Bakgrunden till denna studie är ökningen av sjukskrivningar i Sverige på grund av psykisk ohälsa. Problemet härleds till arbetsmiljörelaterade orsaker där arbetsrelaterad stress är orsaken till över hälften av all sjukskrivning i Europeiska Unionen. Stress är inte bara en hälsorisk för individen utan medför även en ekonomisk börda för samhället. Inom sektor vård och omsorg har stress och ökad arbetsbelastning uppmärksammats som den största faktorn för sjukskrivning. Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av faktorerna krav, kontroll och stöd i relation till psykosocial arbetsmiljö och stress hos anställda undersköterskor inom äldreomsorgen. För att precisera syftet ämnade studien att besvara frågeställningen i vilken arbetssituation undersköterskorna befinner sig i utefter Karasek och Theorells (1990) modell. Den metod som använts för studien är en kvantitativ metod där data samlats in från en mellanstor kommun i Västra Götaland. Det empiriska resultatet visar att undersköterskorna upplever höga krav, litet kontrollutrymme samt högt socialt stöd. Undersköterskorna befinner sig i arbetssituationen spänt arbete, vilket är psykisk påfrestande för individen då hen inte har handlingsutrymme nog till att möta de höga kraven som ställs. Upplevelsen av det sociala stödet skiljer sig från tidigare studier, vilket har bidragit till slutsatsen att det sociala stödet inte kan analyseras fristående för att förstå den fulla kontexten av en arbetssituation. Tidigare forskning påvisar att det sociala stödet kan fungera som en slags försäkring mot arbetsrelaterad stress, föreliggande studie visar att arbetsrelaterad stress kan uppstå oavsett hög upplevelse av socialt stöd. Således visar studien att en kombination av krav, kontroll och stöd är väsentlig för att förstå en organisations psykosociala arbetsmiljö. / The background to this study is the increasing sick leave in Sweden due to mental illness. The problem derives from issues related to work environment and the fact that work-related stress causes more than 50 per cent of all sick leave in the European Union. Stress is not only an individual health problem but also an economic burden to society. Increased workload and stress haves been observed to be main reasons behind sick leave in the health- and social sector. This study examines nurses’ experiences in old age care. The focus is on demand, control and support in relation to psychosocial work environment and stress. The analysis draws on the model made by Karasek and Theorell (1990). The examination was performed on a municipality in Västra Götaland. A quantitative method based on questionnaires has been used to collect data. The empirical result shows that nurses experience high demands, low control and high social support. The nurses experience high strain which is mentally exhausting for the individual who cannot encounter the high demands because of the low acting space. The finding of high social support however separates from several previous studies and has led to the conclusion that social support cannot be analyzed detached from the other factors if the aim is to understand the full context of a work situation. Previous research has proved that social support works as an insurance against work-related stress; this study presents that work-related stress can arise regardless of nurses’ experience of high social support. Therefore the study demonstrates that a combination of demand, control and support is essential to the understanding of an organization’s psychosocial work environment.

Detta är en kvalitativ studie som har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex manliga respondenter i åldern 23-45. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur manliga undersköterskor upplever könsskillnader och psykosociala faktorer inom äldreomsorgen. En kvalitativ design valdes framför en kvantitativ då vi även hade intresse att undersöka vad män värdesätter i sin yrkesroll, hur män upplever sin minoritet som undersköterska och hur män upplever psykosociala faktorer som samvetsstress och psykosocial stress. Vårt studieresultat visar att männen skiljer sig från den kvinnligt kodade normen vad gäller yrkesutövning och psykosociala faktorer. Resultatet visar även att det behövs fler män inom vården och att ytterligare forskning kring manliga undersköterskor anses vara optimalt för att kunna öka rekryterings möjligheterna av manliga undersköterskor inom äldreomsorgen. Genom vår studie kunde vi finna stora brister i forskning kring psykosocial faktorer som behandlar män. Vi finner att ytterligare studier kring mäns psykosociala faktorer bör utövas genom observation då männen själva har svårt att identifiera sin egen psykosociala upplevelse. / This is a qualitative study conducted by semistructured interviews with six male respondents in ages of 23-45. The aim of the study is to increase the understanding of how male nurses experience gender differences and psychosocial factors in elderly care. A qualitative design was chosen instead of a quantitative because we also had an interest in investigating what men value in their professional role as a nurse in elderly care, how they experience their minority as male nurses and how men experience psychosocial factors such as stress of conscience and psychosocial stress. Our study results shows that men are different from the female coded norm in terms of professional role and psychosocial factors. The results also shows that more men in the elderly care are needed, and further research on male nurses is considered optimally in order to increase the recruitment opportunities of male nurses in the elderly care. Through our study, we found major lack in psychosocial research that is dealing with men's psychosocial factors. We find that further studies on men's psychosocial factors should be performed through observation because the male in our study find it difficult to identify their own psychosocial experiences.

