Introduktion: Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnadsprocessen. Det är därför viktigt att sjuksköterskan känner sig bekväm och avslappnad för att kunna bidra i arbetet ännu mer. Stress kan påverka sjuksköterskans jobb negativt. Moralisk stress är en specifik stressform som uppstår när sjuksköterskan vill handla på ett sätt men hindras av olika skäl. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva de faktorerna som kan kopplas till uppkomst av moralisk stress hos allmänsjuksköterskor. Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie. Studien använde sig av databassökning i de tre databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo. Resultatet granskades enligt Polit och Becks nio steg (2016). Elva artiklar togs fram efter granskningen, sex kvantitativa och fem kvalitativa som kvalitétsgranskades. Resultat: Resultatet som togs fram utifrån dessa elva studier fann att faktorer kunde delas upp i tre olika kategorier; moraliska värderingar, individuella faktorer och situationsrelaterade faktorer.Slutsats: Studien beskrev hur moraliska värderingar kunde spela in i den kliniska vården och ge upphov till moralisk stress. Ett antal olika individuella faktorer identifierades även, exempelvis att sjuksköterskor med mindre arbetserfarenhet uppvisar högre nivåer av moralisk stress. Slutligen identifierades även ett antal olika situationer som enligt deltagare i studier kunde ge upphov till moralisk stress, dels de som upplevdes som vanligast och de som upplevdes ge upphov till starkast grad av moralisk stress. <img src="blob:https://kau.diva-portal.org/dfa3f214-24fd-4f8c-b1ac-ebd1497f5897" /><img src="blob:https://kau.diva-portal.org/3b23aaff-101a-4144-9b3c-0312558ce468" />

Sammanfattning Bakgrund: Moralisk stress uppstår när sjuksköterskor vet det rätta att göra, men institutionella begränsningar gör det nästintill omöjligt att fullfölja. Kunskap om moralisk stress, när den uppkommer och vad den gör med en människa och professionell yrkesutövare är viktigt, dels för att kunna hitta strategier för att hantera den men även att förebygga den då den kan vara kopplad till risk för ohälsa. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Följande frågeställningar ligger till grund för studien; I vilka situationer upplever sjuksköterskor moralisk stress? Vilka konsekvenser får den moraliska stressen för sjuksköterskor? Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt med systematisk sökning.Dataanalysen är inspirerad av Hsieh &amp; Shannons (2005) riktade innehållsanalys. Två förutbestämda kategorier har använts för att plocka ut resultatet som svarade mot syftet. Resultat: Resultatet presenteras i två förutbestämda kategorierna 1. Situationer som får sjuksköterskor att uppleva moralisk stress. 2. Konsekvenser till följd av upplevelsen av moralisk stress. I situationer såsom exempelvis när personalbrist råder eller den kompetens som patientvården kräver saknas kan sjuksköterskor uppleva moralisk stress. Sjuksköterskor kan uppleva känslor som maktlöshet, otillräcklighet, frustration och uppgivenhet till följd av den moraliska stressen. Den kan ge konsekvenser för sjuksköterskor både som privatpersoner och yrkesutövare. Slutsats: Moralisk stress är viktig att identifiera då det föreligger en risk att sjuksköterskor skulle kunna drabbas av ohälsa. Dock kan den även generera positiva konsekvenser.Slutsatsen blir att det är viktigt att identifiera och utarbeta strategier för att hantera de negativa konsekvenserna av moralisk stress. Organisatoriska förändringar kan även behöva ske för att minska uppkomsten av moralisk stress.

