Abstract Title: Exploring the connection between personality traits and effective self-leadership: A quantitative study on how personality affects performance Level: Student thesis, final assignment for Bachelor’s Degree in Business Administration Authors: Jonna Jonasson and Elisabeth Wallmon Supervisor: Svante Brunåker Date: 2023 - June Aim: The purpose of this study is to explore the connection between personality traits and effective self-leadership, and by extension to clarify this connection. Method: The study was based on a quantitative method of an online survey distributed to a targeted sample of Facebook users in global online Myers-Briggs Type Indicator forums. However, one open question of the survey was analyzed qualitatively through deductive thematic analysis. The questionnaire generated 980 answers which were analyzed through the statistical software program Minitab 21. A proportionally stratified sample of 100 respondents, based on the actual global distribution, was also analyzed. Results and conclusions: The findings of the empirical data show a statistically significant connection between the Big Five personality trait Conscientiousness and higher scores for the variables of “total for result” - a measurement of respondents’ ability to exercise self-leadership, and in extension self-efficacy. This connection is also confirmed by the findings of the qualitative analysis. The empirical data also indicate a connection between the Big Five personality trait Conscientiousness and the Myers-Briggs Type Indicator’s Judging personality types. According to our definition of a desirable result Conscientious and Judging individuals display higher tendencies of self-efficacy in their perceived performance. Contribution of the thesis: The study provides an insight into possibilities of increasing self-awareness in individuals, thus improving their practiced self-leadership. By extension - the study contributes to improving the usage of personality tests by contemplating the additional aspect of the applicant’s personality traits that relate to self-leadership, in order to match the degree of autonomy in the work role with the applicant and provide a better understanding of the needs of the new employee. Suggestion for future research: Further research should reexamine the findings of this study in terms of actual results of accomplishing tasks in time, fulfilling commitments, and achieving set goals - thereby exploring the actual performance of the respondents. Keywords: “Self-Leadership”, “Self-Efficacy”, “Trait Theory”, “Big Five”, “MBTI”.

Den växande digitaliseringen har resulterat i att distansarbete har blivit en allt vanligare arbetsform. I samband med den globala pandemi som drabbade världen 2019 ökade distansarbete allt mer. I takt med detta har även e-ledarskap blivit vanligare. Allt flera organisationer rör sig också mot en mer flexibel organisationsstruktur och olika former av delat ledarskap, såsom självledarskap, blir således allt mer betydelsefullt. Denna uppsats undersöker om och hur medarbetares självledarskap påverkas av distansarbete. Utöver detta undersöks vad de behöver av sin ledare för att utöva samt utveckla sitt eget självledarskap. Syftet med uppsatsen är att från medarbetares perspektiv undersöka om och hur självledarskap påverkas av distansarbete och vad de behöver av sin ledare för att lyckas med samt utveckla sitt självledarskap. Studien är kvalitativ och baseras på tidigare forskning samt sex semistrukturerade intervjuer med medarbetare som arbetat på distans under pandemin. Studiens resultat visar att medarbetarnas självledarskap påverkas positivt av distansarbete och att detta beror på en ökad ansvarskänsla. Vidare visar studien att ledare kan skapa förutsättningar för ökat självledarskap hos medarbetare i form av ökad kommunikation och feedback. Studien indikerar även på en dissonans mellan det teoretiska ramverket och studiens empiri gällande ledarens roll för medarbetares självledarskap i och med att externt ledarskap inte visade sig vara en nödvändighet för medarbetarens självledarskap. / As a result of the increasing digitalization, organizational structures have changed and working remotely has become an increasingly common form of work. In the context of the global pandemic that appeared in 2019, teleworking received an even larger increase. In line with this, the e-leadership also increases. More and more organizations are also moving towards a more flexible organizational structure and various forms of shared leadership, such as self-leadership is becoming more important. This study examines if and how the self-leadership of employees is affected by working remotely and also what they need from their leaders to succeed and develop their own self-leadership. The purpose of the study is to, from the employee point of view, examine if and how self-leadership is affected by remote work and what the employee needs from their leader to succeed and develop their self-leadership. The study has a qualitative approach and is based on previous research along with six semi-structured interviews with employees that have been working remotely during the pandemic. The results of the study suggest that the employees’ self-leadership is positively affected by teleworking, as a result of increased responsibility. Furthermore, the study suggests that leaders can create conditions for increased selfleadership in employees, in the form of increased communication and feedback. However, the study indicates a certain dissonance between the theoretical framework and the empirical studies regarding the role of the leader when it comes to the employee’s self-leadership, since it turned out that external leadership showed to not be a vital component.

