No description available.

Bakgrund: Undersköterskor och vårdbiträden anmälde flest arbetssjukdomar inom vården under 2021, varav främst kvinnor. De arbetar tillsammans med arbetsterapeuten inom vårdboende och hemsjukvård. Arbetsterapeutens jobb är att bland annat skriva ut förflyttningshjälpmedel till patienterna för att underlätta för vårdpersonal vid förflyttning av patient. Genom förflyttningshjälpmedel och korrekt manuell förflyttningsteknik skapas goda förutsättningar för vårdpersonal att minska ergonomisk belastning. Syfte: Att kartlägga undersköterskors och vårdbiträdens tillfredsställelse av yrkesutövandet utifrån de arbetsterapeutiska insatserna i förflyttningssituationer inom vårdboende och hemsjukvården. Metod: Författarna gjorde en enkätstudie för att samla in kvantitativ och kvalitativ data genom en webbenkät. Urvalsgruppen var undersköterskor/vårdbiträden (n=61) som jobbar inom vårdboenden eller hemsjukvården. Webbenkätens uppbyggnad bestod av sektioner som handlar om bakgrundsinformation, förflyttningshjälpmedel, manuell förflyttningsteknik, samarbete och tillfredsställelse. Varje sektion samlade in ordinaldata genom stängda frågor med förutbestämda alternativ och självskattning i form av skalor (1-4), dessutom inkluderades öppna frågor där deltagaren kunde tillskriva egna kommentarer. Resultat: Signifikant positivt samband fanns mellan arbetstillfredsställelse och tillfredsställelse av förflyttningshjälpmedel (r= 0,493), samt manuell förflyttningsteknik (r= 0,461). Skillnader fanns mellan vårdbiträde och undersköterskor, där vårdbiträden visade lägre grad av tillfredsställelse och statistiskt signifikanta skillnader konstaterades inom förflyttningshjälpmedel, samarbete och arbetstillfredsställelse. Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan vårdboende och hemsjukvården. Slutsats: Undersköterskor och vårdbiträden är generellt tillfredsställda inom förflyttningssituationer. Det som arbetsterapeuter kan ta till sig från denna studie är att sträva efter goda förutsättningar i arbetsmiljö genom mer regelbundna utbildningar inom manuella förflyttningsteknik och att kompensera och underlätta genom lämpliga förflyttningshjälpmedel.

This is a product development project which has developed a prototype in order to facilitate for people using mobility devices when they want to buy a larger quantity of groceries. The prototype is a shopping cart composed with the upper part of a walker.Today there are many different types of mobility devices used by elderly and people with physical impairment. According to Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) are accidental falls the most common cause of accidents in Sweden.This project has been using Computer Aided Design (CAD) as a tool to create a visual image of the prototype. The advantage of this is to modify the functionality and performance of the prototype on the computer before the modification takes place in the real model. Using human manikins, the CAD model was rendered in natural surroundings to get as true a picture as possible. The prototype is adjustable, why various anthropometric measurements were used to fit to the individual, but not less than the 40th percentile for women, corresponding to a height of 161 cm.The project has resulted in a CAD model and a functional prototype. The prototype has been tested by a user group at Alla Hjärtans Hus (AHH) and received positive feedback. The prototype also received constructive criticism from users, so suggestions can be applied. Suggestions for further development of the prototype have been developed. The prototype needs to be modified and components must be added before it can be used in grocery retailers.

Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga betydelsen av utbildning i förflyttningsteknik inom omvårdnadsarbetet. Som teoretisk referensram har vi använt oss av Virginia Hendersons ”Grundprinciper för patientvårdande verksamhet” De frågor som ställts är följande:– Har vårdpersonalen upplevt någon fysisk eller psykisk förändring efter utbildning inom förflyttningsteknik?– Hur upplever patienten förflyttningar efter att vårdpersonalen genomgått utbildning inom området? – Finns det någon statistisk skillnad i antalet arbetsrelaterade skador hos vårdpersonal efter genomgången utbildning inom förflyttningsteknik?Resultatet visar att utbildning inom förflyttningsteknik, Stockholmsmetoden, Durewall-Metoden, Dotte´s manutention, Frisk-förflyttning samt införande av olika förflyttnings-hjälpmedel såsom ex liftar visade sig ge positiva effekter. Personalen upplevde arbetsbelastningen som mindre, patienterna upplevde förflyttningarna mer komfortabla och säkra och antalet arbetsskador och förlorade arbetsdagar minskade. Utbildning och införande av hjälpmedel bidrar till att höja kvaliteten på vården. Alla avdelningar och instutitioner skulle kunna använda sig av detta i sin verksamhet genom personalutbildning i förflyttningsteknik, inköp av hjälpmedel samt utbildning i hur dessa hjälpmedel ska användas. / The aim of this literature review was to examine the significance of education in patient handling technique and initiation of equipment for patient handling.We have chosen Virginia Hendersons nursing method as theoretical framework. The questions asked were:– Have the nursing personnel experienced any physical or psychological alteration after they received training in patient handling technique.– How does the patient experience the transfers after the nursing personnel have received training.– Is there any significant statistical differens in the numbers of work related injuries among nursing personnel after after they have received training in patient handling technique.The result shows that education in patient handling technique according to the Stockholm Training Concept, the Durewall Method, Dotte´s Manutention Method, Natural Mobility and initiation of equipment for patient handling, for example mechanical lifts, gave a positive result. The personnel experienced decreased work load and patients experienced the transfers more comfortable and secure and the number of work related injuries and lost work days were reduced. Education and imple-mentation of patient handling equipment contribute to increase the quality of nursing. All units could use these interventions by introducing education in patient handling technique and purchasing of patient handling equipment