Introduktion: Sjuksköterskan i dagens samhälle befinner sig en arbetsmiljö som på senare år blivit mer och mer effektiviserad trots krympande resurser. Till följd av detta väljer idag flera sjuksköterskor att lämna sina arbetsplatser och även sitt yrke då denna effektivisering leder till minskad tid för återhämtning och reflektion över det utförda arbetet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som orsakar moralisk stress hos sjuksköterskor i arbetet. Metod: Var en litteraturstudie med ett resultat som bygger på sammanlagt elva artiklar som valdes ut genom sökning i databaserna Cinahl och PubMed. Därefter granskades artiklarnas kvalitet enligt Polit och Beck (2012). Tre av artiklarna var av kvalitativ metod och åtta var av kvantitativ metod. Resultat: Huvudkategorier som framkom var; Moralisk stress till följd av arbetsmiljö, Moralisk stress kopplat till patienten, Moralisk stress och yrkesprofessionalitet. Dessa kategorier beskriver situationer som leder till moralisk stress, vilka har både yrkesmässigt, psykologiskt och fysiologiskt negativa konsekvenser för sjuksköterskor. Slutsats: Moralisk stress är en riskfaktor inom sjuksköterskeyrket som har flertalet negativa konsekvenser, både individuellt för sjuksköterskan, patienten och för arbetsplatsen.

För att bli sjuksköterska i Sverige krävs tre års studier på universitet eller högskola. Under dessa tre år lär sig studenterna både praktiska och teoretiska kunskaper där stor vikt läggs på att utgå från patientperspektivet samtidigt som att sammanflätningen av dessa kunskaper sker. Att bringa samman kunskaperna samtidigt som ett stort ansvar läggs på sjuksköterskorna leder många gånger till en stressig arbetsmiljö. Syftet med denna studie är att beskriva hur sjuksköterskor upplever moralisk stress. Valet av metod landade på litteraturöversikt som grundar sig på nio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades och tematiserades till tre teman: Emotionell överbelastning, Vikten av kommunikation och Att kämpa i motvind. Av resultatet framkom att den vanligaste orsaken till moralisk stress är arbetsrelaterad stress vilket främst relaterade till att utföra vad som ansågs vara onödiga uppgifter samt personalbrist. I diskussionen tas bland annat upp hur moralisk stress påverkar kvaliteten på vården men även att sjuksköterskorna påverkas negativt på både ett personligt och professionellt plan genom sina sätt att hantera den moraliska stressen. För att göra yrket mer attraktivt och hållbart krävs det att även sjuksköterskorna får tid till återhämtning och en chans att utföra sitt arbete på ett så bra sätt som målbilden som sjuksköterskestudent en gång varit. Något som enligt författarna skulle vara av värde att implicera i utbildningen är teoretiska kunskaper kring hanteringen av moralisk stress, som de facto även det är en stor del av yrket, inte minst på grund av att många väljer att lämna yrket på grund av bristen av densamma.

Moralisk stress uppstår när sjuksköterskan vet vad som är moraliskt rätt att göra i en situation men hindras från att göra detta på grund av rådande arbetsförhållanden. Sjuksköterskan med sin akademiska utbildning inom vårdvetenskap samt en grundläggande önskan om att kunna hjälpa och att göra gott mot andra, arbetar idag i en vårdorganisation med allt större fokus på ekonomi och effektivitet. Det sjuksköterskan fostrats i inom vårdvetenskapen kan upplevas allt svårare att leva upp till. Obalansen mellan vårdbehov och vårdtillgång försätter dagligen sjuksköterskor i situationer som skapar moralisk stress. Syftet med föreliggande studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Metoden i föreliggande studie är en litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats. Resultatet presenteras i tre teman och åtta underteman. De tre huvudtemana är: Moralisk stress relaterat till vårdandet, moralisk stress relaterat till arbetsmiljö och organisation samt moralisk stress relaterat till sjuksköterskan. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever moralisk stress. Moralisk stress upplevs i olika situationer och av olika anledningar. Den vanligaste orsaken till moralisk stress är hög arbetsbelastning relaterat till otillräcklig bemanning. Moralisk stress kan leda till att sjuksköterskor lämnar sitt yrke inom vården. I diskussionen lyfts bland annat hur moralisk stress får konsekvenser för vårdrelationen och vårdkvaliteten men också för sjuksköterskorna själva och deras inställning till sitt arbete.

