IT-branschen är en av de snabbast växande branscherna. Det är ett högt tempo och en bransch med ständiga förändringar. Många IT-konsulter arbetar idag på kundföretag, vilket gör att de inte har sin chef närvarande dagligen. Till följd av detta ställs det högre krav på konsulterna att vara självstyrande och därmed är självledarskap viktigt för att de ska kunna bedriva deras arbete framgångsrikt. Studien riktar därför in sig på hur IT-konsulter arbetar ute på kundföretag med självledarskapsstrategier och hur detta kan resultera i välbefinnande hos konsulterna. Syftet är att studien ska fylla forskningsluckan om hur IT-konsulter arbetar med självledarskap och hur användningen av dessa kan leda till välbefinnande då det sedan tidigare inte finns forskning som kombinerat dessa ämnen. Studien genomfördes på ett kvalitativt sätt med en abduktiv forskningsansats. En litteraturstudie gjordes med syfte att samla in tidigare forskning, och därefter genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Respondenterna var åtta stycken IT-konsulter, perspektivet på studien är således konsultens. Resultaten från denna studie visar på att IT-konsulter inte medvetet använder sig av självledarskapsstrategier utan att detta sker omedvetet. Konsulterna använder sig mer av strategier för konstruktiva tankemönster jämfört med naturliga belöningsstrategier och beteendefokuserade strategier, och egna belöningar är inget som är används aktivt utan det kommer ifrån företagen som beröm. Något som IT-konsulter är bra på att använda är självobservering och de är väldigt medvetna om sina styrkor och svagheter. Studien har även visat på att konsulterna via eget självledarskap ges möjlighet till en mer flexibel vardag som sedan bidrar till deras motivation och balans och därmed leder till ett ökat välbefinnande.

Den extrema formen av platt organisationsstruktur, chefslöst, har blivit allt mer vanlig inom organisationer i Sverige. Att strukturera en organisation utefter att medarbetarna fattar alla beslut och därmed har makten torde ställa höga krav på individernas förmåga till självledarskap. Då forskning visar att individers känsla av självbestämmande och ansvar möjliggör att individen känner sig motiverad och presterar effektivt samt att det finns lite forskning på chefslösa organisationer, ämnar denna undersökning bidra med en förståelse för hur organisationsstrukturen kan ha en motivationspåverkan på medarbetarna. Undersökningens metod bestod av en fallstudie på den chefslösa organisationen Ada Beat, där sex av sju medarbetare intervjuades. Det empiriska materialet som framkom ur intervjuerna analyserades utifrån Självbestämmandeteorin (SDT) och tidigare forskning om självledarskap. Undersökningens slutsats visar att respondenterna som ingick i fallstudien främst drivs av inre motivation och innehar en hög grad av självledarskap, där Ada Beat anses ge medarbetarna största möjliga förutsättningar för att uppfylla sina inre behov.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur självledarskap tar sig uttryck i mäklaryrket, utifrån både ledar- och medarbetarperspektiv.  Metod: Efter att ha identifierat problemområde samt utformat en teoretisk referensram genomfördes totalt 11 semi-strukturerade intervjuer. Urvalet är fyra ledare och sju stycken registrerade fastighetsmäklare. Efter transkribering av samtliga intervjuer framställdes primära datan och empiri/analys kapitlet.  Slutsats: Självledarskap är vanligt förekommande inom fastighetsmäklarbranschen. Ett resultat till detta är att ledarna anser att självledarskap är av vikt, och är något de arbetar aktivt med att förbättra hos sina medarbetare. Det går att se en tendens till att gott självledarskap har en positiv påverkan på hur fastighetsmäklarna presterar men kan inte sägas till vilken grad.   Examensarbetets bidrag: Teoretiska bidraget är att ledarens eget självledarskap är inte av betydelse i den mån att kunna motivera medarbetare till självledarskap. Trots brister i eget självledarskap så verkar ledare ändå kunna motivera andra att använda självledarskap.  Praktiska bidraget är att fastighetsmäklare uppmuntrar till självledarskapsstrategier i verkligheten. Att använda sig av självledarskapsstrategier är något fastighetsmäklare använder sig av i sin yrkesroll.  Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning inom området är att ta reda på i vilken utsträckning en medarbetares prestationer påverkas vid utövande av självledarskap.  Ytterligare ett förslag är till vilken grad en medarbetare påverkas av ledaren vid utövande av självledarskap. Personer med mindre tendens att utöva självledarskap kan påverkas mer än ändra, eller mer än de som redan har gott självledarskap?  Nyckelord: Självledarskap, Organisatoriskt ledarskap, Prestation och Fastighetsmäklare