I takt med en ökande individualism i samhället ställs nya krav på dagens organisationer, där medbestämmande och personlig utveckling önskas från medarbetare. Det kan dock innebära en paradox för militära organisationer när deras kärna så tydligt grundar sig i kollektivistiska värden och en anda av laget före jaget. Samtidigt finns höga förväntningar på militär personal att kunna påverka sig själva att agera och pusha sig igenom utmanande uppgifter, vilket är särskilt påtagligt i extrema miljöer som internationella insatser. Den här studien har undersökt om självledarskap är ett verktyg som militär personal använt för att kunna prestera under sina insatser. Trots att studier visat på positiva effekter av självledarskap i påfrestande förhållanden, har få studier undersökt huruvida det kan vara effektfullt i militära kontexter. Det kan samtidigt visa på att självledarskap inte nått militära organisationer än. Därmed har studien även undersökt synen på självledarskap hos Försvarsmaktens personal. Genom att ha intervjuat sex militärer som genomfört sin insats i Mali har studien kunnat visa på att flera strategier av självledarskap används i extrema miljöer. Den avvikelse som kunde urskiljas var att självmålsättning och självbelöning inte är lika synligt som övriga. Det kan delvis förklaras utifrån kollektivistiska värderingar där personalen redan motiveras av och känner stor tillhörighet till organisatoriska mål, men även att extrema miljöer medför hög arbetsbelastning och lite utrymme för återhämtning.

Bakgrund: Äldreomsorgen är en viktig verksamhet som hjälper gamla människor när de inte längre kan ta hand om sig själva. I denna verksamhet har undersköterskor den viktigaste rollen för att tillfredsställa omsorgstagarna. Däremot är det idag brist på undersköterskor och yrket blir mindre attraktivt på grund av bland annat stress, underbemanning, och brist på karriärmöjligheter. För att omsorgstagarna ska trivas så måste även undersköterskorna trivas på arbetsplatsen. Hög psykologisk säkerhet och ett bra kognitivt självledarskap hjälper undersköterskorna att trivas och må bra vilket även påverkar omsorgstagarna positivt.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undersköterskor på ålderdomshem upplever psykologisk säkerhet och kognitivt självledarskap men även hur dessa samverkar. Detta berör både individnivå och gruppnivå. Problemformulering: Studien kommer att undersöka vilka faktorer som påverkar den psykologiska säkerheten och kognitiva självledarskap hos undersköterskor på ålderdomshem samt hur dessa samverkar. Metod: I denna uppsats har blandad metod använts för att samla in data. Varje påstående i intervjun bestod först av en kvantitativ del där respondenten skulle svara 1-5 på en skala. Detta följdes sedan upp av en kvalitativ del där respondenten fick utveckla sitt svar från skalan. Intervjun konstruerades genom att utifrån den teoretiska referensramen utforma påståenden. Respondenterna består av undersköterskor på ett ålderdomshem i Ljungby som heter Brunnsgården.  Slutsats: Den psykologiska säkerheten är hög överlag men det finns utrymme för utveckling främst i relationer mellan chefen och medarbetarna. Kognitivt självledarskap används på ett medvetet sätt av alla respondenter och det finns en samverkan mellan dessa begrepp till viss del. / Background: Senior care is an important activity that helps old people when they can nolonger take care of themselves. In this activity, assistant nurses have the most important roleto satisfy the care recipients. However, today there is a shortage of assistant nurses and theprofession is becoming less attractive due to, among other things, stress, understaffing, and alack of career opportunities. In order for the care recipients to feel comfortable, the assistantnurses must also feel comfortable in the workplace. High psychological safety and goodcognitive self-leadership help the assistant nurses to thrive and feel good, which also affectsthe care recipients positively. Purpose: The purpose of the essay is to investigate how assistant nurses in nursing homesexperience psychological safety and cognitive self-leadership, but also how these interact.This affects both the individual level and the group level. Research question: The study will investigate which factors affect the psychological safetyand cognitive self-leadership of assistant nurses in nursing homes and how these interact.