Sjuksköterskor upplever stora krav och stor belastning i sitt dagliga arbete, dels från patienter, dels från kollegor och dels från sig själva vilket gör att de ofta känner sig otillräckliga. Den stora fysiska och psykiska belastningen leder till att sjuksköterskor känner oro över kvaliteten på vården vilket ger upphov till moralisk stress. Sjuksköterskor upplever moralisk stress i högre grad än andra professioner och är en betydande orsak till att sjuksköterskor avslutar sin anställning. I tidigare forskning har få studier moralisk stress som huvudsyfte. Därför syftar denna allmänna litteraturstudie till att undersöka närmare vad sjuksköterskan upplever i sin moraliska stress. Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av moralisk stress. För att besvara syftet valdes 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar ut. I resultatet framkom sex kategorier: Maktlöshet, Frustration, Vånda, Ilska, Självtvivel och Skuld. Maktlöshet har en betydande roll och många av de andra känslorna bottnar i maktlösheten. Maktlöshet beror framförallt på att sjuksköterskan inte känner sig delaktig i beslutsfattandet kring patienten. För att minska sjuksköterskans moraliska stress kan samverkan mellan professioner främjas. Vidare svensk forskning kan behövas för att identifiera om moralisk stress är en bidragande orsak till rådande sjuksköterskebrist. / Nurses are experiencing huge demands and big loads in their daily work, both from patients and from colleagues and from themselves so that they often feel inadequate. This great physical and psychological workload means that nurses are concerned about the quality of care which gives rise to the moral distress. Nurses are experiencing this moral distress at greater extent than other professions and is a major reason why nurses quit their jobs. In previous research, few studies have moral distress as their main purpose. Therefore this general literature review intends to look more closely at what the nurse is experiencing in his or her moral distress. The purpose was to describe the nurse's experiences of moral distress. For this purpose, 13 qualitative research articles were selected and the results revealed six categories: Powerlessness, Frustration, Agony, Anger, Self-doubt and Guilt. Powerlessness has a significant role and contributed to many of the other emotions listed. Powerlessness is mainly due to the nurse not feeling involved in decision-making regarding the patient. To reduce the nurse's moral distress collaboration between professions could be encouraged. Further Swedish research could be needed to identify whether moral distress is a contributing factor to the current nursing shortage.

Vid hjärtstopp upphör hjärtats pumpförmåga och för varje minut som går minskar chansen att överleva med 10 %. I händelse av hjärtstopp skall hälso- och sjukvårdspersonal omedelbart påbörja hjärtlungräddning (HLR) såvida det inte finns ett dokumenterat ställningstagande till att HLR inte skall utföras. Det finns nämligen skäl där det är motiverat att avstå denna behandling. I de fall där patienten själv inte vill bli återupplivad eller då ansvarig läkare bedömer att HLR inte är medicinskt motiverat eller till gagn för patienten. Det kan ibland leda till att man i efterhand kan inse att behandlingsförsöket var mindre motiverat. Att handskas med död och döende anses inom forskning vara den högst rankade stressoren för sjuksköterskan. Sjuksköterskan ställs inför många utmaningar i sitt arbete och utsätts ofta för etiska dilemman när de kommer i konflikt med vad sjuksköterskan anser vara rätt för patienten. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid hjärtstopp hos patienter där ställningstagande kring HLR saknas eller inte har diskuterats. Tio narrativa intervjuer genomfördes med sjuksköterskor yrkesverksamma inom slutenvården. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisar de etiska dilemman som sjusköterskorna hamnar i. Huvudresultatet visar att sjuksköterskor upplever frustration när de hamnar i situationer där patienten drabbas av hjärtstopp och frågeställningen kring återupplivning inte har diskuterats. Det uppstår tveksamheter när beslutet inte var taget eller att det togs för sent. De beskriver även en strävan efter att göra det som anses vara gott mot patienten.

