I Sverige lever 1,9 miljoner med någon form av hjärt- och kärlsjukdom. De som drabbas av hjärtsjukdom kan behöva åtgärdas med öppen hjärtkirurgi. Hjärtkirurgi är en framgångsrik intervention inom hjärt- och kärlsjukvård. Patienterna kan möta många olika psykiska och fysiska utmaningar som följer med interventionen. Sjuksköterskan bör ha en förståelse för patientens upplevelser vid öppen hjärtkirurgi, för att kunna hjälpa till att optimera vården runt dessa patienter. Syftet är att undersöka patienters psykiska och fysiska upplevelser i samband med öppen hjärtkirurgi. Studiens metod är en litteraturöversikt med systematisk sökning. Sjutton vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats inom området har inkluderats. Dessa studier är publicerade mellan 2009–2019. Databaser som använts vid sökning är CINAHLcomplete och PubMed. Dataanalysen gjordes utifrån en integrerad dataanalys. Resultatet presenterar att patienterna upplever stor oro i samband med operationen. Fysisk sårbarhet uppstår i samband med smärta och fysiska begränsningar och påverkade livskvaliteten negativt. Ett stort informationsbehov finns och patienterna värderar specifikt anpassad information högt. Många upplever bättre livskvalité efter operationen och upplever att det är viktigt med stöd från sjuksköterskan. Slutsatsen var att flera studier belyser vikten av en god relation mellan patienten och vårdgivaren. Detta skapades genom tillit och förtroende till vårdpersonalen och då patienterna kände delaktighet i sin egen vård. Patienter som upplevde ångest och oro innan operationen,skattade också i högre utsträckning ångest och oro efter operationen. Att vara smärtfri, vara fri från komplikationer samt att kunna klara av vardagliga fysiska aktiviteter var de mest betydelsefulla faktorerna för förbättrad livskvalitet. Sekundärpreventiv information och att arbeta personcentrerat bidrar till att patienterna kunde känna sig trygga. Genom ökaddelaktighet och kunskap kan vårdpersonalen vägleda patienterna genom psykiska och fysiska utmaningar i samband med öppen hjärtkirurgi. Sjuksköterskan spelade en viktig roll ipatienternas totala upplevelse av vårdkvalitén. Nyckelord: CABG, Upplevelse, Hjärtkirurgi, Postoperativ vård

Bakgrund: Att förmedla medkänsla ses som en etisk grund i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Tidigare forskning tyder dock på att den personliga relationen mellan sjuksköterska och patient inte alltid upplevs hinnas med eller prioriteras. Att arbeta som sjuksköterska inom hjärtsjukvård innebär möten med patienter där en ökad oro och ångest kan förekomma och höga krav på prioritering ställs på sjuksköterskan. Dessutom kan medkänsla i sig vara krävande för sjuksköterskan, en profession som innehar ökad risk att drabbas av compassion fatigue. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med medkänsla inom hjärtsjukvård. Metod: Kvalitativ metod tillämpades och utgjordes av semistrukturerade intervjuer med sju allmänsjuksköterskor, verksamma inom hjärtsjukvård. Materialet analyserades induktivt med stöd av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier växte fram: Sjuksköterskors syn på medkänsla, sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med medkänsla och sjuksköterskors erfarenhet av compassion fatigue. Helhetssyn, information, närvaro och fysisk beröring var viktiga aspekter av att förmedla medkänsla. Arbetsmiljön i form av tid, arbetsbelastning samt samarbete i arbetsteamet framhölls som viktiga faktorer. Symtom av compassion fatigue beskrevs kunna förekomma där strategier som att ta en paus, ta stöd av kollegor och ha gemensamma reflektioner på arbetsplatsen beskrevs kunna minska risken att drabbas av utmattning. Slutsats: Sjuksköterskor beskriver medkänsla som att se helheten samt visa förståelse för patient, likväl anhörig. Sjuksköterskan använder medkänsla som en del av omvårdnaden i sitt yrke. Arbetsmiljön påverkar och kan både begränsa och gynna sjuksköterskans möjlighet att förmedla medkänsla. Vidare kan symtom av compassion fatigue förekomma hos sjuksköterskor som arbetar inom hjärtsjukvård.