Befolkningen blir äldre och därmed ökar frekvensen av hjärtsvikt. Våra egna upplevelser är att vården för patienter i livets slutskede är ojämlik och beroende av vilken sjukdom patienten har. Tidigare studier visar också att olika yrkesgrupper ser på vården på olika sätt. För distriktssköterskans/sjuksköterskans del bör vården baseras på vårdrelationen med patienten. Det finns få studier av hur distriktssköterskan/sjuksköterskan i hemsjukvård upplever det att vårda patienter med svår kronisk hjärtsvikt och därför vill vi undersöka detta. Syftet är att belysa hur distriktssköterskan/sjuksköterskan som arbetar i kommunal hälso- och sjukvård upplever att vårda patienter med svår kronisk hjärtsvikt. Studien är genomförd utifrån kvalitativ metod och hermeneutisk ansats. Datainsamlingen har genomförts i form av samtal med en öppen frågeställning. Resultatet visar att sjuksköterskan/distriktssköterskan upplever tillfredsställelse, frustration, beroende och osäkerhet. Distriktssköterskans/sjuksköterskans upplevelser som berättats för oss i denna studie stämmer väl överens med tidigare forskning. Distriktssköterskans/sjuk-sköterskans kunskap är avgörande för vården av patienten med svår kronisk hjärtsvikt. För att säkerställa det resultat denna studie kommit fram till bör en större studie göras. Resultatet kan användas som ett led i att utveckla vården för den berörda patientgruppen. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Bakgrund: Sjuksköterskor skattar sig att bli stressade av tidsbrist och resursbrist. Moralisk stress uppstår ur dilemman. Dilemmat uppstår när det finns begränsningar i organisationen, konflikter med bedömningar som andra har gjort hindrar en att göra det som egentligen anses riktigt och tankar uppkommer om vad som ska göras istället.   Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av stress i sitt arbete på vårdcentral med fokus på moralisk stress.   Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta distriktssköterskor och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Distriktssköterskorna erfor stress i många olika situationer och det som var mest framträdande var tidsbrist samt situationer i telefonrådgivningen. Det fanns ett större vårdbehov än vad det fanns läkartider och då kunde inte distriktssköterskorna ge den vård som de önskade. Regler och rutiner kunde upplevas som hindrande i mötet med patienten vilket gav uttryck som frustation och tankar om vad som var rätt att göra.   Slutsats: Distriktssköterskorna upplever stress, oro och frustration vid stor vårdtyngd, lite personal, brist på läkartider och när kommunikationen mellan kollegor och patienter brister. Distriktssköterskorna står inför dilemman på grund av att regler och rutiner i organisationen hindrar dem att utföra den vård de önskar vilket visar på att de erfar moralisk stress. / Background: Nurses think themselves to be stressed by time constraints and lack of resources. Moral distress arise out of dilemmas and these dilemmas emerge when there are limitations in the organization and conflicts between previous assessments and, contradicting thoughts about what can be done instead arise.   Purpose: To examine the district nurse's experience of stress in their work on health center, focusing on moral distress.   Method: A qualitative study with semi-structured interviews was conducted with eight district nurses and to analyze, manifest content analysis was used.   Results: The district nurse´s experience stress in many different situations, lack of time and struggles with telephone counseling was the most prominent. The need for care is greater than there are doctor’s appointments and the district nurses cannot provide the care they desire. When meeting with patients, rules and procedures can be more obstructive than helpful, this often led to feelings of frustration and second guessing the right thing to do.   Conclusion: District nurses experience stress, concern and frustration when there is too much workload, staff shortages, when times for doctors’ appointments are few and the communication between colleagues and patients is insufficient. The district nurses are facing these dilemmas because the rules and procedures in the organization prevent them from performing the care they desire. In other words, they are experiencing moral distress.

