Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet betonar att alla elever har rätt att mötas på den nivå där de befinner sig. Detta ses som självklart då det gäller de elever som ännu inte uppnått målen. Vi anser att även högpresterande elever är i behov av särskilt stöd om än på ett annat sätt. Vi ville därför, genom en kvalitativ metod, ta reda på hur lärare uppfattar att de stimulerar högpresterande elever i år ett. Vi har även för avsikt att undersöka vilka möjligheter respektive hinder lärare i år ett ser med att stimulera högpresterande elever. Resultatet visar att lärare i år ett uppger att de låter alla elever, till en början, arbeta med samma moment. Dock sker detta i olika takt och takten i sig ses av lärare som en individanpassning. Utöver grundböckerna menar lärarna att det finns extramaterial att tillhandahålla för de elever som behöver extra utmaning. Detta material kan se likadant ut för hela klassen eller vara anpassat efter varje enskild elev. I resultatet framkom även att lärare upplever stora möjligheter med att stimulera högpresterande elever i år ett. Lärare är mycket positiva till sitt uppdrag att stimulera högpresterande elever och anser att de hinder som finns inte stoppar dem i deras yrkesutövning.

<p>Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet betonar att alla elever har rätt att mötas på den nivå där de befinner sig. Detta ses som självklart då det gäller de elever som ännu inte uppnått målen. Vi anser att även högpresterande elever är i behov av särskilt stöd om än på ett annat sätt. Vi ville därför, genom en kvalitativ metod, ta reda på hur lärare uppfattar att de stimulerar högpresterande elever i år ett. Vi har även för avsikt att undersöka vilka möjligheter respektive hinder lärare i år ett ser med att stimulera högpresterande elever. Resultatet visar att lärare i år ett uppger att de låter alla elever, till en början, arbeta med samma moment. Dock sker detta i olika takt och takten i sig ses av lärare som en individanpassning. Utöver grundböckerna menar lärarna att det finns extramaterial att tillhandahålla för de elever som behöver extra utmaning. Detta material kan se likadant ut för hela klassen eller vara anpassat efter varje enskild elev. I resultatet framkom även att lärare upplever stora möjligheter med att stimulera högpresterande elever i år ett. Lärare är mycket positiva till sitt uppdrag att stimulera högpresterande elever och anser att de hinder som finns inte stoppar dem i deras yrkesutövning.</p>

Syftet med den här studien var att undersöka vad verksamma matematiklärare anser kännetecknarsärskilt duktiga elever i matematik. Syftet är även att undersöka hur matematiklärare anpassar sinundervisning, samt hur de arbetar för att skapa goda relationer och en god kommunikation medsärskilt duktiga elever. Avslutningsvis är även syftet med studien att undersöka vilka eventuellasvårigheter som dessa lärare stöter på i samband med sin undervisning av särskilt duktiga elever imatematik. Data till studien samlades in med halvstrukturerade intervjuer. I studien genomfördesfyra intervjuer med verksamma matematiklärare, med behörighet att undervisa i årskurs 4–6.Intervjuerna transkriberades och analyserades med en tematisk innehållsanalys. Resultatet visadebland annat vilka pedagogiska- och organisatoriska differentieringar som lärarna använder för attanpassa sin undervisning i klassrummet för särskilt duktiga elever. Resultatet visade även vilkakännetecken som lärare anser utmärker särskilt duktiga elever, samt vilka faktorer som påverkarderas undervisning.