Den klassiska ansvarsfördelningen i organisationer decentraliseras i takt med att arbetsmarknaden hårdnar. Det har skapat ett ökat behov av ansvarstagande medarbetare. Individen pressas också av kapitalistiska krafter till identitetsbyggande konsumtion på grund av en framväxande individualism. Ett svar på den samhällsutvecklingen kan vara ledarskapsmodellen självledarskap, vars syfte är att ingjuta egenmakt och motivera till en ökad prestationsförmåga genom ett omfattande ansvarstagande. Kurser i självledarskap används av både organisationer och privatpersoner. Självhjälpsbranschen omsatte år 2018 100 miljarder. Analyser på samhällsnivå är därför viktiga, för att förstå vilka mekanismer som ligger bakom konsumtionen. Individens upplevelse behöver också undersökas, hur kurserna upplevs och vilka konsekvenser de får. Det görs genom att lyssna till tidigare erfarenheter som människor berättar om, och relatera det till diskursen om självledarskap.  Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för självledarskap. Det har gjorts genom att intervjua sju personer som gått en självledarskapskurs. Intervjuerna transkriberades med meningskoncentrering och empirin har analyserats ad hoc genom analysverktygen självförståelse och det sunda förnuftets kritiska förståelse. Studiens teoretiska utgångspunkter är Alheits teori om biografiskt lärande och Baumans teori om konsumtion och identitetsskapande. Resultatet visar att kursdeltagarna upplevde kursen i självledarskap som livsberikande på flera sätt. Genom ett lärande i gemenskap kom kursdeltagarna fram till egna viktiga personliga värderingar som lade grunden för framtida strategier. Centralt för kursens inverkan på livet var en förnyad och utökad relation till det egna valet och känsla av egenmakt. Gemenskap lyfts fram som den viktigaste faktorn till att kursen upplevdes som genomgripande och omvälvande. Kursens verktyg och strategier uppges givit långsiktigt hållbara och positiva förändringar, som exempelvis ett ökat ansvarstagande och välmående. Studien hjälper oss att förstå självledarskapets potential, vilket kan vara intressant för privatpersoner och organisationer, men även ur ett högre samhällsperspektiv. Resultatet hjälper oss att förstå vilka incitament som styr förväntningar från kursdeltagare, arbetsgivare och kursarrangörer.

Chefslös organisationsstruktur är ett omdebatterat ämne och organisationer blir allt mer nyfikna på den platta strukturen. Därmed är det av intresse att studera medarbetares upplevelser av att arbeta i en sådan organisation. Syftet med den här studien är således att undersöka medarbetares erfarenheter och upplevelser av att arbeta i en organisation helt utan chefer och formella hierarkier. Studien utförs på en specifik fallorganisation och bygger på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I studien undersöks de strukturer och processer för roller, kommunikation och beslutsfattande som återfinns inom organisationen. Även hur organisationsstrukturen i sin helhet påverkar medarbetarnas trivsel och engagemang undersöks. Den insamlade datan analyseras med hjälp av tematisk analys och med Mary Parker Folletts managementteori som teoretisk referensram. Resultaten från studien visar att den chefslösa organisationen kan fungera genom implementering av strukturer såsom tvärfunktionella team och coachning. Vidare illustreras de olika forum och processer som används för kommunikation och beslutsfattande inom organisationen. Resultaten belyser att användningen av dessa beror på kontext och att de roller som finns i organisationen också är något som är flytande. Slutligen påvisar studiens resultat att organisationsstrukturen generellt har en positiv påverkan på medarbetarnas trivsel och engagemang. Studien mynnar ut i slutsatsen att den chefslösa organisationsstrukturens lämplighet och effektivitet beror på situation.