Digitalization and technological development have created an opportunity to modernize traditional office-based workplaces. The Covid-19 pandemic became a breaking point when forcing companies to work remotely, which led to them being organizationally unprepared. Although several aspects of organizations were affected by this shift, this study focuses on leadership where the aspects of communication, self-leadership, coaching and control are examined. The first aim of this study is to address how leadership within organizations has been affected by this forced transition. The second aim is to provide guidelines on how to lead effectively when working remotely and reduce the negative effects. A qualitative exploratory study with a multi-method research design is done to fulfill the aim and answer the research questions. The study uses a Nordic insurance company as a case company. The qualitative research consists of semi-structured interviews with leaders and followers from the case company as well as leaders from benchmarked companies. The results are supported with quantitative research consisting of a survey towards the case company. The findings show that all examined aspects are affected, where the difficulties in digital communication become the foundation to the majority of negative effects and necessary changes. Leaders within the case company adapt to these changes differently depending on their leadership style, type of lead team and awareness of the effects. It is concluded that leaders have to devote more time to their followers when leading remotely to fulfill the needs of their followers. / Digitalisering och teknisk utveckling har möjliggjort för modernisering av det traditionella arbetsklimatet. Covid-19 pandemin blev en brytpunkt för skiftet till hemarbete genom att tvinga företag att arbeta hemifrån, vilket ledde till att företagen var organisatoriskt oförberedda. Även om flera aspekter av företag påverkades av detta skifte så fokuserar denna studie på att undersöka hur ledarskap påverkades av skiftet till hemarbete, där kommunikation, självledarskap, coaching och kontroll är fokuserade på. Syftet med denna studie är således första att adressera hur ledarskap har påverkats av skiftet från kontorsarbete till hemarbete. Vidare är syftet att förse företag med riktlinjer kring hur man ska leda medarbetare på ett effektivt sätt vid hemarbete. För att uppfylla syftet och svara på forskningsfrågorna så är denna kvalitativa och explorativa studie genomförd. Studien använder sig av ett nordiskt försäkringsbolag som fallföretag. Den kvalitativa studien innefattar semi-strukturerade intervjuer med ledare och medarbetare från fallföretaget samt intervjuer med ledare från andra företag. Resultaten är uppbackade med en kvantitativ delstudie i form av en enkät riktad mot ledare och medarbetare från fallföretaget.Resultaten visar att alla undersökta aspekterna av ledarskap påverkas av hemarbete där svårigheten med kommunikationen ligger till grund för majoriteten av negativa effekter. Resultaten visar också att ledare hanterar dessa effekter olika beroende på deras ledarskapsstil, vilken typ av grupp de leder och till vilken grad de är medvetna om effekterna. Det är sammanfattat ledare måste ägna mer tid till deras följare när dem arbetar hemma för att uppfylla behoven som uppkommer.

Abstrakt Transformativt ledarskap och empowering ledarskap undersöktes i en kvantitativ studie där 89 medarbetare vid ett större skogsföretag i Sundsvall besvarade en enkät och skattade sina chefers ledarskapsbeteende. En principal komponentanalys visade stöd för att det var två olika typer av ledarskap, och multipla hierarkiska regressionsanalyser visade stöd för att effekterna av transformativt ledarskap och empowering ledarskap var ledarskapseffektivitet och tillfredställelse med arbetsledningen. Resultatet av studien överensstämde väl med tidigare internationell ledarskapsforskning och indikerar att det går att predicera vilka effekter ett ledarskap hade på medarbetarna och därmed indirekt på medarbetarnas prestationer.

