Begreppet självledarskap innebär ett inflytande över den egna personen. Självledarskap är aktuellt för alla personer, därför att alla leder; har inflytande över, sig själva. Alla kan bli mer effektiva självledare. Ett effektivt självledarskap är en fördel då personer ställs inför uppgifter de finner svåra men samtidigt nödvändiga att utföra. Att leda sig själv kan göras genom tre olika strategier, beteendefokuserade strategier, naturliga/inbyggda belöningsstrategier samt tankemönsterbaserade strategier. De här tre självledarskapsstrategierna har för avsikt att styra de tre faktorer som påverkar mänskligt fungerande; beteende, omgivning samt kognition.Studien utgår ifrån en uppgift som anses generellt utmanande/svår; arbetssökande. Studien beskriver hur arbetssökande kan ta hjälp av professionella personer för att höja sitt självledarskap gällande arbetssökande. Studien kommer att ge professionella jobbcoachers, arbetsförmedlares samt arbetspsykologers syn på deras möjligheter att påverka självledarskapet hos en arbetssökande. Kan de leda arbetssökande till att leda sig själva mer effektivt? Hur?

Självledarskap innefattar strategier som syftar till att medvetandegöra och förändra individens tankar och i förlängningen beteende. Genom att förändra tankemönster kan individen förhoppningsvis öka chansen att hantera stress. Forskning visar att ökat självledarskap medför ökad self-efficacy, vilket i sin tur förbättrar förmågan att hantera stress. Studien syftar till att undersöka om det även finns samband mellan självledarskap och stress, hypotesen var att det föreligger ett negativt samband mellan de båda variablerna. Deltagarna (89 studenter, varav 56 kvinnor) besvarade en enkät bestående av självledarskap, självskattad stress och arbetsmiljö. Analyser visade att det inte fanns ett linjärt samband mellan variablerna, men att självledarskap ändå ökar när arbetskraven ökar. Även självskattad stress ökar vid högre arbetskrav. Det krävs dock ytterligare forskning för att vidare undersöka sambanden, gärna med experimentell design rörande huruvida förändringar i självledarskap leder till förändrade stressnivåer.

