BACKGROUND: Operation Giving Back (OGB) of the American College of Surgeons (ACS) and various other surgical missions in the developing world have become more popular and provide a valuable way of reducing the surgical burden worldwide. While most cases are "bread and butter" general surgery, difficult surgeries are often encountered. MATERIALS AND METHODS: Description of a total thyroidectomy for super giant goiter extending to chest inferiorly, lateral neck and behind both ears, compressing the trachea and causing chronic difficulties breathing. The surgical team was unable to intubate, but performed surgery under local anesthesia and sedation with Ketamine injection. RESULTS: Total thyroidectomy, as a life-saving procedure, was performed under local anesthesia and Ketamine with mild sedation. Once thyroid was removed, the outside diameter of trachea was assessed to be 4mm. Patient tolerated the procedure well and had no postoperative complication. Her breathing improved significantly post-operatively. Five years later, she is doing well. CONCLUSION: Total thyroidectomy for giant goiters can be done under local anesthesia with Ketamine and proper sedation. Surgeons and anesthesiologists participating in surgical missions may have to perform major surgery under local anesthesia. (C) 2015 The Authors. Published by Elsevier Ltd. on behalf of Surgical Associates Ltd.

The aim of this thesis is to quantify the intubation success rates and complication rates associated with GlideScope® video laryngoscopy in pediatric difficult airway patients. Difficult intubation is a major source of anesthesia-related morbidity and mortality in both adults and children (1-3). A number of studies have demonstrated that video laryngoscopy has helped to address this problem in adults, producing high intubation success rates with minimal complications (4-6). However, the literature on the use of videoscopes in children with difficult airways is sparse. We therefore sought to examine success and complication rates with the GlideScope®, a common type of video laryngoscope. To do so, we examined patient data from the Pediatric Difficult Intubation Registry, a collection of information on difficult airway incidents at fourteen pediatric teaching hospitals in the United States. From these data we calculated overall, first-pass, and rescue success rates on a per-attempt and per-patient basis, comparing them to success rates that resulted from using direct laryngoscopy. We also examined success rates for smaller groups of patients divided by Cormack-Lehane airway grade, weight, and muscle relaxant use. Finally, we assessed complication rates for patients undergoing GlideScope® intubation attempts and direct laryngoscopy. The GlideScope® produced lower success rates in our sample than those documented in adult difficult airway patients. This was particularly the case among smaller children and those with poor glottis visualization. However, the GlideScope® was superior to direct laryngoscopy by all measures and in all patient subgroups. We also found lower rates of hypoxemia and overall complications among patients receiving intubation attempts with only the GlideScope® versus only direct laryngoscopy. We believe this result may be related to the greater number of intubation attempts among patients receiving direct laryngoscopy.