Uppsatsens mål ur forskningsperspektiv är att ge erfarna ledares egen upplevelse och bemötande av hög arbetsbelastning, stress och krav. Syftet med uppsatsen är att med fenomenologisk design undersöka hur ledare hanterar hög arbetsbelastning över tid. Efter inblick i ledarnas livsvärld och erfarenhetsbank via sju kvalitativa intervjuer har den väsentliga informationen extraherats angående vilka beteenden, tankemönster och strategier som ledare upplever som viktigast vid hantering av hög arbetsbelastning över tid. Uppsatsen täcker även vilka kunskaper, förmågor och motivatorer ledarna anser vara viktigast i frågan såväl som det pedagogiska problemet i hur ledarna lär sig hantera hög arbetsbelastning. Resultaten visar att ett socialt tillgängligt beteende gentemot medarbetare är fördelaktigt. Med erfarenhet blir det allt lättare att föregå problem och konflikter vilket kringgår stress och skapar hanterbarhet genom att små problem inte blir stora problem då situationer bemöts direkt. Ledarna finner motivation över små vinster dagligen, och strukturer hållbara tankemönster utifrån övergripande lättapplicerade strategier. De lär sig förmågan att prioritera bland göromål och involvera medarbetarna i processer. De lär sig även att vara alltmer analytiska och logiskt sinnade, effektiva och rationella allteftersom de blir tryggare i yrkesrollen vilket ger ökad självtillit. Problem stöps om till utmaningar, bryts ner och görs hanterbara. / <p>Godkänt 2022-06-09.</p>

Förändring är något som verksamheter måste förhålla sig till kontinuerligt och är under konstant tryck att utforma sig efter de förväntningar som ställs på dem från det externa samhället såväl som de interna intressenterna. I och med teknikens framfart så har organisationer allt mer börjat ställa om för att arbeta utifrån en mer digitaliserad kontext, detta har dock inte alltid varit fallet för den enskilde medarbetaren. I och med Covid-19 pandemin så har dock acceptansen av distansarbete accelererats markant. Detta i relation till organisationers ökade tro på medarbetaren och dennes förmåga att kunna leda sig själv har skapat en miljö inom vilken organisationer och chefer nu måste kunna jobba med medarbetarnas självledarskap. De olika områdena runtomkring dessa förändringar så som självledarskap, digitalisering, motivation och ledarskap har under en längre tid blivit studerade och har således legat till grund för att kunna utföra denna studie. Genom att sammanslå dessa större områden till ett fokuserat område har de gett förutsättningar för att kunna etablera en grund för hur arbetet i framtiden kan utformas och vilka faktorer som kan ligga till grund för att facilitera ett självledarskap. Syftet med studien var således att öka förståelsen för hur organisation och ledning hjälper individen att använda sig av ett självledarskap samtidigt som vi går mot en allt mer digitaliserad miljö. Totalt genomfördes tio stycken semistrukturerade intervjuer med både chefer och medarbetare som ämnade att besvara hur organisationer samt ledning möjliggör självledarskap i och med distansarbete samt hur det påverkar individen. Det var även av intresse att undersöka vad individen bedömer som viktiga delar för att kunna ha ett självledarskap i samband med den digitala miljön. Den insamlade datan från intervjuerna jämfördes med tidigare forskning och har således syftat till att besvara följande frågeställning; Hur kan organisationer hjälpa individen till självledarskap i en allt mer digital miljö? Med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställning har resultatet från denna studie visat att det finns många delar som kan förbättras när det kommer till självledarskap och distansarbete. Utifrån den empirin som inhämtats från de olika respondenterna så har studien funnit att faktorer såsom feedback, sammanhållning, kommunikation, intern och extern motivation som viktiga i arbetet för att kunna jobba med ett självledarskap i en kontext av digitalisering. Dessa utmaningar har ställts emot de litterära verken för att kunna utmynna olika teoretiska såväl som praktiska bidrag för att fylla det forskningsgap som vi identifierat, men även för att organisationer ska kunna ta beslut utifrån dessa faktorer.