SAMMANFATTNING Denna uppsats handlar om hur frontpersonal inom detaljhandeln upplever självledarskap. Konkurrensen ute bland företag inom detaljhandeln ökar och det gör att företag måste hitta nya sätt att särskilja sig från konkurrenterna. Service har idag blivit ett sätt för företag inom detaljhandeln att avskilja sig från konkurrenter. Frontpersonalens kunskap och kundbemötande är idag avgörande för att kunderna ska känna att de får bra service. Forskning har visat att graden av service har en positiv effekt på företags framgång. Självledarskap inom företag används som ett redskap för att skapa inre motivation och välbefinnande för medarbetarna på arbetsplatsen. Ett företag kan med stöd av självledarskap skapa frihet och större potentialer för personalen att agera efter egna beslut med hjälp av företagets värderingar. När företaget låter frontpersonalen vara mer delaktig i beslut och själva känna att de är med och påverkar kan servicekvalitén förbättras eftersom att personalen får en frihet och tillit att agera efter egna beslut. För att lyckas med detta krävs det att företaget tränar, fortbildar och motiverar sin personal i värderingar för att de själva ska känna sig säkra i sin roll som säljare och i kundbemötandet. Självledarskap ger sig i uttryck i olika grader beroende på om företaget har en hierarkisk eller platt organisation, där det i en platt organisation ges större utrymme för självledarskap. För att självledarskapet ska fungera ute bland företag är det viktigt att frontpersonalen får vara delaktiga i de beslut som tas samt att företagets värderingar stämmer överens med medarbetarnas värderingar, dessa måste verka i symbios för att självledarskapet ska fungera. Graden av frihet och kreativitet är två faktorer som påverkar självledarskapet i en hög grad, även det ansvar och befogenheter ledningen ger personalen. Med detta som underlag har jag med hjälp av en kvalitativ metod intervjuat fem kunniga inom områdena självledarskap, kommunikation, försäljning och detaljhandel samt fem respondenter inom detaljhandeln. Detta för att få ett djup i förståelsen av självledarskapets betydelse inom detaljhandeln och att få möjlighet att ta del av enskilda individers uppfattningar. Denna studie har ett branschperspektiv. Jag har utgått från mina tre problemformuleringar; 1.) Hur upplever frontpersonalen i detaljhandeln självledarskap? 2.) Hur påverkas kundbemötandet av självledarskap? 3.) Vilken roll har företag inom detaljhandeln i att ge frontpersonalen de rätta förutsättningarna för självledarskap? 　 Syftet med uppsatsen är att undersöka hur självledarskap påverkar kundbemötandet inom detaljhandeln. Med detta som bakgrund kommer jag att jämföra i vilken grad det som frontpersonalen säger stämmer överens med experternas kunskaper om självledarskap och den teori som finns. Detta för att se vilka likheter och skillnader det finns i hur frontpersonalen upplever självledarskap, beroende på hur de själva känner att de upplever faktorer som frihet och kreativitet inom företaget. Jag har sammanfattat mina slutsatser i tre huvudområden: • Frontpersonalen upplever idag lite självledarskap och önskar på mer. • Kundbemötandet påverkas starkt av självledarskap. • Företagen inom detaljhandeln har en viktig roll att fylla när de ska ge frontpersonalen förutsättningar att utöva självledarskap. / ABSTRACT This thesis concerns itself with the question of how frontline personnel in the retail sector experience self-leadership. Among all the companies in the retail sector, a continuously increasing competitiveness inherently requires companies to find new ways by which to differentiate themselves from their competitors. Nowadays, the service aspect represents one of those ways as frontline personnel knowledge and customer service is argued to be crucial to ensuring customer satisfaction. Moreover, research has shown that the level of service stands in direct, positive correlation to business success. As part of the service aspect, self-leadership is often times used as a management tool implemented in order to create internal motivation as well as workplace wellbeing for company employees. Company management can, with the help of self-leadership tools, allow its personnel to make more independent decisions as such would still be based on and reflect the set company values. Hence, for such self-lead, independent decisions to reflect company values it is important that those values are an indirect reflection of the personnel’s own values. Also, if companies allow their frontline personnel to be involved in decision making processes and simultaneously communicate confidence in the personnel’s decision making capabilities and values, then overall service quality stands to be improved. In order to install a certain sense of confidence in sales roles and customer service capabilities amongst personnel, it is rather necessary for companies to train, continuously educate and motivate their personnel. Ultimately, in order for the self-leadership tool to be truly effective, both correlating values between the company and its personnel and the involvement of frontline personnel in decision making processes must exist simultaneously. However, self-leadership can be exemplified in a variety of ways depending on whether a company has a hierarchical or flat organization. Within a flat organization, for instance, self-leadership can be received and be implemented on a much greater scale. In order to verify and perhaps compliment these arguments, a qualitative method approach, implying interviews with five experts within the fields of self-leadership, communication, sales and retail as well as five respondents from the retail sector, was taken. Put differently, the interviews were performed in an attempt to gain a greater understanding of the meaning and importance of self-leadership within the retail sector. Consequently, this study seeks to provide a wider industry perspective. As a base for discussion, this thesis seeks to answer to the following three problem statements: 1) How do frontline personnel in the retail sector view self-leadership? 2) How is customer care affected by self-leadership? 　 3) What role does a company in the retail sector play in providing its personnel with the right conditions and tools to implement self-leadership? Finally, the purpose of this thesis is to identify to which degree self-leadership affects customer service in the retail industry. Therefore, a comparison between the information and expert opinions gathered from interviews and the existing theories of academic literature will serve as a base for further discussion. In the end, that information and those arguments will seek to identify both the similarities and differences between how frontline personnel experiences self-leadership and, in turn, to which extent personnel themselves feel they experience the variables of freedom and creativity within companies. This thesis’ conclusions can be summarized into three main points: • Frontline personnel are currently experience some self-leadership and wish for more. • Customer treatment is strongly influenced by self-leadership. • The companies in the retail sector has an important role in the provision of front staff capacity to exercise self-leadership

No description available.

