Tidigare forskning har pekat på att människor och djur som anses sakna ansvar för sin situation väcker mycket empati. Två experiment genomfördes för att se om det förelåg någon skillnad i empati gentemot människor och djur. I Experiment 1 läste 244 studenter om en man, kvinna, katt eller hund som var mer eller mindre ansvarig för att ha hamnat i en svår situation. Empati hade ett negativt samband med ansvar. I Experiment 2 läste 73 studenter om en man eller varg som framställdes lika ansvariga. De två experimenten visade sammantaget att (1) kvinnor känner mer empati än män, (2) män väcker lite empati, (3) hund väcker mycket empati, (4) män anses bära störst ansvar, (5) djurägare känner mer empati än de som inte har något djur och (6) empati endast kan förklaras till en liten del av upplevt bristande ansvar hos offret.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur verksamma förskollärare beskriver att de arbetar med barnens empatiska utveckling i förskolan. Syftet är även att jämföra förskolepersonalens uppfattningar och se hur arbetet skiljer sig. Undersökningens design var av kvalitativ karaktär där intervjun var central. Vid intervjuerna ställde jag frågor som undersökningspersonerna fick svara på och min uppgift blev att lyssna på vad de hade att säga och skaffade på så vis mig en uppfattning. Min studie har kommit fram till att de intervjuade förskollärarna har samma syn på vad empati är och står för, men att de utövar det på olika sätt i verksamheten. Att vara lyhörd, lyssna på barnen samt ge dem tid och möjlighet att prata är viktigt att göra som förskollärare, men även att vara en god empatisk förebild själva för barnen.

<p>Syftet med uppsatsen är att belysa hur verksamma förskollärare beskriver att de arbetar med barnens empatiska utveckling i förskolan. Syftet är även att jämföra förskolepersonalens uppfattningar och se hur arbetet skiljer sig. Undersökningens design var av kvalitativ karaktär där intervjun var central. Vid intervjuerna ställde jag frågor som undersökningspersonerna fick svara på och min uppgift blev att lyssna på vad de hade att säga och skaffade på så vis mig en uppfattning. Min studie har kommit fram till att de intervjuade förskollärarna har samma syn på vad empati är och står för, men att de utövar det på olika sätt i verksamheten. Att vara lyhörd, lyssna på barnen samt ge dem tid och möjlighet att prata är viktigt att göra som förskollärare, men även att vara en god empatisk förebild själva för barnen.</p>

Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienter upplever att sjuksköterskor kan ha compassion fatigue på grund av vårdkulturen de vårdar i. Patienter upplever att sjuksköterskor som ej har compassion fatigue istället visar compassion med egenskaper som närhet, förståelse, engagemang och som gör det ”lilla extra” för dem. Patienter vågar också berätta mera om sin ohälsa för sjuksköterskor som visar compassion för dem. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors strategier för att motverka compassion fatigue. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes baserad på 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att med olika strategier ta paus från sitt arbete som ett sätt att motverka compassion fatigue. Sjuksköterskor upplevde att med olika stragier skapa förståelse för sitt arbete som ett sätt att motverka compassion fatigue. Vidare använde sjuksköterskor sig av stöd från sin miljö eller engagemang i sina patienter som strategier att motverka compassion fatigue. Slutsats: Sjuksköterskor använde sig av strategier mot compassion fatigue som innefattade sociala nätverk, reflektion, intelligens, engagemang och omlokalisering.

The purpose of this thesis is to analyse how the books The Case for God and 12 Steps to a Compassionate Life by the historian Karen Armstrong has been discussed and debated in swedish mass media. Very few academics in the discipline of the history of religions has had such a broad public success as Karen Armstrong, and it is therefore important to acknowledge how major themes and issues in her writings are discussed on the public arena. With the aid of reception theory developed by Hans Robert Jauss and by Stuart Hall, I present three conclusions about the mass media reception of The Case for God and 12 Steps to a Compassionate Life. First of all, I show that the reception of the two books by Armstrong is dependent on differences in expectations and experiences, and that it is possible to spot and acknowledge these differences in the actual texts that make up the reception. Second, I give evidence to how central binary constructions in the arguments put forward by Armstrong are used and developed upon in the reception. Third, I demonstrate how differences in perceptions about Karen Armstrong as a person plays a major part in the reception, and that Armstrong herself is an active part in the construction of her own media image.