Bakgrund: Moralisk stress är ett begrepp som först kom att definieras av Jameton (1984) och anses uppstå när sjuksköterskor inte kan handla i enlighet med det de anser vara det rätta på grund av organisatoriska eller institutionella barriärer. Den legitimerade sjuksköterskan ansvarar för ett stort kunskaps- och arbetsområde som ska präglas av ett etiskt förhållningssätt och en personcentrerad vård. En inre konflikt uppstår när sjuksköterskan hindras att arbeta utifrån de rådande värdena, vilket ger upphov till känslor av moralisk stress. En större kunskap och förståelse inom problemområdet är nödvändig för att åstadkomma framtida förbättringar. Syfte: Syftet var att belysa moralisk stress hos sjuksköterskan. Metod: För att uppnå syftet har en litteraturöversikt genomförts. Sökningar efter relevanta artiklar i enlighet med den engelska översättningen av moralisk stress utfördes. Artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser har använts. Resultat: Ur analysen urskildes tre olika huvudkategorier: bakomliggande orsaker till moralisk stress, konsekvenser av moralisk stress och strategier för hantering av moralisk stress. Diskussion: I resultatdiskussionen diskuteras moralisk stress hos sjuksköterskor utifrån Jean Watsons teori om mänsklig omsorg samt andra relevanta artiklar. Uppkomsten av moralisk stress hos sjuksköterskor diskuteras ur olika perspektiv. Skillnader i miljö och ledningens betydande roll avseende sjuksköterskors känslor av moralisk stress diskuteras vidare. Konsekvenser av moralisk stress hos sjuksköterskor diskuteras med betoning på patientsäkerhet och bemötandet av patienter. Medvetenheten kring moralisk stress hos sjuksköterskor behöver bli större. Ett fokus på moralisk stress hos sjuksköterskor kan med fördel lyftas redan under sjuksköterskeutbildningen. / Background: Moral stress is a term that was first defined by Jameton (1984) and is considered to occur when individuals are unable to act in accordance with what they consider to be right due to organizational or institutional barriers. The registered nurse is responsible for a large area of knowledge and work that needs to be characterized by an ethical approach and person-centered care. An internal conflict occurs when the nurse is prevented from working on the basis of these values, which causes feelings of moral stress. A greater knowledge and understanding of the problem area is necessary to achieve future improvements. Aim: The aim was to illustrate moral stress among the nurse. Method: To achieve this goal, a literature review has been conducted. Searches for relevant articles in accordance with the English translation of moral stress were performed. The databases Cinahl, PsycINFO and PubMed were used. Articles with qualitative and quantitative approaches have been used. Results: The analysis revealed three different main categories: underlying causes for moral stress, consequences of moral stress and strategies for managing moral stress. Discussion: In the result, moral stress is discussed among nurses based on Jean Watson's theory of human care and other relevant articles. The appearance of moral stress in nurses is discussed from different perspectives. Differences in the environment and management's significant role regarding nurses' feelings of moral stress are discussed further. The consequences of moral stress in nurses are discussed with emphasis on patient safety and the encounter of patients. Awareness about moral stress in nurses needs to be greater. A focus on moral stress in nurses should be emphasized during nursing education.

Syftet med den här studie var att undersöka upplevd etisk stress och hälsa bland chefer på äldreboende i samband med svåra beslut under Covid-pandemin. Metoden i den här kvalitativa studien inkluderade fyra semi-strukturerade intervjuer med fyra chefer för äldreboende i Sverige. En tematisk analys användes för att hitta relevanta mönster i insamlade data. I resultat identifierades fyra huvudteman: Etisk stress, Etiska konflikter vid svåra beslut, Upplevd hälsa, Chefsstöd. Studiens resultat visar att äldreboendecheferna upplevde etisk stress i samband med svåra beslut under Covid-19 och involverade anhöriga, äldre vårdtagare samt omsorgspersonalen. Upplevd stress hos cheferna inkluderade omsorgspersonalens skyddsutrustning samt att skydda hela boendet samtidigt vara uppdaterad på aktuella restriktioner och direktiv från ledning. Cheferna upplevde avsaknad av stöd från överordnade i sitt vardagliga arbete medan stödet från chefskollegor upplevdes positivt då det var möjligt att använda digitala plattformar för möten där cheferna kunde mötas.