No description available.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Nya tekniska lösningar för att intubera patienter börjar bli tillgängliga för operationsavdelningar. Glidescope är ett videolaryngoskop som visar lovande resultat när det gäller underlättande av intubationer för personal framförallt vid svåra luftvägar och intubationer. Forskningen pekar på att Glidescope reducerar antalet intubationsförsök och ökar andelen lyckade förstagångsintubationer. Studier pekar på att det för patienten är fördelaktigt med så få intubationsförsök som möjligt.</p><p><strong>Syfte: </strong>Att undersöka anestesipersonals erfarenheter av att arbeta med Glidescope.</p><p><strong>Metod: </strong>Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med nio anestesisjuksköterskor och två läkare. En kvalitativ beskrivande ansats med en kvalitativ innehållsanalys som analysmetod har använts. Intervjuerna genomfördes våren 2010 på ett sjukhus i södra norrland.</p><p><strong>Resultat: </strong>Glidescope är ett enkelt och lättanvänt redskap för intubation och detta gäller även för personer med begränsad erfarenhet av Glidescope. Det underlättar intubationer men kan förlänga tiden för att placera tuben. Det reducerar patienttraumat som förknippas med en intubation och ökar patientsäkerheten. Ur ett hygienperspektiv behövs bättre rutiner för användning av Glidescopet. En begränsning för Glidescopet är pågående blödning i svalget.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Glidescope är i de flesta fall ett enkelt och lättanvänt redskap för intubation som underlättar främst vid svåra intubationer. Glidescope förbättrar patientsäkerheten. Glidescope är användbart vid studenthandledning. Glidescope begränsas av pågående blödning i svalget och är sämre ur ett hygienperspektiv jämfört med Macintoshlaryngoskopet.</p> / <p><strong>Background:</strong> New technical solutions for patient intubation are becoming available for surgical wards. Glidescope is a video laryngoscope which shows promising results for easy intubation for staff, especially in difficult airways and intubations. Research shows that Glidescope reduces the number of tries and increases the proportion of successful first try intubations. Studies show that the patient benefits from a reduced number of tried intubations.</p><p><strong>Purpose: </strong>To examine anaesthesia staffs experience of working with Glidescope.</p><p><strong>Method: </strong>Semi structured personal interviews were conducted with nine anaesthetic nurses and two anaesthesiologists. A qualitative descriptive approach with a qualitative content analysis as an analysis method was used. The interviews were conducted at a hospital in the middle part of Sweden during the spring of 2010.</p><p><strong>Results: </strong>Glidescope is an easy to use tool for intubation and this is also true for staff with limited experience with Glidescope. It makes intubation easier but may prolong the time to place the tube. Glidescope reduces the trauma for the patient associated with intubation and increases patient safety. From a hygiene perspective better routines are needed for the use of the Glidescope. Glidescope is limited by ongoing bleeding in the throat area.</p><p><strong>Conclusion: </strong>Glidescope is for the most part an easy to use tool which eases difficult intubations. Glidescope improves patient safety. Glidescope is useful in student instruction. Glidescope is limited by on going bleeding in the throat area and is less hygienic than the Macintoshlaryngscope.</p>

Bakgrund: Nya tekniska lösningar för att intubera patienter börjar bli tillgängliga för operationsavdelningar. Glidescope är ett videolaryngoskop som visar lovande resultat när det gäller underlättande av intubationer för personal framförallt vid svåra luftvägar och intubationer. Forskningen pekar på att Glidescope reducerar antalet intubationsförsök och ökar andelen lyckade förstagångsintubationer. Studier pekar på att det för patienten är fördelaktigt med så få intubationsförsök som möjligt. Syfte: Att undersöka anestesipersonals erfarenheter av att arbeta med Glidescope. Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med nio anestesisjuksköterskor och två läkare. En kvalitativ beskrivande ansats med en kvalitativ innehållsanalys som analysmetod har använts. Intervjuerna genomfördes våren 2010 på ett sjukhus i södra norrland. Resultat: Glidescope är ett enkelt och lättanvänt redskap för intubation och detta gäller även för personer med begränsad erfarenhet av Glidescope. Det underlättar intubationer men kan förlänga tiden för att placera tuben. Det reducerar patienttraumat som förknippas med en intubation och ökar patientsäkerheten. Ur ett hygienperspektiv behövs bättre rutiner för användning av Glidescopet. En begränsning för Glidescopet är pågående blödning i svalget. Slutsats: Glidescope är i de flesta fall ett enkelt och lättanvänt redskap för intubation som underlättar främst vid svåra intubationer. Glidescope förbättrar patientsäkerheten. Glidescope är användbart vid studenthandledning. Glidescope begränsas av pågående blödning i svalget och är sämre ur ett hygienperspektiv jämfört med Macintoshlaryngoskopet. / Background: New technical solutions for patient intubation are becoming available for surgical wards. Glidescope is a video laryngoscope which shows promising results for easy intubation for staff, especially in difficult airways and intubations. Research shows that Glidescope reduces the number of tries and increases the proportion of successful first try intubations. Studies show that the patient benefits from a reduced number of tried intubations. Purpose: To examine anaesthesia staffs experience of working with Glidescope. Method: Semi structured personal interviews were conducted with nine anaesthetic nurses and two anaesthesiologists. A qualitative descriptive approach with a qualitative content analysis as an analysis method was used. The interviews were conducted at a hospital in the middle part of Sweden during the spring of 2010. Results: Glidescope is an easy to use tool for intubation and this is also true for staff with limited experience with Glidescope. It makes intubation easier but may prolong the time to place the tube. Glidescope reduces the trauma for the patient associated with intubation and increases patient safety. From a hygiene perspective better routines are needed for the use of the Glidescope. Glidescope is limited by ongoing bleeding in the throat area. Conclusion: Glidescope is for the most part an easy to use tool which eases difficult intubations. Glidescope improves patient safety. Glidescope is useful in student instruction. Glidescope is limited by on going bleeding in the throat area and is less hygienic than the Macintoshlaryngscope.