Bakgrund: Det ökande antalet anmälningar till patientnämnder och Socialstyrelsen handlar iallt större utsträckning om patienters upplevelser av brister i möten med vårdpersonal. Inom vårdvetenskapen beskrivs begreppet vårdrelation som en grundläggande förutsättning för vårdandet. När sjuksköterskor misslyckas med att skapa vårdrelationer som är vårdande kan detta leda till ett vårdlidande och patienter fråntas rätten att vara delaktiga i sin hälsoprocess. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors beskrivningar och upplevelser av vad som gör vårdrelationer vårdande. Metod: Som metod användes en litteraturöversikt vilken baserades på en analys av tiokvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom fyra teman som svarade mot syftet: medkänsla, närvaro, mod och att ta sig tid. Dessa teman går delvis in i varandra. Vårdrelationen blir vårdande när sjuksköterskan har mod att vara närvarande i mötet med patienten och har ett personligt engagemang, har den kreativa förmågan att lyssna och verkligen ta sig tid att höra vad patienten förmedlar. Diskussion: Det finns en risk att mänskliga värden går förlorade när sjuksköterskan har fokus på att utföra uppgifter och patienten objektifieras. Sjuksköterskans kunskap och medvetenhet om existentiella och medmänskliga behov behöver lyftas fram i vårdandet. Nyckelord: Vårdrelation, närvaro, medkänsla, mod. / Background: The increasing number of complaints to patient boards and Swedish board of social welfare focus on patients' perceptions of gaps in encounters with health professionals. In health science, the concept of caring relations is described as a fundamental prerequisite for caring. When nurses fail to provide caring relations may lead to a suffering for the patient and they are deprived of the right to participate in their health process. Aim: The aim of this study was to highlight nurses' descriptions and experiences of what makes the caring relationship caring. Method: A literature review based on an analysis of ten qualitative research articles was performed. Findings: The results revealed four themes that responded to the aim: compassion, presence, courage and take your time. These themes are partly intertwined. The caring relationship becomes caring when the nurse has the courage to be present in the meeting with the patient and has a personal commitment, has the creative ability to listen and really take the time to hear what the patient conveys. Discussion: There is a risk that human values are lost when the nurse ends up in performance and performs tasks. A nurse's knowledge and consciousness of existential and interpersonal needs must be highlighted in caring. Keywords: Caring relationship, presence, compassion, courage.

Bakgrund:Medkänsla och empati är en essentiell del i sjuksköterskeyrket. Compassion fatigue (CF) kan drabba sjuksköterskan när den emotionella utmaningen som yrket innebär blir för påfrestande och försämrar den egna hälsan. CF kan leda till en försämrad förmåga att ge en god och omsorgsfull vård till patienterna. Syfte:Att belysa compassion fatigue ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod:En litteraturöversikt med kvalitativ design. En induktiv ansats har tillämpats. CINAHL, PsycINFO och PubMed användes som databaser och genererade i 12 artiklar.  Resultat:Behålla balans mellan privatliv och arbetsliv, vikten av stödoch aspekter relaterade till vårdandetvar de tre huvudkategorier som kom fram. Sjuksköterskor löper en högre risk att drabbas av CF när arbetslivet påverkar privatlivet på ett negativt sätt. När sjuksköterskan inte kunde lindra patientens lidande eller när bristande stöd infann sig ökade också risken för CF. Adekvat stöd och det som ansågs givande med yrket kunde däremot motverka CF. Slutsats:CF påverkar sjuksköterskans eget välmående, vilket i sin tur kan leda till bristande vårdkvalitet. Att belysa begreppet och dess innebörd kan hjälpa att identifiera tecken på CF. En ökad kunskap kan leda till utveckling av personliga strategier och förbättringsarbete inom hälso- och sjukvården för att motverka CF. / Background:Compassion and empathy is an essential part of nursing. Compassion fatigue (CF) can happen to nurses when the emotional challenges in the profession is too much to handle which weakens their own health. CF can cause a compromised ability to provide a good and compassionate care.  Aim:To illuminate compassion fatigue from a nurse-perspective.  Method:A literature review with qualitative design. An inductive approach has been applied. CINAHL, PsycINFO and PubMed was used as databases and generated in 12 articles. Result:Three main categories appeared; keeping balance between work and personal life, importance of supportand aspects related to caring. Nurses run a higher risk of developing CF when the work affects their personal-life in a negative way. The risk for CF was also heightened when the nurse was not able to ease the patients suffering or if a lack of support occurred. On the contrary, adequate support and the rewarding parts of the profession could combat CF.  Conclusion:CF affect the nurses well-being which can lead to an inadequate care. Illuminating the phenomenon and its meaning can provide help to identify signs of CF. Increased knowledge can result in a development of personal strategies as well as an improvement in the healthcare system in order to prevent CF.

