Syftet med vår studie var att undersöka vad lärare och elever hade för uppfattning om den fysiska klassrumsmiljön, samt vilka relationer som fanns mellan lärare och elevers uppfattningar om detta. Vi var nyfikna på hur lärare och elever uppfattade den fysiska klassrumsmiljön och hur de ansåg att en god fysisk klassrumsmiljö såg ut. För att undersöka detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer med lärare och elever som datainsamlingsmetod. Vi studerade också tidigare forskning inom ämnet fysisk miljö i skolan. Resultatet som framkom i vår undersökning var att lärarna lyfte fram att utformningen av miljön, material, ljudnivå och möjligheter till aktiviteter hade betydelse för eleverna och att lärarna hade många tankar och idéer om fysisk klassrumsmiljö. Det framkom även att eleverna hade många tankar kring hur de ville att den fysiska klassrumsmiljön skulle se ut och att den höga ljudnivån var den mest störande faktorn i klassrummet. En slutsats var att det var viktigt att lärare och elever tillsammans diskuterade kring ämnet fysisk klassrumsmiljö.

<p>Tidigare forskning kring klassrumsmöblering visar på att den med fördel sker efter undervisningsform; exempelvis gruppkonstellationer för grupparbeten och rader för individuellt arbete. Rader framställs som den konstellation av möbler som har den mest positiva effekten på elevernas beteende, och är den vanligaste möbleringen i svenska skolor. Syftet med denna studie var att undersöka vilken uppfattning lärare som undervisar i grundskolans senare år har kring möblering och placering av elever i klassrummet kopplat till studiero. Sex lärare intervjuades för att kunna ge en bild av hur lärare på fältet arbetar med och resonerar kring ämnet. Resultatet av studien visar att lärarna delvis är missnöjda med klassrummen som de ser ut idag. De har olika tankar kring använd möblering i klassrummet och anger att de främst möblerar efter innehållet i undervisningen och för att främja elevernas lärande. De intervjuade lärarna sa sig inte möblera med studiero som huvudsyfte, men använder däremot placering av elever i klassrummet som en strategi för att skapa studiero. Med studiero som ett viktigt mål sprids de elever som tenderar att störa de andra ut iklassrummet. Då lärarna använder olika sorters konstellationer av möbler, samt byter klassrum mellan lektionerna, uppkommer svårigheter att skapa och upprätthålla önskvärda möbleringar. Slutsatsen är att lärare med fördel hade kunnat arbeta gemensamt i lärarlaget med möblering och placering för att underlätta i arbetet med detta och för att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande.</p>

<p>Through literature and interviews with pedagogues and pupils, this essay will describe different methods used in order to stimulate and motivate pupils during the process of learning, reading and writing. These methods and exercises prove to be very beneficial and effective. </p><p> </p><p>Many authors consider it important to let pupils learn languages through rhymes and different games during the teaching process. From the interviews, you will see that pedagogues motivate and stimulate pupils through their own experiences. They also believe that you should work with all of the different senses related to reading and writing. Pupils learn easier as a result of these different senses being activated. The environment in the classroom is also a significant part of the teaching process. The literature shows how teachers and pupils also consider the importance of the classroom structure; that it should be divided into different working sections. The teacher also needs to guide the pupils in the right direction while providing them with the necessary tools to do so. The classroom also should be the “pupils” room where they can find comfort and motivation to learn.</p>

Tidigare forskning kring klassrumsmöblering visar på att den med fördel sker efter undervisningsform; exempelvis gruppkonstellationer för grupparbeten och rader för individuellt arbete. Rader framställs som den konstellation av möbler som har den mest positiva effekten på elevernas beteende, och är den vanligaste möbleringen i svenska skolor. Syftet med denna studie var att undersöka vilken uppfattning lärare som undervisar i grundskolans senare år har kring möblering och placering av elever i klassrummet kopplat till studiero. Sex lärare intervjuades för att kunna ge en bild av hur lärare på fältet arbetar med och resonerar kring ämnet. Resultatet av studien visar att lärarna delvis är missnöjda med klassrummen som de ser ut idag. De har olika tankar kring använd möblering i klassrummet och anger att de främst möblerar efter innehållet i undervisningen och för att främja elevernas lärande. De intervjuade lärarna sa sig inte möblera med studiero som huvudsyfte, men använder däremot placering av elever i klassrummet som en strategi för att skapa studiero. Med studiero som ett viktigt mål sprids de elever som tenderar att störa de andra ut iklassrummet. Då lärarna använder olika sorters konstellationer av möbler, samt byter klassrum mellan lektionerna, uppkommer svårigheter att skapa och upprätthålla önskvärda möbleringar. Slutsatsen är att lärare med fördel hade kunnat arbeta gemensamt i lärarlaget med möblering och placering för att underlätta i arbetet med detta och för att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande.

