Det vårdas allt fler sjuka och äldre patienter inom intensivvård vilket ställer högre krav på att beslut om behandlingsstrategier fattas. Behandlingsstrategier ska grundas på etiska principer, medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet. Tidigare forskning visar att samarbetet mellan intensivvårdssjuksköterskor och läkare förbättrar många intensivvårdspatienters utfall och att det kan vara särskilt viktigt vid vård i livets slut. Många sjuksköterskor upplever moralisk stress när vården bedöms vara utsiktslös och det blir ett onödigt lidande för patienter. Syftet med examensarbetet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av delaktighet i beslutsprocessen att avstå och/eller avbryta livsuppehållande behandling. Halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med tio intensivvårdssjuksköterskor på fyra olika intensivvårdsavdelningar i Västra Götalandsregionen. Intervjuerna analyserades enligt Elo och Kyngäs (2008) beskrivning av innehållsanalys med induktiv ansats vilket resulterade i två huvudkategorier: förutsättningar för upplevd delaktighet och hinder för upplevd delaktighet. Resultatet visar att ett ömsesidigt samarbete, ett ödmjukt förhållningssätt till beslutsprocessen och erfarenhet samt mod är förutsättningar för att uppleva delaktighet i beslutsprocessen. Otillräcklig information kring behandlingsstrategier, att inte få sin röst hörd och brist på riktlinjer och rutiner utgjorde hinder för upplevelsen av delaktighet. För att kunna ge bästa möjliga vård till patienter och närstående är det angeläget för intensivvårdssjuksköterskor att vara delaktiga i beslutsprocessen. Kommunikationen mellan läkare och sjuksköterskor behöver förbättras och det finns ett behov av ökad förståelse för sjuksköterskans profession. Sjuksköterskans roll behöver förtydligas i både nationella riktlinjer och lokala rutiner som omfattar beslutsprocessen att avstå och/eller avbryta livsuppehållande vård.

Bakgrund: Sjuksköterskans expertisområde, omvårdnad, kantas av etiska dimensioner och sjuksköterskan har ett moraliskt ansvar för sina handlingar. När sjuksköterskan hindras från att agera utifrån professionens etiska värderingar uppstår negativa känslor som skapar moralisk stress. Moralisk stress har stor betydelse för omvårdnadskvaliteten och sjuksköterskans arbetstillfredsställelse. Tidigare forskning kring problemet har haft fokus på specialistsjuksköterskor. Syftet: Syftet är att beskriva i vilka sammanhang som en grundutbildad sjuksköterska upplever moralisk stress. Metod: Med en kvalitativ litteraturöversikt har examensarbetets syfte besvarats genom att tio vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ forskningsmetod. Resultat: Tre huvudteman utmynnades; Att inte räcka till, Samarbeta med olika visioner och mål samt Verksamhetens krav som hinder. Sammanhangen är när sjuksköterskorna hindras från att arbeta i enlighet med etiska värderingar grundade i omvårdnadsmålen, sjuksköterskeprofessionens kärnkompetensområden, bland annat personcentrerad vård och teamsamverkan, samt när sjuksköterskan inte har möjlighet att beakta patientens självbestämmande. Konklusion:Alla sammanhang som ligger till grund för sjuksköterskans upplevelser av moralisk stress går inte att eliminera från arbetsplats. Dock kan en medvetenhet och ökad förståelse göra att sjuksköterskan och arbetsgivaren kan utveckla strategier för att adekvat hantera dessa problem. På så sätt behöver sjuksköterskan inte uppleva att den enda utvägen är att lämna arbetsplatsen.

Moralisk stress har uppmärksammats och forskats om bland hälso- och sjukvårdspersonal men är inom socialt arbete ett understuderat område. Syftet med studien har därför varit att undersöka om och i vilken utsträckning socialsekreterare inom barnavårdsutredningar upplever moralisk stress och vad som skapar moralisk stress. En kvantitativ forskningsmetod har använts där en webbenkät skickats ut till två medelstora kommuner i Sverige samt lagts ut på Facebook-gruppen socionomer. Med inspiration från MDS (moral distress scale), SCQ (Stress of Conscience Questionnaire), tidigare forskning och de faktorer som skapar moralisk stress samt andra faktorer som uppmärksammats genom egna erfarenheter formulerades enkätfrågorna. Studien, där 139 svar analyserades, visade att ekonomi, kraven från brukare och samverkanspartners samt tidspress i form av administrativt arbete och att behöva bortprioritera kontakt med referenspersoner är de faktorer som påverkade respondenternas upplevelse av moralisk stress mest. Förhoppning var att studien skulle lyfta begreppet moralisk stress inom socialt arbete och vikten av att arbeta med den etiska arbetsmiljön och att fler studier bör göras inom området.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare upplever stress i sitt dagliga arbete i förskolans verksamhet, vad de anser är viktigt för att kunna skapa trygga relationer till barnen och hur de upplever att stress påverkar deras möjligheter att skapa trygga relationer till förskolebarnen. Målet är att identifiera faktorer som kan påverka stressnivåerna och kvaliteten på relationerna mellan förskollärare och barn i förskolemiljön. Studiens data har samlats ingenom en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor. Empirin har tolkats utifrån en kvantitativ metod med kvalitativa inslag där resultatet sedan analyserats med hjälp av anknytningsteorin och tidigare forskning. Studiens resultat påvisar att en hög känsla av stress i och utanför arbetet påverkar förskollärarnas upplevda förmåga att skapa trygga relationer till barnen. Sjukskrivningar bland förskolepersonal är bland de högsta i Sverige och en ökad kunskap samt ökade resurser för förskollärarna är nödvändigt för att de ska kunna uppfylla förskolans uppdrag.