Servant leadership är ett begrepp som visar potential inom ledarskapsforskningen, framförallt för att förklara meningsskapande ledarskap, hur ledaren leder sig själv samt hur ledarskap kan accepteras utan auktoritet. Problemet är att forskningen hittills varit alltför okritisk. Begreppets validitet har bevisats i kvantitativa mått, men dess implikationer för själva ledarskapsutövandet eller ledaren är oklara. Syftet med uppsatsen är att testa begreppet servant leadership som verktyg för ledarskapsstudier. Kan begreppet konkretiseras och mätas? Kan man vara säker på vad man mäter? För att besvara dessa frågor omfattar uppsatsen en granskande litteraturstudie och en tillämpande fallstudie i tre delar. Resultaten antyder att begreppet servant leadership kan brista i precision och tillförlitlighet. Vissa viktiga faktorer avspeglas inte i enkätresultat, medan andra okända eller irrelevanta påverkar desto mer. Enkätstudier av servant leadership kan, i sin nuvarande utformning, inte bidra med någon förståelse för vad man faktiskt har mätt. Servant leadership kan dock vara värdefullt genom att lyfta intressanta frågor om ledarskap, oaktat mätbarhet. Fallstudien har genomförts i tre delar: En liten replikerande enkätundersökning bland soldaterna i en spaningsgrupp, en omfattande deltagande observation vid en av gruppens övningar, samt en intervju med gruppens chef. Uppsatsen behandlar huvudsakligen teorier om servant leadership (Robert Greenleaf, Larry Spears, Page och Wong) utifrån teorier om meningsskapande ledarskap (Lars Svedberg) samt self leadership (Crossan och Mazutis). / Servant leadership is a concept that shows potential in leadership research, in particular to explain management of meaning, self leadership and acceptance of leadership without authority. The problem is that research this far lacks a critical perspective. Validity of servant leadership measurements has been proven statistically, but its implications for the leadership or the leader remain unclear. The purpose of this paper is to test the concept of servant leadership as a tool for leadership studies. Can it be concretized and measured? Can one be certain as to what is measured? To answer these questions, this paper includes an auditing study of literature and a practical, utilizing case study in three parts. The results indicate that the concept of servant leadership might be lacking in precision and reliability. Some important factors are not reflected in survey results, while other unknown or irrelevant ones have too great of an impact. Survey studies of servant leadership, in their current form don’t seem provide any understanding as to what is actually being measured. This being said, servant leadership can be valuable through raising interesting questions about leadership, regardless of measurability.

BAKGRUND: Ungas psykiska ohälsa ökar och det finns många hälsointerventioner som görs inriktade på denna målgrupp. Det finns många åtgärder och metoder som är framtagna för att främja ungas hälsa och många av de studier som är gjorda innefattar interventioner med dessa åtgärder och metoder och utvärderingar av desamma. Mindre, eller inget fokus har lagts på det lärande som sker i hälsointerventionerna och med utgångspunkt i det och ur ett hälsopedagogiskt perspektiv tar sig denna uppsats sin utgångspunkt från lärandet som sker i vad som kan ses som en hälsointervention, Självledarskapslägret DNG 360°. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med studien var främst att skapa förståelse kring det lärande som konstitueras genom deltagande och interaktion i organiserade aktiviteter inom ramen för ett självledarskapsläger ur ett sociokulturellt perspektiv. Samt att besvara följande frågeställningar, 1) Vad för kunskaper konstitueras i de studerade aktiviteterna? 2) Vad för stöd använder sig deltagarna av i sitt aktörskap för att möjliggöra lärande? METOD: Studien var kvalitativ med fältforskning som utgångspunkt och genomfördes som en observationsstudie med deltagande observationer på Självledarskapslägret DNG 360°. RESULTAT: Studien visade att kunskaper som konstituerades på lägret var sociala kompetenser, problemlösningskunskaper samt att skratt kan ses som en rekonstruktion av strategier för att hantera känslor. Vidare visar resultatet på olika former av stöd som deltagarna använde sig av i sitt lärande. En synliggjord aspekt av stöd var skapandet av en trygg miljö, samt skapandet av språkliga artefakter som speciella uttryck, som ”typ” och ”liksom”. Artefakterna använde deltagarna i sin kommunikation med andra och kan således ses som ett medierande verktyg som de aktivt använde som stöd i deras lärande. Slutligen visade resultatet att deltagarna ofta vände sig till den informella ledaren i gruppen för stöd i sitt lärande. DISKUSSION OCH SLUTSATS: Den här studien ger en ökad förståelse för det lärande som sker på ett självledarskapläger och diskussionen utgår från det spänningsfält som kan ses skapas mellan lärande sett ur perspektivet ”självet” och lärande sett från ett sociokulturellt perspektiv . Det sociokulturella perspektivet menar att vi lär oss tillsammans med andra och att lärandet är situerat. Det finns enligt detta perspektiv inget självklar själv, utan självet existerar i ett sammanhang. Detta är något som problematiseras i diskussionen i förhållande till självledarskapslägret samt dess innehåll. Ur ett hälsopedagogiskt perspektiv föreslogs bland annat vidare forskning med fler studier med fördjupning på det lärande som sker i olika hälsointerventioner.

No description available.