No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

I denna studie har vi intervjuat två vårdbiträden och sex undersköterskor och vi har medvetet valt att inte göra åtskillnad på vårdbiträden och undersköterskor då vi anser att befattningen är en faktor som i denna studie inte inverkar på studiens resultat. Detta är en kvalitativ studie där syftet är att undersöka yrkesstolthet bland undersköterskor inom äldreomsorgen, där fokus ligger på undersköterskornas personliga upplevelser av sitt yrke och sin yrkesstolthet. Att förvärvsarbeta tar upp en stor del av de flesta människors liv. Vissa börjar arbeta tidigare, vissa senare men vi har alla någon gång under vårt liv arbetat. Vad man har för yrke, arbetsuppgifter och vart man arbetar skiljer sig åt men vi alla har någonting gemensamt. Vi vill vara bra på det vi utför. Vi vill få bekräftelse. Vi vill bli uppskattade oavsett vad vi gör och vi vill känna meningsfullhet. Genom en fokusgruppsintervju med åtta respondenter på Edfastgården i Robertsfors kommun förklaras empirin med olika begrepp och faktorer. Huvudresultatet visade bland annat att arbetsmiljö och inflytande är några av de viktigaste faktorerna när det gäller trivseln och den självupplevda stoltheten på deras arbetsplats. Sammanfattningsvis var intervjupersonerna väldigt måna om att nämna att de har ett bra och meningsfullt arbete som de känner stolthet över.

Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva hur undersköterskor upplever attarbetsmiljön påverkar hälsan.Metod: Sex stycken undersköterskor intervjuades. Urvalet skedde genom ettbekvämlighetsurval där den kommunala verksamheten valde arbetsplats där intervjuernagenomfördes. Intervjuguiden täckte områden som självupplevd hälsa, hälsofrämjande faktorersamt kontroll och inflytande på arbetsplatsen. Data analyserades efter en kvalitativ temaanalysdär förekommande teman valdes ut.Resultat: Det tema som undersköterskorna upplevde som hälsofrämjande på arbetsplatsen vardet sociala samspelet. Jobbtillfredsställelsen bland undersköterskorna identifierades somundersköterskornas känsla av att det var roligt på jobbet och var även kopplat till densjälvupplevda hälsan. Det som upplevdes bland undersköterskorna som anledning till stress påarbetsplatsen var den kommande omorganisationen där undersköterskornas kontrollminskade.Implikation: Resultatet av studien kan ha betydelse genom ett bidragande till en ökadförståelse om arbetsmiljö och dess påverkan på hälsa. Arbetsplatser inom vård- och omsorgkan bli mer hälsofrämjande och bidra med hälsovinster i form av färre dagar medsjukersättning som skulle vara en ekonomisk fördel.

Syftet med denna undersökning är att studera hur undersköterskor som arbetar inomhemtjänsten i offentlig sektor upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Undersökningensfrågeställning formulerades utifrån syftet därmed till ”hur upplever undersköterskor inomhemtjänsten i den offentliga sektorn sin psykosociala arbetsmiljö?”. Tidigare studier har visatatt denna yrkesgrupp ofta arbetar under förhållanden som är slitsamma och psykisktpåfrestande, men ändå finner en stor meningsfullhet och trivsel i vad de gör. För att undersöka frågeställningen har det utgåtts från etablerade teorier om ämnet. Demodeller som använts är Karaseks krav- kontroll och stödmodell samt Antonovskys känsla avsammanhang (KASAM). I undersökningen har även ytterligare forskning kring psykosocialarbetsmiljö och stress studerats för att skapa en bred utgångspunkt. För att få fram ett djuptempiriskt material har en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer använts. För att sedan fåfram kärnan ur intervjuerna har dessa kodats och analyserats till olika teman. De teman som urskilts ur det empiriska materialet är egenkontroll, arbetskrav, stöd, stress,utveckling samt trivsel, vilka senare formulerats till underrubriker som presenteras i kapitletAnalys och resultat. Kapitlet presenteras med hjälp av citat från intervjuerna. Resultatet frånundersökningen visade att undersköterskorna upplever sig ha en tillfredsställande psykosocialarbetsmiljö. Den aspekt de värdesätter mest är gemenskapen och det sociala stöd de får frånvarandra. I koppling till de teoretiska modeller som använts visade studien attundersköterskorna har kollektiva aktiva arbeten, på gränsen till högstressarbeten, och en starkkänsla av sammanhang.