Intensivvårdssjuksköterskor uttrycker upplevelser av moralisk stress i det dagliga arbetet och detta kan leda till utbrändhet eller behov av att byta yrke då de inte lyckas bemästra sin situation. Studiens syfte var att kartlägga moralisk stress hos intensivvårdssjuksköterskor med hjälp av Moral Distress Scale(MDS). Studien utfördes med en deskreptiv metod av tvärsnittsdesign där 45 sjusköterskor med intensivvårdsutbildning i västsverige tillfrågades att vid ett tillfälle besvara en enkät med en validerad svensköversatt MDS. Resultatet påvisade att det finns signifikant höga nivåer av moralisk stress hos intensivvårdssjuksköterskor yngre än 45 år(p=0,044) och även i gruppen med kandidat/-magisterexamen(p=0,003). De högsta nivåerna av moralisk stress kunde uppmätas när intensivvårdssjuksköterskorna ställdes inför situationer där de upplevde att ingen var beredd att fatta beslut om att avsluta livsuppehållande behandling. Bristande kompetens, "onödiga" behandlingar och resursbrist medförde också hög moralisk stress. För att motverka moralisk stress behövs enligt studier; debriefing, etiska vårdkonferenser och stöd från arbetsledningen. Denna studie kan bidra till att åskådliggöra moralisk stress och intesnifiera diskussionen samt skapa ett gemesnamt språk kring moralisk atress bland intensivvårdssjuksköterskor.

Moralisk stress definieras som en moralisk konflikt som uppstår hos en individ när han eller hon vet vilken handling som är moraliskt korrekt men det finns yttre omständigheter som gör att detta inte går att genomföra. Av tidigare forskning framgår det att denna typ av stress kan leda till konsekvenser för sjuksköterskan både i professionen men även i privatlivet. Det har även visats att moralisk stress bidrar till utbrändhet hos sjuksköterskor som resulterar i sämre vårdkvalitet samt att sjuksköterskor väljer att lämna sitt yrke. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress inom den somatiska slutenvården och är utformad som en litteraturstudie och genomförd enligt Axelssons metod. Studien är baserad på tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Dataanalysen resulterade i fyra huvudteman som visade sig ha korrelation till upplevd moralisk stress hos sjuksköterskor. Dessa teman var Upplevelse av otillfredsställande arbetssituation, upplevelse av kollegialt stöd och samverkan, upplevelse av moralisk stress relaterat till patienten samt upplevelse av moralisk stress relaterat till organisation och ledning. Vår studie visar att utbildning kring moralisk stress kan ge sjuksköterskor mer kunskap kring ämnet samt de verktyg som behövs för att kunna hantera de situationer som uppstår. Därmed kan sjuksköterskor få möjlighet till att reducera de negativa konsekvenser som moralisk stress kan medföra.

Introduktion/bakgrund: Eftersom att sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnadsprocessen så är det viktigt att sjuksköterskan känner sig lugn och avslappnad under arbetet. Moralisk stress påverkar sjuksköterskans yrke på ett negativt sätt. Moralisk stress hos sjuksköterskor tillkommer när hen vill utföra något på ett sätt men hindras av flera anledningar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva orsaker till moralisk stress hos sjuksköterskor inom sluten somatisk vård.  Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. De databaser som användes i studien var Cinahl och PubMed. Granskning av artiklar i denna studie gjordes enligt Polit och Beck nio steg (2012). Granskningen resulterade till tio artiklar, fem kvantitativa, fyra kvalitativa och en med mixad metod. Resultat: Resultatet från de tio artiklarna ledde till orsaker som kunde sorterades under fyra huvudkategorier; svårigheter i planerade omvårdnad, upplevelse av utsatthet, bevittna patienters lidande, brist på erfarenhet. Slutsats: Studien beskrev hur personal, tid och resursbrist orsakade moralisk stress och ledde till svårigheter i den planerade omvårdnaden för sjuksköterskan. Studien beskrev också hur konflikter mellan omvårdnadspersonal och andra yrkesgrupper som till exempel brist på samarbete kunde leda till moralisk stress. Studien visar även hur moraliska stress kan uppstå vid arbetet med vissa patienter. Studien identifierade också flera orsaker som rör erfarenheten i sjuksköterskans yrke som kan skapa moraliska stress.