Abstract Rätten till heltid inom äldreomsorgen en positiv utveckling för jämställdheten. Äldreomsorgen är ett kvinnodominerat yrke som är organiserat runt deltidstjänster. Arbetet med att strukturera ett schemasystem som fungerar för både organisationen och vårdarbetarna har visat sig vara svårt. Arbetstider och rutiner ställer höga krav på personalen som redan innan har haft en hög arbetsbelastning. Vi ville med vår studie undersöka hur förändringen har påverkat undersköterskors schema och hur det påverkar dem. Detta för att öka kunskapen om schemats betydelse för ett hållbart arbetsliv.    Studiens fokus var på de undersköterskor som arbetar inom äldreomsorgen. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts, samtliga respondenter var kvinnor i olika åldrar. En tematisk analys användes för att analysera empirin. Resultatet visade att undersköterskor upplever systemet som tidskrävande, stressande och att det är kort framförhållning. Det de lyfter som positivt är att alla timmar är med på schemat. Det vi har kommit fram till i vår slutsats är att det är positivt att få alla arbetstimmar i schemat men det behövs en förändring och förbättring i det nuvarande schemasystemet för att förbättra personalens möjlighet till en hälsosam balans mellan arbete och privatliv.

Moralisk stress är något sjuksköterskor och undersköterskor kämpar med varje dag på sin arbetsplats. Moralisk stress definieras som negativa stressyndrom, vilka uppkommer när en person inte kan utföra den handling han eller hon anser be-hövs, pga institutionella förutsättningar. Syftet med studien var att utforska i vil-ken grad sjuksköterskor och undersköterskor upplever moralisk stress på sin ar-betsplats. Metod för datainsamlingen var enkätundersökning som utfördes på två avdelningar på ett sjukhus i södra Sverige och resultatet presenterades med de-skriptiv statistik. Resultatet visar att både sjusköterskor och undersköterskor upp-lever moralisk stress. Det som genererade moralisk stress i hög utsträckning hos både sjuksköterskor och undersköterskor var när personalstyrkan var så liten att kvaliteten på vården blev lidande. En signifikant skillnad fanns mellan hantering-en av moralisk stress och erfarenheten bland informanterna. Sjuksköterskor hade i stor utsträckning svårart att koppla av hemma relaterat till moralisk stress. För att bättre förstå vad den moraliska stressen beror på och vad effekterna kan vara krävs ytterligare studier. / Moral distress is something that nurses and auxiliary nurses struggle with every day at their workplace. Moral distress is defined as negative stress syndromes, which arises when a person can’t perform the action he or she intends to do, due to institutional conditions. The aim of this study was to examine the degree of moral distress among nurses and auxiliary nurses at their workplace. Data was collected by using a questionnaire at two different wards at a hospital in the south of Sweden. The result shows that both nurses and auxiliary nurses experience moral distress. What generated moral distress to a high extent among both nurses and auxiliary nurses was when the number of staff was so small that the quality of patient care was suffering. A significant difference was found between the han-dling of moral distress and the working experience among the informants. Nurses found it more difficult to relax at home related to moral distress. Further studies are needed to better understand what causes moral distress and the effects of it.