Bakgrund: Demenssjukdomar är ett samlingsbegrepp för ett antal sjukdomar som drabbar hjärnan. Symptomen kan skilja sig åt mellan individer men beteendeförändringar, oro, glömska, irritation och aggressivitet är vanliga. Antalet patienter som är drabbade av demens kommer att fördubblas till år 2050, detta leder till en ökad påfrestning för vårdarna då demenssjuka kräver stora vårdinsatser.Syfte: Syftet med studien var att undersöka undersköterskors upplevelser av fysiskt våld inom den patientnära omvårdnaden av demenssjuka. Metod: Studien var deskriptiv med en induktiv utgångspunkt. Den genomfördes som en kvalitativ intervjustudie baserat på fem intervjuer. Resultat: Studien resulterade i två huvudkategorier, Hinder i vårdarbetet och Resurser att hantera våld. De redovisas i subkategorierna Reaktioner på våld, Förståelse och förklaring, Påverkan bortom arbetstiden, Stöttning i arbetet, Att utvecklas genom utmaning samt Negativ påverkan på arbetsklimat. Att bli utsatt för våld av en demenssjuk var för informanterna en komplex upplevelse, både fysiskt och psykiskt. Deltagarna i studien upplevde att empati för de demenssjuka och stöd från arbetskamrater var viktigt för att kunna hantera våldsamma situationer med dementa brukare. Slutsatser: Upplevelser av våld inom demensvården är ett mångfacetterat, subjektivt fenomen. Våldsamma situationer ledde oftast till utmattning, oro och frustration men kunde ibland även vara lärande erfarenheter både för vårdare och arbetslag.

<p>Forskning om arbetsrelaterad stress och coping är viktig eftersom det påverkar upplevd hälsa. Forskare anser att man bör studera hälsofrämjande faktorer och ge förslag på åtgärder för att minska stress som annars orsakar stort individuellt lidande och kostnader för samhället. Utifrån ett salutogent perspektiv fokuserade denna studie på långtidsfriska undersköterskor på ett akutsjukhus och hur de upplevde stressiga situationer, vilka copingstrategier de använde och förslag på åtgärder för att förbättra arbetssituationen. Åtta halvstrukturerade intervjuer genomfördes, tolkades och bearbetades enligt ett induktivt tematiskt analyssätt. Undersköterskorna beskrev tre övergripande stressorer: tung arbetsbörda, brister i arbetsorganisationen och personalkonflikter vilket är kännetecken för arbetsuppgifter med stora krav och litet kontroll. De copingstrategier undersköterskorna använde sig framför allt av var problem- (ex. man tog sig an problemet) och emotionsfokuserade (ex. man pratade med andra). Slutligen framträdde förbättringsåtgärder för att åtgärda ovanstående stressorer. Samtliga resultat överensstämde med tidigare forskning och visar på behovet av att förbättra brister i arbetsorganisationen.</p>

Forskning om arbetsrelaterad stress och coping är viktig eftersom det påverkar upplevd hälsa. Forskare anser att man bör studera hälsofrämjande faktorer och ge förslag på åtgärder för att minska stress som annars orsakar stort individuellt lidande och kostnader för samhället. Utifrån ett salutogent perspektiv fokuserade denna studie på långtidsfriska undersköterskor på ett akutsjukhus och hur de upplevde stressiga situationer, vilka copingstrategier de använde och förslag på åtgärder för att förbättra arbetssituationen. Åtta halvstrukturerade intervjuer genomfördes, tolkades och bearbetades enligt ett induktivt tematiskt analyssätt. Undersköterskorna beskrev tre övergripande stressorer: tung arbetsbörda, brister i arbetsorganisationen och personalkonflikter vilket är kännetecken för arbetsuppgifter med stora krav och litet kontroll. De copingstrategier undersköterskorna använde sig framför allt av var problem- (ex. man tog sig an problemet) och emotionsfokuserade (ex. man pratade med andra). Slutligen framträdde förbättringsåtgärder för att åtgärda ovanstående stressorer. Samtliga resultat överensstämde med tidigare forskning och visar på behovet av att förbättra brister i arbetsorganisationen.