<p>Det övergripande syftet med undersökningen är att tydliggöra <em>om</em> och i så fall <em>hur</em> sex pedagoger inom grundskolans tidigare år arbetar för att uppmärksamma och stimulera särbegåvade elever. Litteratur och forskning inom ämnet pekar på pedagogers bristande kunskap angående särbegåvade elever samt avsaknad av metoder och strategier kring hur särbegåvade elever bör utmanas för att vidareutvecklas. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och resultatet visar att informanterna har begränsad erfarenhet av särbegåvade elever och är tidigare obekanta med begreppet, vilket gör att de med säkerhet har svårt att avgöra vilka elever som är högpresterande och vilka som är särbegåvade. Informanterna menar att det är den enskilde pedagogens ansvar att stimulera dessa elever då specialpedagogiska insatser helt och hållet riktas mot de svaga eleverna. Sammanfattningsvis pekar undersökningen på att särbegåvade elever idag är ett mindre utforskat fält och att personal i skolans verksamhet bör uppmärksammas på att dessa elever finns samt deras speciella behov.</p>

<p>Through literature and interviews with pedagogues and pupils, this essay will describe different methods used in order to stimulate and motivate pupils during the process of learning, reading and writing. These methods and exercises prove to be very beneficial and effective. </p><p> </p><p>Many authors consider it important to let pupils learn languages through rhymes and different games during the teaching process. From the interviews, you will see that pedagogues motivate and stimulate pupils through their own experiences. They also believe that you should work with all of the different senses related to reading and writing. Pupils learn easier as a result of these different senses being activated. The environment in the classroom is also a significant part of the teaching process. The literature shows how teachers and pupils also consider the importance of the classroom structure; that it should be divided into different working sections. The teacher also needs to guide the pupils in the right direction while providing them with the necessary tools to do so. The classroom also should be the “pupils” room where they can find comfort and motivation to learn.</p>

Through literature and interviews with pedagogues and pupils, this essay will describe different methods used in order to stimulate and motivate pupils during the process of learning, reading and writing. These methods and exercises prove to be very beneficial and effective.    Many authors consider it important to let pupils learn languages through rhymes and different games during the teaching process. From the interviews, you will see that pedagogues motivate and stimulate pupils through their own experiences. They also believe that you should work with all of the different senses related to reading and writing. Pupils learn easier as a result of these different senses being activated. The environment in the classroom is also a significant part of the teaching process. The literature shows how teachers and pupils also consider the importance of the classroom structure; that it should be divided into different working sections. The teacher also needs to guide the pupils in the right direction while providing them with the necessary tools to do so. The classroom also should be the “pupils” room where they can find comfort and motivation to learn.

Det övergripande syftet med undersökningen är att tydliggöra om och i så fall hur sex pedagoger inom grundskolans tidigare år arbetar för att uppmärksamma och stimulera särbegåvade elever. Litteratur och forskning inom ämnet pekar på pedagogers bristande kunskap angående särbegåvade elever samt avsaknad av metoder och strategier kring hur särbegåvade elever bör utmanas för att vidareutvecklas. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och resultatet visar att informanterna har begränsad erfarenhet av särbegåvade elever och är tidigare obekanta med begreppet, vilket gör att de med säkerhet har svårt att avgöra vilka elever som är högpresterande och vilka som är särbegåvade. Informanterna menar att det är den enskilde pedagogens ansvar att stimulera dessa elever då specialpedagogiska insatser helt och hållet riktas mot de svaga eleverna. Sammanfattningsvis pekar undersökningen på att särbegåvade elever idag är ett mindre utforskat fält och att personal i skolans verksamhet bör uppmärksammas på att dessa elever finns samt deras speciella behov.