Personligt ledarskap i företag och organisationer handlar om att varje medarbetares ökade trivsel och välmående leder till ökad produktion och effektivitet (Karp, 2013; Manz, 1986). Området har varit omdiskuterat och gått från att gälla företagets ledare till företagets samtliga medarbetare. Undersökningen i den befintliga studien är en effektmätning av en utbildning i personligt ledarskap på ett större företag i Sverige. Hypotesen som framställs är att det finns en skillnad i personligt ledarskap mellan de som genomfört utbildningen i jämförelse med de som inte genomfört utbildningen. Deltagarna var samtliga anställda i företaget och hade genomfört utbildningen eller var registrerade för att genomföra den. Datainsamling bedrevs genom webbaserad enkät baserad på självskattningsformuläret ASLQ som mätte deltagarnas personliga ledarskap. Ett oberoende t-test visade signifikant skillnad i uppmätt personligt ledarskap och slutsatsen drogs att utbildningen har en positiv effekt och utvecklar medarbetarnas personliga ledarskap. Studiens resultat stödjs av tidigare forskning som menar att den utbildning och träning inom personligt ledarskap leder till ett starkare sådant (Klagge, 1996). / Personal leadership in organizations leads to increased production and effectiveness through employee’s comfort and well-being (Karp, 2013; Manz, 1986). The subject has been discussed and went from concerning only the leaders of the organization to concern all employee. This study examines the effect of a training in personal leadership at a company in Sweden. The hypothesis set is that there is a difference in experienced personal leadership between those who completed the training in comparison to those who has not completed the training. All participants were employed at the company and had completed or was to conduct the training. The data collection was conducted through online surveys based on a self-assessment form ASLQ, which measured personal leadership with the participants. An independent t-test was conducted and showed a significant difference in personal leadership and the conclusion was made that the training has a positive effect and that the training develops the employees’ personal leadership. The result of the study goes hand in hand with earlier research which states trainings in personal development does have impact on experienced personal leadership (Klagge, 1996).

Titel: De ömsesidiga sambanden - En kvalitativ studie om självledarskap, motivation och engagemang för individen i arbetet Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi inriktning ledarskap, 15 hp Författare: Madelene Regnell & Wilma Lindberg Nyckelord: Självledarskap, självledarskapsstrategier, motivation, engagemang  Problemformulering: Förklara huruvida det finns ett samband mellan självledarskap, motivation och engagemang för individen i arbetet. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara de ömsesidiga sambanden mellan självledarskap, motivation och engagemang för individen i arbetet. Metod: I denna studie har en kvalitativ induktiv ansats tillämpats med utgångspunkt i ett tolkande perspektiv. Studien utgår från den subjektiva verkligheten där respondenternas egna erfarenheter och uppfattningar inom området grundar studiens teori. En kvalitativ studie har genomförts till följd av att sju individer har deltagit i individuella semistrukturerade intervjuer för att samla in den empiriska datan för studien. Den empiriska datan har i relation till den teoretiska förståelsen legat till grund för studiens analys och slutgiltiga resultat. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att det finns ömsesidiga samband mellan självledarskap, motivation och engagemang för individen i arbetet. Till följd av detta har det konstaterats att det finns ett triangulärt samband mellan de tre komponenterna. Utifrån studien har en förståelse kring komponenternas innebörd, vad de grundar sig i, hur de hör samman och dess påverkan av varandra identifierats.

Problembakgrund: I Sverige är entreprenörsandan stark och genom politiska beslut främjas denna anda ytterligare. Entreprenörskap kan driva ett lands ekonomi framåt vilket gör att den har fått en större plats i det nationalekonomiska rummet. Entreprenörer befinner sig idag i en svår position då de själva ska hålla företaget levande. För att öka chansen för överlevnad kan de ta hjälp av företagsinkubatorer vilka ger vägledning för nystartade företag.                                                     Problemdiskussion: Självledarskap är en viktigt kunskap för entreprenörer att ha med sig ut på marknaden. Det handlar om att byta ut ineffektiva mot effektiva beteenden för att uppnå framgång i företaget. Det är därför väsentligt för företagsinkubatorer att stimulera inlärningen av självledarskap hos entreprenörerna.    Avgränsningar: I uppsatsen görs en avgränsning till att undersöka hur företagsinkubatorn HighFive arbetar för att stimulera självledarskap hos entreprenörer. Begreppet framgång kommer inte att mätas eller identifieras. En ytterligare avgränsning som görs i studien är att det enbart är det beteendefokuserade självledarskapet som behandlas.   Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur en företagsinkubator arbetar för att stimulera självledarskap hos sina entreprenörer. Studien avser att bidra med en beskrivning av hur självledarskap stimuleras i nystartade företag utifrån ett antal framtagna teman. Vidare är syftet att utveckla begrepp i form av teman som är centrala för hur inkubatorer kan stimulera entreprenörers självledarskap.   Metod: En kvalitativ fallstudie har genomförts på företagsinkubatorn HighFive genom semistrukturerade intervjuer med tre av företagets affärsutvecklare samt fyra entreprenörer som befinner sig eller har genomgått inkuberingsprocessen.     Slutsats: Slutsatser som kan dras är att företagsinkubatorn inte aktivt arbetar med att stimulera självledarskap. Däremot utför de aktiviteter som uppmuntrar till användning av självledarskap även om det inte sker medvetet. En annan slutsats som kan dras är att entreprenörerna hade gynnats av stimulans av självledarskap. Den sista slutsatsen är att affärsutvecklarna själva måste förbättra sitt eget självledarskap.    Förslag till framtida forskning: Vår studie syftar till att beskriva hur en företagsinkubator arbetar med att stimulera självledarskap hos sina entreprenörer då det är ett första steg till att förklara varför de gör det. Författarna anser därför att en studie med ett förklarande syfte är något för framtida forskning. De kommer kunna använda den genomförda studien som en grund för att gå vidare i forskningen. Att undersöka hur framgångar kan identifieras och realiseras efter användning av självledarskap i en företagsinkubator är ett annat bidrag till framtida forskning. Även en studie med den inriktningen kan använda vår studie som en grundpelare.   Nyckelord: Självledarskap, Företagsinkubator, Stimulera