The topic for this essay is tutoring for nurses. The study is about nurses who work in a nursing home for the elderly and who want to get tutoring and more education. Qualitative method was used and twelve nurses who worked in a nursing home were interviewed. The interviews were taped and written down. Then relevant quotes were picked out of the text and placed into eight different themes. The result of the study showed that the nurses have a need for talking about what happens at work. The nurses used different coping strategies to cope with their experiences. The nurses showed an interest for tutoring and also showed a positive attitude towards getting more education. Several of the nurses felt the need for more knowledge.

Bakgrund: Undersköterskor och vårdbiträden anmälde flest arbetssjukdomar inom vården under 2021, varav främst kvinnor. De arbetar tillsammans med arbetsterapeuten inom vårdboende och hemsjukvård. Arbetsterapeutens jobb är att bland annat skriva ut förflyttningshjälpmedel till patienterna för att underlätta för vårdpersonal vid förflyttning av patient. Genom förflyttningshjälpmedel och korrekt manuell förflyttningsteknik skapas goda förutsättningar för vårdpersonal att minska ergonomisk belastning. Syfte: Att kartlägga undersköterskors och vårdbiträdens tillfredsställelse av yrkesutövandet utifrån de arbetsterapeutiska insatserna i förflyttningssituationer inom vårdboende och hemsjukvården. Metod: Författarna gjorde en enkätstudie för att samla in kvantitativ och kvalitativ data genom en webbenkät. Urvalsgruppen var undersköterskor/vårdbiträden (n=61) som jobbar inom vårdboenden eller hemsjukvården. Webbenkätens uppbyggnad bestod av sektioner som handlar om bakgrundsinformation, förflyttningshjälpmedel, manuell förflyttningsteknik, samarbete och tillfredsställelse. Varje sektion samlade in ordinaldata genom stängda frågor med förutbestämda alternativ och självskattning i form av skalor (1-4), dessutom inkluderades öppna frågor där deltagaren kunde tillskriva egna kommentarer. Resultat: Signifikant positivt samband fanns mellan arbetstillfredsställelse och tillfredsställelse av förflyttningshjälpmedel (r= 0,493), samt manuell förflyttningsteknik (r= 0,461). Skillnader fanns mellan vårdbiträde och undersköterskor, där vårdbiträden visade lägre grad av tillfredsställelse och statistiskt signifikanta skillnader konstaterades inom förflyttningshjälpmedel, samarbete och arbetstillfredsställelse. Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan vårdboende och hemsjukvården. Slutsats: Undersköterskor och vårdbiträden är generellt tillfredsställda inom förflyttningssituationer. Det som arbetsterapeuter kan ta till sig från denna studie är att sträva efter goda förutsättningar i arbetsmiljö genom mer regelbundna utbildningar inom manuella förflyttningsteknik och att kompensera och underlätta genom lämpliga förflyttningshjälpmedel.

Undersökningens syfte är att undersöka de faktorer som leder tidigare yrkesverksammaundersköterskor och vårdbiträden att sluta arbeta inom vården. Genom detta syftar studien tillatt erbjuda viktiga insikter och rekommendationer i hur arbetsvillkoren kan förbättras ochdärmed öka attraktionskraften i yrket. Studien bygger på en kvalitativ metod med en abduktivansats där vi testar befintliga teorier och söker efter nya insikter. Urvalet inkluderar sexrespondenter, varav tre har genomgått undersköterskeutbildning, medan de återstående tresaknar formell utbildning men besitter minst två års arbetslivserfarenhet som vårdbiträde.Trots variationen i deras bakgrund in i yrket visar respondenterna gemensamma utmaningarsom påverkat deras väg ut ur yrket. En önskan att engagera sig inom vården och bidra till deäldres välbefinnande framkommer bland respondenterna. Dock står de inför en radutmaningar som leder till en situation där deras uthållighet och motivation gradvis minskar.Hög arbetsbelastning, påfrestande psykofysisk arbetsmiljö, stress och upplevd låg status ärnågra av de centrala faktorer som underminerar motivationen att fortsätta arbetet inomvården. Den redan stressiga situationen förvärras av den betydande personalomsättningen ochden påtagliga bristen på personal för dem som förblir kvar. Dessutom förvärras förhållandenaav bristen på återhämtningstid, vilket leder till sömnproblem, och av bristen på stöd frånchefer, vilket skapar förtroendeproblem. Förändringen som måste ske är akut för att orkaupprätthålla det rekryteringsbehov som den åldrande befolkningen frambringar.