Bakgrund: Att förmedla medkänsla ses som en etisk grund i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Tidigare forskning tyder dock på att den personliga relationen mellan sjuksköterska och patient inte alltid upplevs hinnas med eller prioriteras. Att arbeta som sjuksköterska inom hjärtsjukvård innebär möten med patienter där en ökad oro och ångest kan förekomma och höga krav på prioritering ställs på sjuksköterskan. Dessutom kan medkänsla i sig vara krävande för sjuksköterskan, en profession som innehar ökad risk att drabbas av compassion fatigue. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med medkänsla inom hjärtsjukvård. Metod: Kvalitativ metod tillämpades och utgjordes av semistrukturerade intervjuer med sju allmänsjuksköterskor, verksamma inom hjärtsjukvård. Materialet analyserades induktivt med stöd av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier växte fram: Sjuksköterskors syn på medkänsla, sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med medkänsla och sjuksköterskors erfarenhet av compassion fatigue. Helhetssyn, information, närvaro och fysisk beröring var viktiga aspekter av att förmedla medkänsla. Arbetsmiljön i form av tid, arbetsbelastning samt samarbete i arbetsteamet framhölls som viktiga faktorer. Symtom av compassion fatigue beskrevs kunna förekomma där strategier som att ta en paus, ta stöd av kollegor och ha gemensamma reflektioner på arbetsplatsen beskrevs kunna minska risken att drabbas av utmattning. Slutsats: Sjuksköterskor beskriver medkänsla som att se helheten samt visa förståelse för patient, likväl anhörig. Sjuksköterskan använder medkänsla som en del av omvårdnaden i sitt yrke. Arbetsmiljön påverkar och kan både begränsa och gynna sjuksköterskans möjlighet att förmedla medkänsla. Vidare kan symtom av compassion fatigue förekomma hos sjuksköterskor som arbetar inom hjärtsjukvård.

The purpose of the study is to investigate social workers experiences of compassion fatigue as well as their thoughts about health and risk factors in the area. The method used is a qualitative interview study in which eight social workers, investigating child welfare matters, were individually interviewed. The study shows that most of the social workers describe their own experiences of burnout but not of secondary traumatic stress. The most important support for not suffer from compassion fatigue is to be supported and the possibility to ventilate with colleagues and managers. However, the social workers consider that the risk of burnout is primarily due to a heavy workload in terms of the number of cases and high staff turnover. Finally, the study indicates that social workers do not have experience of secondary traumatic stress because they are using tools that prevent this. However, the risk of experiencing burnout is high since they have not found strategies for managing workplace stress. / Syftet med studien är att undersöka socialarbetares upplevelser av sympatistress samt deras tankar om frisk- och riskfaktorer inom området. Metoden som använts är en kvalitativ intervjuundersökning där åtta socialarbetare, som utreder barnavårdsärenden, enskilt har intervjuats. Studien visar att de flesta av socialarbetarna beskriver att de har egna upplevelser eller erfarenheter av utbrändhet men inte av sekundär traumatisk stress. Det viktigaste stödet för att inte drabbas av sympatistress, uppger socialarbetarna, vara stöd från och möjligheten att ventilera med kollegor och chefer. Dock anser de att risken för att bli utbränd främst beror på hög arbetsbelastning, i form av mängden ärenden samt hög personalomsättning. Slutligen pekar studien på att socialarbetarna inte har upplevelser av sekundär traumatisk stress då de använder sig av verktyg som förhindrar detta. Dock är risken för att drabbas av utbrändhet hög då de ännu inte funnit strategier för att hantera påfrestningar som är kopplade till arbetsplatsen.

No description available.