Through literature and interviews with pedagogues and pupils, this essay will describe different methods used in order to stimulate and motivate pupils during the process of learning, reading and writing. These methods and exercises prove to be very beneficial and effective.    Many authors consider it important to let pupils learn languages through rhymes and different games during the teaching process. From the interviews, you will see that pedagogues motivate and stimulate pupils through their own experiences. They also believe that you should work with all of the different senses related to reading and writing. Pupils learn easier as a result of these different senses being activated. The environment in the classroom is also a significant part of the teaching process. The literature shows how teachers and pupils also consider the importance of the classroom structure; that it should be divided into different working sections. The teacher also needs to guide the pupils in the right direction while providing them with the necessary tools to do so. The classroom also should be the “pupils” room where they can find comfort and motivation to learn.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare tänker när de planerar miljön i klassrummet och vilka aspekter som är viktiga när de utformar sina klassrum. Studien avser att ge små verklighetsbilder av lärarnas tankar om klassrumsmiljön, inte till några generella slutsatser. Det är en kvalitativ studie som undersöker några lärares personliga tankar i ämnet. Studiens material består av sex intervjuer genomförda med lärare i årskurs ett till tre. Dessa lärare har besvarat frågor om deras klassrum och beskrivit sina tankar kring klassrummets utformning. Resultatet visar att lärarna utformar sina klassrum utifrån elevernas behov, de fysiska ramarna och vilket undervisningssätt lärarens själv har och målen med utformningen är att skapa trivsel och arbetsro. Hur klassrummen är utformade skiljer sig därför åt emellan de olika lärarnas rum.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur klassrumsorganisationen påverkar koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga i matematik- och svenskundervisningen.  Frågeställningarna har behandlat skillnader i förekomsten av koncentrerat arbete mellan ämnenas olika moment, samt utifrån olika arbetsformer. Genom observationer och intervjuer har jag samlat in empirisk data som gett mig underlag för resultatet. Studiens resultat visar att koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga påverkas negativt av undervisning som innefattar många rörliga inslag och där de lämnas åt sig själva att komma igång med sina uppgifter. Både observation och intervjuresultaten visar att undervisning i halvklass i jämförelse med i helklass, har en god inverkan på koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga, särskilt i matematikundervisningen. / 2010ht4680

No description available.

<p>Validerat; 20110405 (anonymous)</p>

<p>Större delen av vår skolgång tillbringar vi olika klassrum. En förutsättning för att kunna göra en god arbetsinsats kräver då att man trivs i den miljö som klassrummet är anpassat till de elever som finns där. Min fundering innan jag började arbeta med uppsatsen var om skolans och framförallt klassrummets miljö är anpassad till eleverna och hur skulle eleverna, om de själva fick bestämma, utforma sitt "drömklassrum".</p><p>Syftet med detta arbete har varit att ge mig en fördjupad kunskap om skolans fysiska miljö och hur man kan inreda ett klassrum för att skapa ett så bra inlärningsmiljö som möjligt. Med fysisk miljö avser jag klassrummets färg, ljus, temperatur, möblering, ljud samt luften i klassrummet. </p><p>I min litteraturstudie har jag funnit forskning som visar att klassrummets färg, ljus, ljud, möblering, temperatur och luft påverkar hur eleverna trivs i klassrummet och det i sin tur påverkar deras arbetsinsats. När eleverna själva får skapa sitt "drömklassrum" handlar det mycket om att skapa en miljö som känns hemtrevlig och mysig.</p>