Moralisk stress är något sjuksköterskor och undersköterskor kämpar med varje dag på sin arbetsplats. Moralisk stress definieras som negativa stressyndrom, vilka uppkommer när en person inte kan utföra den handling han eller hon anser be-hövs, pga institutionella förutsättningar. Syftet med studien var att utforska i vil-ken grad sjuksköterskor och undersköterskor upplever moralisk stress på sin ar-betsplats. Metod för datainsamlingen var enkätundersökning som utfördes på två avdelningar på ett sjukhus i södra Sverige och resultatet presenterades med de-skriptiv statistik. Resultatet visar att både sjusköterskor och undersköterskor upp-lever moralisk stress. Det som genererade moralisk stress i hög utsträckning hos både sjuksköterskor och undersköterskor var när personalstyrkan var så liten att kvaliteten på vården blev lidande. En signifikant skillnad fanns mellan hantering-en av moralisk stress och erfarenheten bland informanterna. Sjuksköterskor hade i stor utsträckning svårart att koppla av hemma relaterat till moralisk stress. För att bättre förstå vad den moraliska stressen beror på och vad effekterna kan vara krävs ytterligare studier. / Moral distress is something that nurses and auxiliary nurses struggle with every day at their workplace. Moral distress is defined as negative stress syndromes, which arises when a person can’t perform the action he or she intends to do, due to institutional conditions. The aim of this study was to examine the degree of moral distress among nurses and auxiliary nurses at their workplace. Data was collected by using a questionnaire at two different wards at a hospital in the south of Sweden. The result shows that both nurses and auxiliary nurses experience moral distress. What generated moral distress to a high extent among both nurses and auxiliary nurses was when the number of staff was so small that the quality of patient care was suffering. A significant difference was found between the han-dling of moral distress and the working experience among the informants. Nurses found it more difficult to relax at home related to moral distress. Further studies are needed to better understand what causes moral distress and the effects of it.

Bakgrund: Palliativ vård ges till patienter med obotlig sjukdom i syfte att lindra lidande och främja deras livskvalitet. Genom ett palliativt förhållningssätt ses patienten i sin helhet utifrån patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Sjuksköterskan har i uppgift att planera den palliativa omvårdnaden genom personcentrerad vård där alla behov beaktas samtidigt som närståendestöd är en viktig del i sjuksköterskans arbete. Moralisk stress uppkommer när det etiskt rätta inte kan eller får göras och det svåra inom palliativ vård är att det inte alltid finns ett etiskt rätt svar då etiska aspekter kan gå emot varandra.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av moralisk stress inom palliativ vård.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt byggd på sju vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades ifrån databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO.  Resultat: Resultatet kom att delas in i två huvudkategorier och sex underkategorier som speglade sjuksköterskors erfarenheter. Huvudkategorierna var Hinder för att göra gott och Påverkan på livet. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av moralisk stress inom palliativ vård varierar men den moraliska stressen är existerande. Att tvunget gå emot moraliska värderingar oberoende av orsak, gjorde att sjuksköterskorna erfor moralisk stress. Om sjuksköterskan upplever moralisk stress och inte kan eller får göra det hon/han anser är etiskt riktigt finns riskerar det att påverka sjuksköterskans hälsa och arbetstillfredsställelse.

Moralisk stress kan uppstå när sjuksköterskan omöjliggörs att handla utefter egna etiska principer och värderingar. Det ses en rådande resursbrist på sjuksköterskor i Sverige vilket påverkar arbetsmiljön och arbetsförhållanden. Den moraliska stressen kan skapa både fysiska och psykiska besvär och kan leda till att sjuksköterskor väljer att lämna yrket. Studien avser att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress i samband med vårdande. Studien baseras på en litteraturöversikt. Datainsamlingen genererade i tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet resulterade i fyra teman; arbetsmiljöns betydelser, interaktioner mellan patient och närstående, interprofessionell kommunikation och behov av att skydda sig själv. Studien visar att moralisk stress uppstår i flera olika vårdkontexter och situationer. Det är ett fenomen där fortsatt forskning skulle kunna rekommenderas då sjuksköterskans hälsa påverkas negativt av den moraliska stressen. Upplevda behov utrycktes av sjuksköterskor för att kunna hantera den moraliska stressen vilket tyder på att ytterligare forskning kring copingstrategier kan vara indikerat.