Background: Ethical dilemmas are present in all areas of healthcare and arise particularly when working with patients. When a nurse has to act in contrast to what they consider to be morally correct they risk developing moral distress. Moral distress can lead to mental health problems, burnout or even a career change. The element of compassion is at the core of nursing and is present during ethical challenges and patient suffering. Aim: The aim of this study was to investigate what causes moral distress in nurses.Method: A qualitative literature-review based on 19 articles. Results: The result consists of one overall theme with three main categories and ten subcategories. The overall theme was patient suffering. Main categories were: Organizational causes, internal causes and relational causes. Conclusion: Moral distress in the nursing profession is a complex multi-factored problem. Both organizational and individual-focused solutions need to be implemented to reduce moral distress and there by reduce burnout and mental health problems in nurses. Future research in this area should focus on nurses and how they can better manage and cope with moral stress. / Bakgrund: Etiska dilemman uppkommer inom alla områden inom hälso- och sjukvård, i synnerhet vid patientarbete. När sjuksköterskan måste agera mot sina egna moraliska värderingar riskerar hen att drabbas av moralisk stress. Moralisk stress kan leda till psykisk ohälsa, utmattningssyndrom och karriärbyte. Medkänsla är en grundpelare inom omvårdnad och är närvarande vid etiska utmaningar och vid lindrande av patientens lidande.Syfte: Syftet med studien var att undersöka orsaker till moralisk stress hos sjuksköterskor. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Studien baseras på 19 artiklar. Resultat: I resultatet framkom ett övergripande tema samt tre huvudkategorier med tio tillhörande underkategorier. Det övergripande temat var patientens lidande. Huvudkategorierna var: Organisatoriska orsaker, inre orsaker och relationella orsaker. Slutsats: Moralisk stress inom sjuksköterskeyrket är ett komplext och mångfacetterat problem. För att lösa problemet måste både organisatoriska och individbaserade lösningar implementeras, för att därigenom minska utbrändhet och psykisk ohälsa bland sjuksköterskor. Framtida forskning bör fokusera på sjuksköterskan och hur denne bättre kan hantera moralisk stress.

Bakgrund: Det ställs inre och yttre krav på sjuksköterskor som i sin yrkesroll måste göra medvetna val. Valen skall baseras på individuell vård för varje patient, vara rättssäkra och samtidigt vara effektiva för såväl avdelningen som organisationen. Kraven som ställs på sjuksköterskor kan utgöra en psykisk påfrestning som kan yttra sig i form av moralisk stress. Moralisk stress är de känslor och upplevelser som utgörs av en moralisk motsättning, där personen i fråga vet vilken handling som är korrekt men blir begränsad att utföra den på grund av organisatoriska, strukturella och ekonomiska faktorer. Moralisk stress grundar sig i det fysiologiska fenomenet stress som är kroppens överlevnadsreaktion vid yttre belastning i form av stressorer. För att upprätthålla en god och säker omvårdnad ska sjuksköterskor följa olika styrande riktlinjer och förordningar inom hälso- och sjukvård. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av moralisk stress. Metod: En litteraturstudie med elva kvalitativa artiklar som insamlats med hjälp av systematisk databassökning där datamaterial sedan granskades och analyserades. Goodmans sju-stegsmodell användes som stöd i metoden för att finna och bedöma relevant vetenskaplig litteratur. Resultat: Efter analys av datamaterial framkom fem teman: Bristande samverkan mellan yrkeskategorier, organisationen försvårar sjuksköterskans arbete, känsla av otillräcklighet, känslomässiga reaktioner och ökat kollegialt stöd. Konklusion: Moralisk stress är globalt förekommande bland sjuksköterskor som uttrycker olika erfarenheter kring fenomenet. Bristande samverkan mellan läkare och sjuksköterskor i kombination med organisatoriska svårigheter leder till en känsla av otillräcklighet för sjuksköterskor. / Background: There are internal and external demands on nurses who must make conscious choices. The choices must be based on individual care for each patient, be legally secure and at the same time be effective for both the ward and the organization. The demands set on nurses can become a psychological distress that can be seen as an internal conflict in the form of moral stress. Moral stress are the feelings and experiences that consist of a moral contradiction, where the person know the correct way to act but is limited to execute it because of organizational, structural and economic factors. Moral stress is based on the physiological phenomenon of stress, which is the body's survival reaction to external burden in the form of stressors. There are various controlling factors and guidelines that nurses should follow in healthcare in order to maintain a good and safe care. Objective: To illuminate nurses’ experience of moral stress.Method: A literature review of eleven qualitative studies that were generated by systematic database search and then reviewed and analysed. To support the method Goodman’s seven-step model was used to find and assess the relevant scientific literature.Results: After analysing data five themes were revealed: Lack of collaboration between professionals, organization that complicate nurses’ work, feelings of inadequacy, emotional reactions and increased support from colleagues. Conclusion: Moral stress is a globally occurring phenomenon which nurses’ express a variety of different experiences. Lack of collaboration between physicians and nurses combined with organizational difficulties leading to a feeling of inadequacy for nurses.