På en intensivvårdsavdelning vårdas bland annat patienter som är svårt sjuka, har allvarliga skador och kan ha genomgått omfattande operationer. Patienterna är oftast helt beroende av vårdpersonalen och att de sköter deras hygien. Med tanke på att de även kan vara infektionskänsliga är det extra viktigt att dessa patienter får en så individuellt anpassad munvård som möjligt. Studier tyder på bristande kunskaper kring oral hälsa och att munvården inte prioriteras inom vården trots att allvarliga komplikationer kan uppstå. Syftet med denna studie var att belysa undersköterskors uppfattning om oral hälsa och vilka rutiner som finns för munvård på patienter vid en intensivvårdsavdelning. Åtta intervjuer ägde rum som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tyder på att munvård prioriteras högt på avdelningen och att undersköterskorna har kunskaper om varför det är viktigt att patienterna har en god munhygien. Det framgick också att munvårdsrutiner finns på avdelningen och tycks utföras till stor del tillfredsställande.

The aim was to increase understanding of the ethical dilemma that assistant nurses in special accommodation for people with dementia experienc, how they handle them, and how they perceive and deal with emotional stress. We used a qualitative approach in form of semi-structured interviews and vignettes. Our selection were assistant nurses working in dementia care in southern Sweden. We found that ethical dilemmas in dementia care are many and affects different areas. The one thing they have in common was that at least two choices conflict with each other and none of them lead to any positive result for the residents. We have found three common categories for how the caregivers handle the dilemmas: attract and clamoring, white lies and the healthy. The caregivers experience and are influenced by ethical in different ways. But everyone finds it hard when plans don’t turn out the way they thought from the beginning. The assistant nurses found that external factors were most stressful because external factors are difficult to change. All the assistant nurses are affected, but in which way, and to what degree, depends on the individual. They handle the emotional stress in similar ways by taking a walk, taking a five minutes break or to consider the residents best interest. Our conclusion was that nurses deal on a daily basis with ethical dilemmas and that they experience a lot of stress because of them.

Samtidigt som antalet äldre med stora omsorgsbehov ökar, har äldreomsorgen rekryteringsproblem och hög personalomsättning, vilket är en utmaning för samhället. Att uppleva tillfredsställelse i arbetet har visat sig kunna minska personalomsättningen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur undersköterskor upplever sitt arbete i äldreomsorgen samt vad som ger tillfredsställelse respektive skapar otillfredsställelse i arbetet. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med undersköterskor (n=6). Resultaten analyserades hermeneutiskt och utifrån Herzbergs tvåfaktorsteori samt Antonovskys teori om KASAM. Undersköterskorna i vår studie upplevde sig generellt tillfredsställda med sitt arbete. Resultatet visar att en viktig faktor som gav förutsättningar till arbetstillfredsställelse var goda mellanmänskliga relationer. Otillfredsställelse i arbetet skapades framförallt av bristande tid att utföra arbetsuppgifter på ett tillfredställande sätt. Vi argumenterar för att vårt resultat kan ge en vägledning till vad som ger tillfredställelse respektive skapar otillfredsställelse för undersköterskor i äldreomsorgen och därigenom bidra med kunskap till äldreomsorgen. / The number of older people with major care-needs increase, at the same time as elder care has problems with recruitment and high staff turnover. This is a challenge for society. Satisfaction at work has been shown to reduce staff turnover. The purpose of this study is to examine how nurse assistants perceive their work in elder care, and what creates satisfaction and dissatisfaction at work. The results, based on interviews with nurse assistants (n=6) analyzed hermeneutically using Herzberg’s two-factor theory and Antonovsky’s sense of coherence theory showed that most nurse assistants felt generally satisfied with their work. The result shows that an important factor giving the conditions for work satisfaction was good human interpersonal relationships. Dissatisfaction at work was mainly due to the lack of time to fulfill work tasks to a satisfactory level. We argue that our results can provide guidance to reasons for satisfaction and dissatisfaction for nurse assistants in elderly care and contribute to important knowledge to elder care.