Samhällsutvecklingen skapar nya förutsättningar och ger nya möjligheter för organisationer samtidigt som den bidrar till ständigt tuffare konkurrens. För att offentliga organisationer ska kunna överleva på marknaden måste de anpassa sig till utvecklingen och nya krav. Detta förändrar förutsättningarna för organisationen och det offentliga ledarskapet. Med utgångspunkten i de konsekvenser som en radikal förändring medför har vi valt att titta på Arbetsförmedlingen som befinner sig i en historisk omfattande organisationsförändring. Organisationen tillämpar transformativt ledarskap och självledarskap som ledningsfilosofi. Syfte med studien är att bidra med kunskap om hur chefer värderar organisatoriskt stöd vid radikala förändringar samt kunskap om vilka personliga strategier och ledarskapsstrategier chefer använder sig av för att säkerställa kvalitetsnivå under förändringen. Studien rymmer inom ramen för en fallstudie och datainsamlingen görs genom kvalitativa intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Studiens resultat visar att cheferna uttrycker motstånd och ifrågasätter förändringen, samtidigt som de fortsätter arbeta inom ramen för deras uppdrag. Cheferna anser att självledarskap är ett mycket bra verktyg och alla använder olika strategier inom ramen för självledarskap för att hantera förändringen. Vidare visar studien att cheferna använder sig av strategierna såsom kommunikation, skapa förutsättningar för delaktighet och coachande förhållningssätt för att skapa förutsättningar för kvalitet under förändringen. / The development of society creates new conditions and provides new opportunities for organizations, while at the same time contributing to ever-tougher competition. In order for public organizations to survive in the market, they must adapt to the development of society and the new requirements. This changes the conditions for the organization and the public leadership. Based on the consequences of a radical change, we have chosen to look at the Swedish Public Employment Service, which is in a historically comprehensive organizational change. The organization applies transformative leadership and self-leadership as a management philosophy. The purpose of the study is to contribute with knowledge about how managers value organizational support during radical changes and knowledge of personal strategies and leadership strategies managers utilize to ensure the level of quality during the change. The study takes place within the frame of a case study and the data collection is done through qualitative interviews based on a semi-structured interview guide. The result of the study shows that the managers express resistance to change and are questioning the purpose of the change but are still continuing to work within the frame of their assignment. The managers believe that self-leadership is a very good tool, and everyone uses different strategies within the framework of self-leadership to manage the change. Furthermore, the study shows that the managers use strategies such as communication, create conditions for participation and use a coaching approach to create conditions for quality during change. / <p>2019-06-27</p>

Dagens arbetsliv håller på att förändras och coronapandemin påskyndade processen med distansarbete och digitaliseringen i arbetslivet. För att kunna prestera på distans underlättar det med ett bra självledarskap, men vi vill även undersöka sambandet mellan självledarskap och upplevelsen av distansarbetet.  Syfte och Frågeställningar Syftet med studien är att undersöka relationen mellan anställdas självledarskap och upplevelsen av arbetsmiljön under distansarbetet, för att belysa hur organisationer kan åtgärda och förbättra situationen för medarbetarna under vidare distansarbete. - Hur ser sambandet ut mellan anställdas självledarskap och upplevda arbetsmiljön under distansarbete? - Hur upplever de anställda sin psykosociala och fysiska arbetsmiljö under distansarbetet? - Hur kan organisationer förbättra självledarskapet och arbetsmiljön för sina anställda på distans? Material och metoder Studien baseras på en kvantitativ metod, där en webbaserad enkätstudie ligger till grund för analysen. Huvudresultat Generellt utövades ett högt självledarskap, oavsett bakgrund. Studien visar att de med ett högre självledarskap hanterade balans mellan arbete och fritid bättre. De har även lättare att strukturera och prioritera sina arbetsuppgifter under distansarbetet samt uppskattar de att vara mer tillgängliga för familjemedlemmar. Organisationer bör vid fortsatt distansarbete ta hänsyn till individuella aspekter hos de anställda, då valfriheten i att välja sin arbetskontext främjar både måendet och självledarskapet. Vidare bör organisationer uppmärksamma den brist på delaktighet och sociala kontakt med kollegor som de anställda upplever sämre. / Today's working life is changing and the corona pandemic accelerated processes of teleworking and digitalisation in working life. To be able to perform at a distance, it facilitates good self-leadership, but we also want to investigate the connection between self-leadership and the experience of distance work. Purpose and research questions The purpose of the study is to investigate the relationship between employees' self-leadership and the experience of the work environment during telework, to shed light on how organizations can remedy and improve the situation for employees during further telework. - What is the connection between employees' self-leadership and perceived work environment during telework? - How do the employees experience their psychosocial and physical work environment during the telework? - How can organizations improve self-leadership and the work environment for their employees remotely? Materials and methods The study is based on a quantitative method, where a web-based questionnaire study is the basis for analyzes. Results In general, a high level of self-leadership was exercised, regardless of background. The study shows that those with higher self-leadership handled the balance between work and leisure better. They also find it easier to structure and prioritize their work tasks during the distance work and they appreciate being more accessible to family members. When continuing telework, organizations should take into account the individual aspects of the employees, as the freedom of choice in choosing their work context promotes both the mind and self-leadership. Furthermore, organizations should pay attention to the lack of participation and social contact with colleagues that employees experience less.