The purpose of this study was to gain a greater understanding of potential challenges from a moral stress perspective that Swedish military leaders can face when implementing autonomous weapons systems. Two questions were asked to investigate this: what demands may arise and how can leaders be impacted? The study was conducted as a literature study and data from nine peer reviewed articles and a research report from the Swedish Defense Research Institute were analyzed via thematic analysis. The result seems to show that the lack of control, the lack of trust and difficulty in demanding responsibility from an autonomous weapon system creates moral leadership challenges. Without control over the autonomous weapon system, the consequences of its actions risk going against the leader's moral and this creates problems with how leadership can and should be conducted. The study also seems to show that autonomous weapon systems can lead to a moral impact on leaders, since autonomous weapon systems risk leading to increased distancing and risking contributing to increased violence. Given the moral leadership challenges and the moral influence made visible in this study, there seems to be a great risk of moral stress and even moral injury if autonomous weapon systems are used for actions that go against the leader's morality.

Etiska aspekter av vårdyrket spelar inte en framträdande roll i sjuksköterskeutbildningen. Etik är den teoretiska referensramen för ett korrekt moraliskt handlande och sjukvård handlar om att ge rätt omvårdnad till en individ i behov av detta. När moraliska värderingar och verkligheten kolliderar kan en konflikt uppstå, vilket i sin tur kan leda till moralisk stress. Psykisk ohälsa har på senare tid ökat bland sjukvårdspersonal som en direkt följd av moralisk stress. Syftet med denna empiriska enkätstudie är att undersöka i vilken grad undersköterskor och sjuksköterskor upplever moralisk stress i det dagliga arbetet. Studien har utförts på en medicinklinik på UMAS där alla undersköterskor och sjuksköterskor på avdelningen har inkluderats. Ett modifierat validerat mätinstrument har används för att mäta vilka situationer som är särskilt känsliga för moralisk stress samt i vilken grad detta ger dåligt samvete. Resultatet visar att det förekommer moralisk stress på avdelningen. Det finns inte någon skillnad mellan yrkeskategorierna i förekomsten av de utvalda situationerna däremot finns det en signifikant skillnad i vissa situationen när det gäller graden av dåligt samvete. / Ethical aspects of health care profession do not take a prominent role in nursing programme. Ethics is the theoretical reference for proper moral behavior and healthcare is about providing the right care to an individual in need of it. When moral values and reality collide a conflict can arise, which in turn can lead to moral stress. Psychological illness has recently increased among healthcare professionals as a direct result of moral stress. The aim of this empirical survey is to examine to which degree staff nurses and nurses experiencing moral stress in their daily work. The study was conducted at a medical clinic at UMAS where all the staff nurses and nurses in the department were included. A modified validated questionnaire has been used to measure the situations that are particularly sensitive to moral stress and to which degree these situations give troubled conscience. The result indicates that moral stress exists in the department. There is no difference in the presence of the selected situations between staff nurses and nurses, however, there is a significant difference between staff nurses and nurses in some situations to which they contribute troubled conscience.

Akutmottagningens vårdmiljö präglas av hög belastning och oförutsägbarhet vilka kan orsaka konflikter mellan nödvändiga åtgärder och individens moraliska värderingar. Akutsjuksköterskor ska verka utifrån ICN:s etiska kod, inneha ett holistiskt synsätt, personcentrerat förhållningsätt och skapa förutsättningar för vårdande relationer med patienter och närstående. En hög arbetsbelastning och tidsbrist orsakar att patienter och akutsjuksköterskor upplever att vårdens kvalité försämras. När akutsjuksköterskor känner ansvar över vårdandet men hindras att bedriva önskad vård skapas moralisk stress. På senare år ses en stigande och mer utspridd förekomst av moralisk stress, hur det påverkar akutsjuksköterskor samt deras vårdande på akutmottagningen bör uppmärksammas. Syftet med studien var att utforska tillgänglig vetenskaplig litteratur avseende moralisk stress och dess konsekvenser för akutsjuksköterskors vårdande på akutmottagning. En systematisk och integrativ litteraturstudie genomfördes på nio publicerade vetenskapliga studier vilka inhämtades via Cinahl, PubMed, PsycInfo samt genom manuella sökningar och en systematisk dataanalys utfördes. Resultatet visade att moralisk stress ses i direkt relation till akutsjuksköterskors oförmåga att vårda, till följd av hög arbetsbelastning, omvårdnaden blir underordnad medicinska åtgärder, oprofessionella förhållningssätt, avsaknad av samsyn på patientvården, bristande kommunikation samt stöd. Upprepad och långvarig moralisk stress kan orsaka identitetsförluster, försämrad patientvård, sjukskrivning, arbetsmissnöje vilket bidrar till att akutsjuksköterskor väljer andra arbetsplatser eller slutar arbeta inom vården. / The emergency room's care environment is characterized by high workload and unpredictability, which can cause conflicts between necessary measures and the individual's moral values. Emergency nurses must operate on the basis of the ICN:s code of ethics, have a holistic approach, a person-centered approach and create conditions for caring relationships with patients and relatives. A high workload and lack of time causes patients and emergency nurses to experience a deterioration in the quality of care. When emergency nurses feel responsible for the care but are prevented from providing the desired care, moral stress is created. In recent years, an increasing and more widespread occurrence of moral stress, how it affects emergency nurses and their care in the emergency department should be noted. The purpose of the study was to explore available scientific literature regarding moral stress and its consequences for emergency nurses in the emergency department. A systematic and integrative literature study was conducted on nine published scientific studies obtained via Cinahl, PubMed, PsycInfo and manual searches, and a systematic data analysis was performed. The results showed that moral stress is seen in direct relation to the emergency nurses' inability to care, due to high workload, nursing becomes subordinate to medical measures, unprofessional approaches, lack of consensus on patient care, lack of communication and support. Repeated and prolonged moral stress can cause identity loss, deteriorating patient care, sick leave, work dissatisfaction which contribute to that emergency nurses choose other workplaces or stop working in health care.