Aim: The purpose of this study is to describe the importance of self-leadership for performance in the real estate profession. Through an increased understanding of self-leadership, the authors strive to develop a theoretical framework that can contribute to an increased insight into the importance of self-leadership for achievement. The authors' hope is that this study can form a basic framework around the connection between self-leadership and achievement and to create an approach to future research both in the brokerage industry and other industries.  Method: An abductive research approach was used in this study. Furthermore, a qualitative study was conducted where interviews with six registered real estate agents were conducted. The literature study was conducted by collecting theories from previous research studies. Result: Based on this study, it can be deduced that the use of self-leadership is central to the real estate agent and his performance, but not to what extent the use of self-leadership gives an increased performance. Although the study can not determine the extent to which self-leadership affects performance, it can be deduced from the results that the use of self-leadership contributes with positive effects that should ultimately affect performance in terms of number of objects sold depending on the individual real estate agent's preferences and goals.

Titel: Vad finns det för negativa konsekvenser med självledarskap? En kvalitativ fallstudie om baksidan av självledarskap Författare: Hanna Hodzic och Moa Robertsson Nyckelord: Självledarskap, sämre välmående och sämre arbetsprestation Bakgrund: En individ måste först kunna leda sig själv i syfte att sedan bemästra ledningen av andra. Självledarskap medför en ökad självmedvetenhet som i sin tur ska leda till positiva tankemönster. Det kan däremot diskuteras huruvida allt självfokus är sunt; medan självbelöning influerar en individ i en positiv riktning, leder självbestraffning till negativa följder. Samtidigt som självfokus är en viktig komponent i konsten att leda sig själv, kan det utveckla en negativ självsyn som i sin tur kan leda till sämre välmående. Således kan det diskuteras huruvida somliga självledarskapsstrategier kan betraktas som en drivande faktor till sämre välmående på arbetsplatsen. Frågeställning: Vad kan tillämpningen av självledarskap medföra för negativa konsekvenser? Syfte: Studien syftar i att bilda teori om huruvida tillämpningen av självledarskap kan resultera i försämrad arbetsprestation såväl som sämre välmående Metod: Studien utgör en kvalitativ fallstudie och tillämpar en abduktiv forskningsansats, där studiens empiriska data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter som är eller nyligen har varit i en chefsposition. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av teorier som förklarar olika självledarskapsstrategier. Bland annat förekommer det teorier om självkritik, självprat och självbestraffning, vanligen betraktade som olika komponenter av självledarskap. Därutöver förekommer dessutom kompletterande teorier om olika sätt att tänka, såsom negativ självsyn och perfektionism, som har inslag av bland annat självkritiska tankemönster. Utifrån den teoretiska referensramen har en analysmodell konstruerats som har till syfte att ligga till grund för analysen. Resultat: Studien indikerar att en ineffektiv tillämpning av självledarskap i form av dysfunktionellt självprat, överdriven självkritik i form av mental självbestraffning samt en negativ självsyn kan ha en negativ inverkan på individens välmående. Det kan i sin tur medföra betydande konsekvenser för organisationen i stort genom försämrad arbetsprestation och ökad frånvaro.

No description available.