Trots nationella och internationella politiska bestämmelser finns tecken som antyder att den svenska skolmodellen har vissa svårigheter i att utveckla barns kunskaper och respekt för naturen. Syftet med arbetet är dels att reda ut utomhuspedagogikens innebörd och dess betydelse för lärande, kunskap och naturhänsyn, dels att redogöra för vad pedagoger anser kunna påverka möjligheterna att bedriva utomhuspedagogik. Tillvägagångssättet för intervjuerna är kvalitativt och fenomenografiskt. Skolorna valdes utifrån deras naturnära läge. Fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger verksamma inom grundskolans år 1-6 genomfördes och spelades in. Pedagogernas uppfattningar av begreppet utomhuspedagogik och sätt att bedriva uteundervisning på stämmer väl överens med den allmänna definitionen. Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt, med flera indirekta kopplingar till Lpo 94, som utgörs av ett växelspel mellan sinnliga och bokliga upplevelser. Utevistelsen behöver inte nödvändigtvis förläggas i naturmiljöer. Arbetet tar upp nio övergripande faktorer som stimulerar lärandet och främjar kunskapsutvecklingen. Kunskap kan i sin tur medföra ökad respekt för naturen. Utifrån ovanstående bör det därför anses väsentligt för beslutsfattare att skapa gynnsammare förutsättningar för utomhuspedagogik.

Problembakgrund: I Sverige är entreprenörsandan stark och genom politiska beslut främjas denna anda ytterligare. Entreprenörskap kan driva ett lands ekonomi framåt vilket gör att den har fått en större plats i det nationalekonomiska rummet. Entreprenörer befinner sig idag i en svår position då de själva ska hålla företaget levande. För att öka chansen för överlevnad kan de ta hjälp av företagsinkubatorer vilka ger vägledning för nystartade företag.                                                     Problemdiskussion: Självledarskap är en viktigt kunskap för entreprenörer att ha med sig ut på marknaden. Det handlar om att byta ut ineffektiva mot effektiva beteenden för att uppnå framgång i företaget. Det är därför väsentligt för företagsinkubatorer att stimulera inlärningen av självledarskap hos entreprenörerna.    Avgränsningar: I uppsatsen görs en avgränsning till att undersöka hur företagsinkubatorn HighFive arbetar för att stimulera självledarskap hos entreprenörer. Begreppet framgång kommer inte att mätas eller identifieras. En ytterligare avgränsning som görs i studien är att det enbart är det beteendefokuserade självledarskapet som behandlas.   Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur en företagsinkubator arbetar för att stimulera självledarskap hos sina entreprenörer. Studien avser att bidra med en beskrivning av hur självledarskap stimuleras i nystartade företag utifrån ett antal framtagna teman. Vidare är syftet att utveckla begrepp i form av teman som är centrala för hur inkubatorer kan stimulera entreprenörers självledarskap.   Metod: En kvalitativ fallstudie har genomförts på företagsinkubatorn HighFive genom semistrukturerade intervjuer med tre av företagets affärsutvecklare samt fyra entreprenörer som befinner sig eller har genomgått inkuberingsprocessen.     Slutsats: Slutsatser som kan dras är att företagsinkubatorn inte aktivt arbetar med att stimulera självledarskap. Däremot utför de aktiviteter som uppmuntrar till användning av självledarskap även om det inte sker medvetet. En annan slutsats som kan dras är att entreprenörerna hade gynnats av stimulans av självledarskap. Den sista slutsatsen är att affärsutvecklarna själva måste förbättra sitt eget självledarskap.    Förslag till framtida forskning: Vår studie syftar till att beskriva hur en företagsinkubator arbetar med att stimulera självledarskap hos sina entreprenörer då det är ett första steg till att förklara varför de gör det. Författarna anser därför att en studie med ett förklarande syfte är något för framtida forskning. De kommer kunna använda den genomförda studien som en grund för att gå vidare i forskningen. Att undersöka hur framgångar kan identifieras och realiseras efter användning av självledarskap i en företagsinkubator är ett annat bidrag till framtida forskning. Även en studie med den inriktningen kan använda vår studie som en grundpelare.   Nyckelord: Självledarskap, Företagsinkubator, Stimulera