Bakgrund: Palliativ vård innebär rätten till god och meningsfull vård intill livets slut, och innefattar lindrande behandling för att nå största möjliga livskvalitet. Sjuksköterskan har med sitt patientnära arbete och omvårdnadsansvar en central position inom palliativ vård, särskilt i kommunikation mellan patient, närstående och läkare. Knappa resurser, bristande kunskapsläge och kommunikativa svårigheter inom ett område där tiden är knapp och där de existentiella aspekterna är ständigt närvarande, kan resultera i etiskt problematiska situationer. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av de etiska problem som uppkommer i samband med palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med ansats till metasyntes. Översikten bygger på 17 kvalitativa primärstudier med totalt 341 legitimerade sjuksköterskor med erfarenheter av palliativ vård. Resultat: Översikten fann tre huvudteman och 9 subteman vilka illustrerade sjuksköterskors upplevelser av etisk problematik i palliativ vård. Huvudteman var kommunikation, organisation och utbildning samt smärtlindring och sedering. Dessa teman illustrerar de sammanhang där upplevelsen av etisk problematik var som störst. Slutsats: Palliativ vård medför särskilda etiska utmaningar för sjuksköterskan. Brister relaterade till sjuksköterskans utbildning, arbetsplats och/eller tvärprofessionell kommunikation kan resultera i uppkomsten av etiska problem och moralisk stress. Mer specialistutbildning för sjuksköterskor och förbättrad tvärprofessionell kommunikation kunde vara en början till förändring. Palliativ sedering och smärtlindring utgör en särskilt känslig situation för sjuksköterska, patient och familj där möjligheten till en bättre omvårdnad till en del ligger i hur den etiska problematik som uppstår kan hanteras på ett sätt som resulterar i mindre moralisk stress för sjuksköterskan och gör det till en tvärprofessionell angelägenhet. Ökad farmakologisk kompetens kunde också ge sjuksköterskan en förstärkt trygghet i palliativ läkemedelsadministrering. / Background: Palliative care entails the right to good and meaningful healthcare until the end of life. The nurse, working closely with the patient, the next of kin and the doctor, holds a uniquely central position in palliative care. Lack of resources, inadequate specialist knowledge and communication problems can lead to ethically complicated situations in this area of healthcare, in which time is already pressured and existential complexities abound. Aim: To shed light on nurses’ experiences of the ethically complicated situations that arise in palliative care. Method: A qualitative literature review with attempted metasynthesis perspective. The review is based on 17 primary studies with a total of 341 partaking registered nurses with experiences from palliative care. Results: The review found three main themes and 9 sub themes, illustrating nurses’ experiences with ethical problems in palliative care. Main themes were communication, organization and education plus pain medication and sedation. These themes point towards the areas in which nurses’ experiences with ethical problems were the most prevalent. Conclusions: Palliative care, from the nurse’s perspective, comes with its own set of ethical challenges. Lack of nurses’ specialist competence, poor organisation and inadequate cross-professional communication has an immediate secondary effect in the rise of ethical problems and experience of moral distress in the nursing community. Higher specialist education levels among nurses, and better cross professional communication, would begin to help these issues. With the complex area of palliative sedation and pain management, the betterment potential is less of a structural improvement and more of learning how to handle the existential quandaries in a way which might alleviate the moral stress put on the shoulders of nurses and make it a cross professional issue. Increased pharmacological competence among nurses would, however, be likely to ease nurses’ anxiety around palliative pain management and sedation.