På Sveriges akutmottagningar arbetar sjuksköterskor tillsammans med olika professioner. På akutmottagningen möter sjuksköterskor många patienter då det är ett högt patientflöde. Patienterna kan ha både akuta och icke-akuta sjukdomstillstånd där det ställs stora krav på sjuksköterskor både kliniskt såväl som moraliskt. Utifrån hierarki, tidsbrist, kunskap- och resursbrist, samt otillräckligt stöd kan sjuksköterskan uppleva en moralisk stress negativt som kan påverka patientmötet och omvårdnaden. Studiens syfte handlar om att belysa sjuksköterskans upplevelser av moralisk stress på akutmottagningar. Studien bygger på en litteraturöversikt som är baserade på kvalitativa och kvantitativa forskningsstudier. Datainsamlingen resulterade i 12 artiklar, vilket gav två huvudteman med sju underteman. Resultaten visar att sjuksköterskans moraliska stress kan leda till låg omvårdnadskvalitet, riskera patientsäkerheten samt sjuksköterskans egen hälsa. Studien lyfter fram tidsbrist, högt patientflöde och hierarkin som de främsta orsakerna till moralisk stress. Studien ger förslag att genomföra en nationell studie, vilket i sin tur kan bidra till att belysa utmaningar som kan leda till ett eventuellt målinriktat förbättringsarbete som planeras och genomföras.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etisk stress i omvårdnadsarbetet. Detta för att visa på den komplexitet och synliggöra de svårigheter som sjuksköterskeprofessionens arbetsvillkor medför, en värdefull kunskap ur såväl patientperspektiv, sjuksköterskeperspektiv som ur ett samhällsperspektiv. Sjuksköterskeprofessionen styrs av lagar och etiska riktlinjer för att säkerställa en god omvårdnad. Omvårdnad är i grunden ett etiskt uppdrag, som i en bristfällig vårdrelation kan leda till lidande för såväl patienten som för sjuksköterskan. Aktuell forskning visar att uppkomsten av etisk stress hos sjuksköterskor förekommer i åtskilliga vårdkontexter. Metoden i föreliggande studie är en litteraturstudie enligt Axelsson (2012, ss. 203-220) baserad på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar samt en avhandling. Materialet har analyserats enligt Axelsson (ibid.) och resultatet presenteras i teman och subteman, varav de tre övergripande temana är: Etisk stress till följd av arbetsmiljöförhållanden, Etisk stress förbundet med patienten och Etisk stress och yrkesidentiteten. Av resultatet framkommer att etisk stress kan härledas till en rad olika situationer och faktorer, av vilka ett flertal sjuksköterskan inte har befogenhet att själv påverka. Etisk stress får konsekvenser både för patient och för sjuksköterska. Flera sjuksköterskor överväger att lämna en anställning eller till och med yrket till följd av etisk stress. Etisk stress kan därmed ses som en signal om brister i hälso- och sjukvården. En fördjupad diskussion om den etiska stressens orsaker och konsekvenser är därför önskvärd, i förhoppning att minska etisk stress hos sjuksköterskor samt utveckla åtgärder för att stödja sjusköterskor när den etiska stressen är oundviklig. / Program: Fristående kurs

Bakgrund och problemformulering: Vi belyser historiskt hur en god sjuksköterska borde och bör vara, vilka dygder förutsattes samt vilka krav som ställs idag utifrån yrkets profession. Vårdandet är en moralisk verksamhet där moraliska frågeställningar uppstår och sjuksköterskor behöver moralisk känslighet för att kunna fatta rätt beslut för patienterna. Sjuksköterskorna vill ge god vård och vara goda. Förutsättningen för att kunna ge god vård är bland annat en god arbetssituation. Arbetsmiljön för sjuksköterskor är istället påfrestande och rapporter om sjukskrivningar visar att stressrelaterade besvär har ökat de sista åren. Genom att få kunskap om sjuksköterskors upplevelser lyfter vi upp problemet. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av sitt yrke och vad som möjliggör att vara en god sjuksköterska. Metod: En litteraturstudie med grund av analys av kvalitativ forskning. I analysgången användes Evans (2002) fyra faser i analysprocessen. Resultat: Tre huvudteman och elva underteman identifierades: Möjliggörande av den goda vården förtydligades med hjälp av patienten i centrum, engagemang, empati och värdighet och meningsfullhet i arbetet. Möjliggörande av utveckling inom professionen sker med hjälp av kunskapsutveckling, självförtroende och egenskapers betydelse. Möjliggöra balans i moralisk stress beskrivs som hot mot sina ideal, tiden som ett gissel, samarbete och humor och accepterad som ny sjuksköterska.Diskussion: Det meningsfulla i sjuksköterskans arbete visar sig som närhet till patienten, att ge den goda vården, att trivas med sina kolleger och att känna sig kompetent. Å andra sidan framkommer det tydligt att kampen mellan vilja och realitet, brist på tid och kollegialt stöd leder till moralisk stress och frustration. Att behålla en viss distans i form av ”en svalkande likgiltighet” under pressande förhållanden, är nödvändigt för att skydda sig mot utbrändhet. Upplevelser av arbetssituationen samt hur svårigheter hanteras, skiljer sig mellan nyexaminerade och erfarna sjuksköterskor. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>