<p>Trots nationella och internationella politiska bestämmelser finns tecken som antyder att den svenska skolmodellen har vissa svårigheter i att utveckla barns kunskaper och respekt för naturen. Syftet med arbetet är dels att reda ut utomhuspedagogikens innebörd och dess betydelse för lärande, kunskap och naturhänsyn, dels att redogöra för vad pedagoger anser kunna påverka möjligheterna att bedriva utomhuspedagogik.</p><p>Tillvägagångssättet för intervjuerna är kvalitativt och fenomenografiskt. Skolorna valdes utifrån deras naturnära läge. Fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger verksamma inom grundskolans år 1-6 genomfördes och spelades in.</p><p>Pedagogernas uppfattningar av begreppet utomhuspedagogik och sätt att bedriva uteundervisning på stämmer väl överens med den allmänna definitionen. Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt, med flera indirekta kopplingar till Lpo 94, som utgörs av ett växelspel mellan sinnliga och bokliga upplevelser. Utevistelsen behöver inte nödvändigtvis förläggas i naturmiljöer. Arbetet tar upp nio övergripande faktorer som stimulerar lärandet och främjar kunskapsutvecklingen. Kunskap kan i sin tur medföra ökad respekt för naturen. Utifrån ovanstående bör det därför anses väsentligt för beslutsfattare att skapa gynnsammare förutsättningar för utomhuspedagogik.</p>

Små barn visar tidigt intresse för naturkunskap och det är förskolans uppdrag att fånga upp och ta tillvara detta intresse. Examensarbetet syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar för att stimulera barns intresse för naturkunskap. Studien baseras på sex kvalitativa intervjuer med förskollärare från tre olika förskolor i en medelstor svensk stad. Studien behandlar hur förskollärare ser på innebörden av ett utforskande arbetssätt samt hur de tar barns intresse för naturkunskap vidare. Resultatet är att förskollärarna stimulerar barns intresse för naturkunskap genom att vara närvarande, ställa framåtsträvande frågor, fotografera händelser, diskutera i arbetslaget och genom att arbeta efter ett temainriktat arbetssätt. Slutsatsen är att förskollärarna i studien, till stor del, har en god vilja och ett engagemang att stimulera barns intresse för naturkunskap och de delger oss många goda och konkreta exempel på hur detta kan göras. / Young children show early interest in science and it is the preschool’s mission to capture and exploit this interest. The purpose of this thesis is to investigate how preschool teachers work to stimulate children’s interest in science. The study is based on six qualitative interviews with preschool teachers from three different preschools in a medium-sized Swedish city. The study addresses what an exploratory approach means to the preschool teachers and how they work to take the children’s interest in science further. The result is that preschool teachers stimulate children’s interest in science by being present, asking ambitious questions, photographing events, discussing in the team and by working theme oriented. The conclusion is that preschool teachers in the study largely has a good will and commitment to stimulate children’s interest in science, and they provide us many good and concrete examples of how this can be done.

No description available.

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet betonar att alla elever har rätt att mötas på den nivå där de befinner sig. Detta ses som självklart då det gäller de elever som ännu inte uppnått målen. Vi anser att även högpresterande elever är i behov av särskilt stöd om än på ett annat sätt. Vi ville därför, genom en kvalitativ metod, ta reda på hur lärare uppfattar att de stimulerar högpresterande elever i år ett. Vi har även för avsikt att undersöka vilka möjligheter respektive hinder lärare i år ett ser med att stimulera högpresterande elever. Resultatet visar att lärare i år ett uppger att de låter alla elever, till en början, arbeta med samma moment. Dock sker detta i olika takt och takten i sig ses av lärare som en individanpassning. Utöver grundböckerna menar lärarna att det finns extramaterial att tillhandahålla för de elever som behöver extra utmaning. Detta material kan se likadant ut för hela klassen eller vara anpassat efter varje enskild elev. I resultatet framkom även att lärare upplever stora möjligheter med att stimulera högpresterande elever i år ett. Lärare är mycket positiva till sitt uppdrag att stimulera högpresterande elever och anser att de hinder som finns inte stoppar dem i deras yrkesutövning.