Bakgrund: Vid generell anestesi uppnås medvetandeförlust vilket leder till att andningscentrum slås ut. En av anestesisjuksköterskans kärnkompetenser är säker vård, vilket innebär att kunna identifiera, bedöma och förebygga risker som kan förekomma vid anestesi. I en preoperativ luftvägsbedömning kan förväntad svår luftväg identifieras men det råder ingen samstämmighet över vilka undersökningar som är säkrast att använda. Genom att sätta ord på anestesisjuksköterskors erfarenheter kan den tysta kunskapen om fenomenet “preoperativ luftvägsbedömning” bli synliggjord och möjlig att dela med andra. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av preoperativ luftvägsbedömning. Metod: En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats användes. Nio anestesisjuksköterskor intervjuades med öppna frågor. Data analyserades med beskrivande innebördsanalys. Resultat: Tre innebördsteman framkom: Helhetsbedömning - från delar till helhet, Känsla av säkerhet skapar trygghet samt Lärande genom erfarenheter. Konklusion: Helhetsbedömningen bygger på bakgrund, klinisk blick och klinisk undersökning. Bedömningen leder till förberedelse och ökad säkerhet. Varje patientfall bidrar till ett lärande. Tyst kunskap finns i preoperativ luftvägsbedömning och att behärska konsten handlar om att lära sig se och utveckla den kliniska blicken genom reflektion av erfarenheter. / Background: General anesthesia leads to loss of consciousness and respiratory function. One of the anesthesia nurse's core competencies is safe care, which means being able to identify, assess and prevent risks that may occur during anesthesia. In a preoperative airway assessment, the expected difficult airway can be identified, but there is no agreement on which examinations are safest to use. By verbalizing the experiences of anesthesia nurses, the tacit knowledge about the phenomenon “preoperative airway assessment” can be made visible and possible to share with others. The Aim: To describe anesthesia nurses' experiences of preoperative airway assessment. Methods:A qualitative method with phenomenological approach was used. Nine anesthesia nurses were interviewed with open-ended questions. Data were analyzed with descriptive analysis. Results: Three themes of meaning emerged: Overall assessment - from parts to the whole, Sense of security creates safety and Learning through experiences.Conclusion: The overall assessment is based on background, clinical gaze and clinical examination. It leads to preparation and increased security. Each patient contributes to learning. Tacit knowledge is found in preoperative airway assessment, mastering the art is about learning to see and develop the clinical gaze through reflection of experiences.

Introduktion: I anestesisjuksköterskans ansvarsområde ingår det att tillgodose patienten trygg och säker vård under generell anestesi och hantering av luftvägen. En svår luftväg hos en patient innebär ofta stress och en känsla av otillräcklighet hos anestesisjuksköterskan. För att hantera patientens luftväg på ett patientsäkert sätt innebär det att anestesisjuksköterskan ska kunna identifiera, bedöma och förebygga risker som kan förekomma vid anestesi. Tillvägagångssättet av en preoperativ luftvägsbedömning genomförs genom att se på patientens anatomi samt att läsa tidigare anestesijournaler. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av att bedöma och hantera patientens luftväg. Metod: En kvalitativ metod utifrån induktiv ansats användes. Tio anestesisjuksköterskor intervjuades med öppna frågor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier framkom ur analysen: Vikten avpreoperativ luftvägsbedömning, Att bli överraskad av en oförväntad svår luftväg, Försvårande omständigheter vid luftvägshantering samt Att rätt teknik och erfarenhet har storbetydelse. Diskussion: De anestesisjuksköterskor som hade mer erfarenhet tenderade att mer sällan uppleva en svår luftväg vilket kunde bero på att de hanterade en oförväntad svår situation på ett tryggare sätt än en nyutbildad sjuksköterska. Även den kliniska blicken beskrevs mer uttalad vid längre erfarenhet. Författarna drar slutsatsen att yrket kräver erfarenhet över tid för att utarbeta en god klinisk kompetens. Slutsats: En luftvägsbedömning hos patienten är viktig och avgörande för att anestesisjuksköterskan ska kunna vara förberedd på att hantera en eventuell svår luftväg. Trots den preoperativa luftvägsbedömningen upplevde anestesisjuksköterskan att de kunde möta på överraskningar och få hantera en oförväntad svår luftväg. I de fallen var det en fördel att ha hjälpmedel till hands, kunna tillkalla hjälp och att vara erfaren.