Bakgrund: Årligen dör 1,35 miljoner globalt till följd av trauma. Allvarliga former av traumatiska huvudskador kan medföra en försämrad andning och ge upphov till hotad luftväg.Kunskap och beredskap vid ofri luftväg till följd av skadan är därför livsavgörande för drabbade patienter. Dessa komplexa situationer ställer höga krav på ambulanspersonalens kompetens. Genom att kartlägga vilka faktorer som påverkar valet av avancerad luftvägshantering vid huvudtrauma med hjälp av en litteraturöversikt, kan ambulanspersonalen få en större förståelse för vad som kan försvåra luftvägshanteringen i en redan komplex och tidskritisk situation.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vilka faktorer som är associerade med val av luftvägshantering prehospitalt hos patienter med huvudtrauma. Metod: En litteraturöversikt med en systematisk sökmetod. Bland av urvalskriterierna skulle inkluderade artiklar vara skrivna på engelska, etiskt godkända, ej äldre än 10 år och innehålla studier med primärkällor. Vid databassökning har databaserna PubMed och Cinahl använts.Totalt har 15 kvantitativa artiklar identifierats, dessa artiklar har granskats och analyserats med hjälp av integrerad analysmetod.  Resultat: De centrala resultaten var att organisatoriska faktorer och resurser samt patientkaraktäristiska faktorer är associerat med val av luftvägshantering prehospitalt. Dessa faktorer omfattade närmare: prehospital vårdtid, geografisk variation och avstånd till sjukhus, medicinska behandlingsriktlinjer, medicinsk kompetens och val av utrustning, patienter samt medvetande- och allvarlighetsgrad.  Slutsats: Studien har presenterat faktorer associerade med val av luftvägshantering prehospitalt hos patienter med huvudtrauma. En del av dessa faktorer är prehospitala organisationsrelaterade faktorer och resurser som är tillgängliga på skadeplatsen och andra faktorer är direkt relaterade till den skadade patienten. Kunskapen som erhållits från denna studie visar på behovet av vidare forskning om för- och nackdelar med delegering för intubation hos ambulanssjuksköterskor prehospitalt. / Background: Every year, 1.35 million people die globally because of trauma. Severe forms of traumatic head injuries can cause impaired breathing and cause threatened airways. Knowledge and preparedness in the event of breathing problems because of the injury is therefore vital. These complex situations place high demands on the competence of ambulance personnel. By mapping the factors that affects the choice of advanced airway management in head trauma with the help of a literature review, the ambulance staff can gain a greater understanding of what can complicate airway management in an already complex and time-critical situation. Aim: The purpose of this literature review was to investigate the factors associated with the choice of prehospital airway management in patients with head trauma. Method: A literature review with a systematic search-method. Among the selection criteria included articles would be written in English, ethically approved, maximum 10 years and contain studies with primary sources. In database search PubMed and Cinahl have been used. A total of 15 quantitative articles have been identified, these articles have been reviewed and analyzed using integrated method of analysis. Results: The central results were that organizational factors and resources as well as patientcharacteristic factors were associated with the choice of prehospital airway management. These factors included more closely: prehospital care time, geographical variation and distance to hospital, medical treatment guidelines, medical competence and choice of equipment, patients, and degree of consciousness and severity. Conclusion: The study has presented factors associated with choice of airway management prehospital in patients with head trauma. Some of these factors are prehospital organizational resources available at the site of injury and other factors are united directly with the injured patient. The knowledge gained from this study requires further research on the pros and cons of delegation for intubation in ambulance nurses prehospital.

Bakgrund: Under en operation förlorar patienter sitt medvetande och sin förmåga att upprätthålla sin egen andning. Här är anestesisjuksköterskan oumbärlig och har till uppgift att säkerställa ventilation samt oxygenering för patienten. För att identifiera den svåra luftvägen görs en luftvägsbedömning preoperativt och denna ligger till grund för vilka luftvägshjälpmedel som ska finna nära till hands. Att kunna identifiera, bedöma och förebygga risker vid en svår luftväg är en viktig egenskap för anestesisjuksköterskor. Syfte: Att belysa anestesisjuksköterskors upplevelser av att ställas inför en svår luftväg. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Åtta anestesisjuksköterskor intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades via en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom fyra kategorier: Förberedelser påverkar, Känslor i arbetet, Teamarbetets betydelse, Tekniska svårigheter samt att ett tema framträdde: Erfarenhet: en grundsten för trygghet. Konklusion: Konklusionen av denna studie belyser vikten av snabb och korrekt hantering när en anestesisjuksköterska ställs inför en svår luftväg under generell anestesi. För att förebygga de utmaningar som anestesisjuksköterskorna ställs inför krävs en utarbetad handlingsplan, stark kommunikation, effektivt teamarbete samt en god arbetsmiljö. / Background: Patients lose consciousness and their ability to maintain their own breathing during surgery. The anesthetic nurse is essential since they are responsible for ensuring the patient´s ventilation and oxygenation. To identify a potentially challenging airway a preoperative airway assessment is conducted, informing which airway aid should be readily available. The ability to identify, evaluate and minimize risks linked with challenging airways is an essential skill for an anesthetic nurse. Purpose: To illuminate the experiences of anesthesia nurses when confronted with a difficult airway. Method: A qualitative approach with an inductive methodology was employed. Eight anesthetic nurse participated in semi-structured interviews. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Results: Four categories emerged: Impact of preparation, Emotional aspects of work, Significance of teamwork, Technical challenges, with a recurring theme: Experience as a cornerstone for confidence. Conclusion: The conclusion of this study highlights how important it is to manage quickly and accurately when anesthetic nurses encounter difficult airways during general anesthesia. A well-prepared action plan, effective communication, teamwork and supportive work environment are essential in addressing the challenges faced by the anesthetic nurse.

Syfte: Syftet var att beskriva den prehospitala användningen av supraglottiska hjälpmedel hos barn. Metod: En litteraturstudie på magisternivå baserad på 11 orginal artiklar hämtade från CINAHL och PubMed. Resultat: Supraglottiska hjälpmedel placerades främst hos äldre barn <12 år med antingen hjärtstopp, trauma, respiratorisk instabilitet eller kramper. Flertalet olika supraglottiska hjälpmedel används internationellt och studierna beskriver att hjälpmedlen är tidseffektiva att placera, medför få komplikationer samt att den neurologiska funktionen är likvärdig med de som erhåller luftvägshantering med hjälp av endotrakeal intubation eller ventilation med mask och blåsa. Slutsats: Supraglottiska hjälpmedel används internationnelt hos pediatriska patienter i den prehospitala miljön, där placeringen av hjälpmedlet avgörs av kompetens och utbildningsnivå hos den prehospitala personalen. Vidare forskning krävs för att fasställa hurvida supraglottiska hjälpmedel hos den pediatriska populationen kan etableras prehospitalt och i synnerlighet hos barn under 12 år.