Denna kandidatuppsats i sociologi behandlar covid-19-pandemins påverkan på arbetsplatsen samt hur företagen anpassat sig till distansarbete. I den här kvalitativa studien var syftet att få en djupare förståelse för hur distansarbetet upplevts av medarbetarna på företaget. Studien syftar även till att få en bild av vilka utmaningar respektive möjligheter medarbetarna upplevde har funnits med distansarbetet och vad deras inställning är till distansarbete i framtiden. På så sätt syftar studien att bidra med kunskaper som kan vara relevanta för såväl det berörda företaget som för fler företag och ledare som framöver planerar att organisera arbetet mer på distans. Studiens teoretiska ramverk har sin utgångspunkt i Manuel Castells teori om Nätverkssamhället, Robert Karasek och Töres Theorells Krav-kontroll-stödmodell samt Peter Balus tolkning av Rational choice theory. Dessa tre teorier kompletterar varandra i studien ur ett mikro-meso-makro-perspektiv. Det empiriska materialet bygger på fyra semistrukturerade intervjuer som gjorts med medarbetare på ett internationellt läkemedelsföretag. Studiens resultat indikerar att distansarbete skapar ökad flexibilitet och frihet vilket kan öka produktiviteten. Studiens resultat ger även indikationer på att distansarbetet i dagsläget inte tillfredsställer medarbetarnas organisatoriska och sociala arbetsmiljö tillräckligt. / This bachelor's thesis in sociology discusses the impact COVID-19 has had on the workplace and how companies have adapted to teleworking. The study is based on four semi-structured interviews conducted at a Swedish pharmaceutical company. The aim of this qualitative study is to gain a deeper understanding of how teleworking was perceived by employees at the company. The study aims to get an idea of what challenges and opportunities the employees experienced during their telework and what their perspective is on telework in the future. Thus, the study aims to contribute with knowledge that may be relevant for the company in this study, as well as other companies interested in organizing their work remotely in the future. The study's theoretical framework is based on Manuel Castells theory of Network Society, Robert Karasek and Töres Theorell's Demand-Control-Support model and Peter Balu's interpretation of Rational choice theory. These theories complement each other in the study from a micro-meso-macro perspective. The results indicate that teleworking creates increased flexibility and freedom, which can increase productivity. The results of the study also indicate that teleworking currently doesn’t satisfy employees' organizational and social work environment sufficiently.

Denna studie har undersökt hur distansarbete påverkar chefers ledarskapsförmåga. De områden som studien fokuserat på är kommunikation, arbetsmiljö och ledarskap. Studien bygger på intervjuer som berör chefernas varierade upplevelser och erfarenheter dessa chefer har från distansarbete. Resultatet från intervjuerna har sedan kopplats mot tidigare forskning och kunskap om ledarskap. I studien deltog sex chefer på ett internationellt företag med säte i Sverige som sedan våren 2020 bedrivit sin verksamhet i huvudsak på distans. Syftet med studien var att undersöka hur distansarbete påverkar chefers upplevda ledarskapsförmåga, samt vilka fördelar det finns med distansarbete ur ett ledarskapsperspektiv. Studien består av intervjuer med sex chefer på ett stort svenskt internationellt företag som nyligen övergått till distansarbete på heltid. Dessa chefers upplevelser och erfarenheter ligger till grund för de slutsatser som studien kommit fram till. Studien visar att cheferna upplever distansarbete fördelaktigt ur många aspekter såsom produktivitet, gruppsammanhållning samt möjlighet till en bra balans mellan arbete och privatliv. Vidare upplever cheferna att deras arbetsgrupp kommit varandra närmare under den period de arbetat på distans på grund av den ökade kommunikationen som nu sker digitalt. Studien visar däremot även att distansarbete kan leda till svårigheter för chefer att säkerställa den sociala arbetsmiljön de ansvarar över då medarbetarna saknar det sociala umgänge på arbetet som cheferna anser viktigt. Den digitala kommunikationen upplevs vara ett tillräckligt substitut för det formella informationsutbytet men den informella och sociala interaktionen som saknas är ett problem som cheferna måste arbeta aktivt med. Vidare har cheferna uppmuntrat till ett utvecklat självledarskap hos medarbetarna som ett möjligt sätt att hanterade nya utmaningar och krav som ställs på teamet. I ett framtida arbete på distans kan därför självledarskap vara ett koncept som fungerar väl.