Bakgrund: En av anestesisjuksköterskans huvudsakliga uppgift är att kunna säkra patientens luftväg. En svår luftväg kan inte helt uteslutas trots olika bedömningsmetoder inför generell anestesi. Därför har anestesisjuksköterskan ett ansvar att vara förberedd på att hantera situationer där en svår luftväg kan uppstå. Syfte: Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av svår luftvägshantering. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med en induktiv ansats i enlighet med Graneheim och Lundmans (2004) metod för kvalitativ innehållsanalys. 14 anestesisjuksköterskor intervjuades från två mellanstora sjukhus i södra Sverige.  Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier och sex subkategorier. Huvudkategorierna var: Att vara förberedd, En ökad anspänning, Känsla av kompetens och skyldighet, Betydelsen av teamet och Att ställas inför utmaningar. Sammanfattningsvis upplevde anestesisjuksköterskorna en mängd olika känslor. Förberedelser lyftes fram som viktiga och att teamet kunde ha en stor betydelse, att hamna i en mer främmande miljö kunde ses som en utmaning. Slutsats: Studien visar att det vilar ett stort ansvar på anestesisjuksköterskorna vid svår luftvägshantering. Det gäller att ha en bra handlingsplan och vara förberedd för omhändertagandet av patienten. Det väcks känslor som bland annat stress och självtvivel som behöver bearbetas på olika sätt. Att få reflektera och ventilera tankar med sina kollegor anses vara betydande. / Background: One of the anesthesia nurse's main tasks is to be able to secure the patient's airway. A difficult airway cannot be completely ruled out despite different assessment methods before general anaesthesia. Therefore, the nurse anesthetist has a responsibility to be prepared to handle situations where a difficult airway may occur. Aim: The aim was to describe the anesthesia nurse's experiences of difficult airway management. Method: A qualitative interview study was conducted with an inductive approach by Graneheim and Lundman's (2004) method for qualitative content analysis. 14 anesthesia nurses were interviewed from two medium-sized hospitals in southern Sweden.  Results: The analysis resulted in five main categories and six subcategories. The main categories were: Being prepared, Increased tension, A feeling of competence and responsibility, The importance of the team and Facing challenges. In summary, the anesthesia nurses experienced a variety of emotions. Preparation was highlighted as important and the team could be of great importance, ending up in a more foreign environment could be seen as a challenge. Conclusion: The study shows that there is a great responsibility on the anesthesia nurses in difficult airway management. It is important to have a good action plan and be prepared for the care of the patient. It raises feelings such as stress and self-doubt that need to be processed in different ways. Being able to reflect and ventilate thoughts with one’s colleagues is considered significant.

No description available.

