetsstudier inom företagsekonomi, samt huruvida personlighetstypen för studenter inom redovisning/revision matchar den som revisionsbyråerna efterfrågar. Metod: Den kvantitativa studien grundas i ett positivistiskt synsätt och en deduktiv ansats. En förstudie i två delar undersöker egenskaper porträtterade i jobbannonser samt karaktärsdrag värderade av arbetande revisorer. Huvudstudien består av ett personlighetstest baserat på MBTI där personlighetstyper för studenter inom företagsekonomi studeras. Slutsats: Studien visar att det finns ett samband mellan studenter inom redovisning/revision och preferens för funktionen Sinnesförnimmelse (S) inom MBTI. Den mest förekommande personlighetstypen för studenter är ESTJ, vilket indikerar att de besitter egenskaper såsom utåtriktad, praktisk, analytisk och strukturerad. Karaktärsdragen stämmer till stor del överens med vilka egenskaper som anses högst värderade av revisorer. Däremot motsätter de sig den traditionella stereotypen, vilket antyder att den förutfattade bilden av revisorsyrket bör ifrågasättas. Vidare visar studien skillnader mellan efterfrågade egenskaper i jobbannonser och vad revisorer själva anser vara väsentligt inom yrket. En slutsats dras således att det fortfarande förekommer en missvisande bild av revisorsprofessionen, som kan komma att skapa problematik i branschen.

Det arbetas mer och mer gränslöst, där gränserna mellan privatliv och arbetsliv suddas ut parallellt medsjukskrivningarna för reaktioner på stress ökar. Hur kan personlighetsdrag predicera upplevd stress ochvälmående? Detta kan tillämpas vid arbete med friskfaktorer som bidrar till välmående på arbetsplatsen.Perceived Stress Scale är den mest använda självskattningen inom stress, välmåendeformuläret visarutmärkt reliabilitet och god validitet. Inom personlighetsteorier representerar femfaktormodellen(neuroticism, extraversion, öppenhet, vänlighet och samvetsgrannhet) personlighetsdragen. Enligttidigare forskning utgör neuroticism en särskild sårbarhet för stress. Tre hypoteser prövades där syftetmed studien var att predicera hur personligheten påverkar välmåendet samt benägenheten att upplevastress. Deltagarna som svarade på enkäten var 1545 till antalet i åldrarna 18-71 år utspridda i Sverige.Korrelationsanalyser och multipla regressionsanalysen genomfördes. Hypotesen får stöd i studien,personlighetsdrag kan predicera upplevd stress och välmående. En tydlig korrelation fanns mellanvariablerna stress och samtliga personlighetsdimensioner. / The working life gets more and more boundaryless, the line between private and working life is blurred out and at the same time the sick leave for stress increases. Can personality traits predict perceived stress and well-being? It could be applied to the workplace and contribute to a more healthy life style. Perceived stress scale is the most used questionnaire for stress, the well-being form shows excellent reliability and good validity. Within personality theories, the big five Inventory model (neuroticism, extraversion, openness, kindness and conscientiousness) represents the traits of personality. According to previous research, neuroticism been predicted as a stress factor. Four hypotheses were tested and the purpose of the study was to predict how different personality traits can affect well-being and the tendency to experience stress. The study involved 1545 participants between 18-71 years old in Sweden. Correlation analyzes and multiple regression analyzes were performed. The question is supported in the study, personality traits can predict perceived stress and well-being. There was a clear correlation between the variables stress and all personality dimensions.

Varje år genomförs ungefär 3,5 miljoner personlighetsprofileringar med Myers-Briggs Type Indicator®, MBTI ®. Det gör instrumentet till ett av de mest använda psykologiska testen i världen och det innebär att lika många människor får en etikett på sin personlighetstyp som kan användas på olika sätt. Det finns studier, till exempel av Carlyn, som talar för att MBTI är ett pålitligt instrument, men det finns också studier, till exempel av Pittenger, som hävdar motsatsen. James Michael menar att enbart MBTI ger en alltför inkomplett bild av en ledares beteende. Kanske är det klokt att komplettera MBTI med andra testinstrument för att få en komplettare bild av en individ.En modell som skulle kunna komplettera MBTI är motivationsteorin Self-Determination Theory, SDT, och tillhörande delteori General Causality Orientation, GCO. I denna studie jämförs MBTI med GCO och resultatet indikerar att autonomi orientation i GCO saknar kausala samband med MBTI medan controlled orientation och impersonal orientation har viss överlappning. Slutsatsen blir att de två modellerna mäter olika aspekter av personlighet och att de därför kan komplettera varandra. / Every year about 3.5 million personality profiles are made with the Myers-Briggs Type Indicator ®, MBTI ®. This should make the instrument one of the most widely used psychological tests in the world and it means that a lot of people get a description of their personality type that can be used in different ways. Some studies, for example by Carlyn, suggest that the MBTI is a reliable instrument, but there are also studies, for example by Pittenger, that claim otherwise. James Michael says that MBTI alone give an incomplete assessment of a leader's behavior. Perhaps it is wise to complete the MBTI with other test instruments to get a more complete profile of an individual.A model that could complement MBTI is Self-Determination Theory, SDT, and the related sub theory General Causality Orientation, GCO. This study compares MBTI with GCO and the results indicate that autonomy orientation in GCO has no causality with MBTI whereas controlled orientation and impersonal orientation has some overlapping. The conclusion is that the two models measure different aspects of personality and therefore they can complement each other.