Bakgrund: Under en operation förlorar patienter sitt medvetande och sin förmåga att upprätthålla sin egen andning. Här är anestesisjuksköterskan oumbärlig och har till uppgift att säkerställa ventilation samt oxygenering för patienten. För att identifiera den svåra luftvägen görs en luftvägsbedömning preoperativt och denna ligger till grund för vilka luftvägshjälpmedel som ska finna nära till hands. Att kunna identifiera, bedöma och förebygga risker vid en svår luftväg är en viktig egenskap för anestesisjuksköterskor. Syfte: Att belysa anestesisjuksköterskors upplevelser av att ställas inför en svår luftväg. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Åtta anestesisjuksköterskor intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades via en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom fyra kategorier: Förberedelser påverkar, Känslor i arbetet, Teamarbetets betydelse, Tekniska svårigheter samt att ett tema framträdde: Erfarenhet: en grundsten för trygghet. Konklusion: Konklusionen av denna studie belyser vikten av snabb och korrekt hantering när en anestesisjuksköterska ställs inför en svår luftväg under generell anestesi. För att förebygga de utmaningar som anestesisjuksköterskorna ställs inför krävs en utarbetad handlingsplan, stark kommunikation, effektivt teamarbete samt en god arbetsmiljö. / Background: Patients lose consciousness and their ability to maintain their own breathing during surgery. The anesthetic nurse is essential since they are responsible for ensuring the patient´s ventilation and oxygenation. To identify a potentially challenging airway a preoperative airway assessment is conducted, informing which airway aid should be readily available. The ability to identify, evaluate and minimize risks linked with challenging airways is an essential skill for an anesthetic nurse. Purpose: To illuminate the experiences of anesthesia nurses when confronted with a difficult airway. Method: A qualitative approach with an inductive methodology was employed. Eight anesthetic nurse participated in semi-structured interviews. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Results: Four categories emerged: Impact of preparation, Emotional aspects of work, Significance of teamwork, Technical challenges, with a recurring theme: Experience as a cornerstone for confidence. Conclusion: The conclusion of this study highlights how important it is to manage quickly and accurately when anesthetic nurses encounter difficult airways during general anesthesia. A well-prepared action plan, effective communication, teamwork and supportive work environment are essential in addressing the challenges faced by the anesthetic nurse.

No description available.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskor ska kunna identifiera och hantera ofri luftväg utifrån kunskap och fastställda riktlinjer inom den prehospitala vården. Att kunna identifiera svårigheter kan vara livräddande för en kritiskt sjuk eller skadad patient. Sverige är en av få länder i världen som bemannar ambulansen med minst en sjuksköterska, och som därtill utbildar sjuksköterskor till specialister. Specialistsjuksköterskor som jobbar prehospitalt skiljer sig i mängd erfarenhet och kunskap om prehospital vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som försvårar specialistsjuksköterskors luftvägshantering prehospitalt. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter samt fritextsvar. Deltagarna var specialistsjuksköterskor (n=37) vilka hade haft svårt och/eller misslyckats skapa en fri luftväg under senaste året. Det kvantitativa resultatet analyserades med student–t test, chi-två test samt Fishers Exakta test och det kvalitativa resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De faktorer som identifierades var Svårigheter relaterat till hjälpmedel, Svårigheter relaterat till patient samt Utveckling och utbildning. Resultatet visade en signifikant skillnad i hur trygga specialistsjuksköterskor inom olika inriktningar upplever sig vara vid hanteringen av de olika hjälpmedlen och en signifikant variation mellan antal yrkesverksamma år. Anestesisjuksköterskorna skattade sig högst och hade längst erfarenhet. Ambulanssjuksköterskorna och anestesisjuksköterskorna upplevde att deras utbildning hade hjälpt dem i deras hantering av svår luftväg, men ansåg ändå att mer utbildning och årlig repetition rörande luftvägshanteringen är nödvändig. Slutsats: Studiens resultat tyder på att teoretisk kunskap tillsammans med reell kompetens har betydelse för adekvat vård vid luftvägshantering och därmed kan öka patientsäkerheten. Vidare att specialistsjuksköterskorna önskar återkommande repetitionsutbildning i luftvägshantering via arbetsgivaren. Slutligen indikerar denna studies resultat ett behov av att se över de olika akutspecialistutbildningarna verksamma inom ambulanssjukvården för att luftvägsutbildningen skall bli mer jämställd.