Bakgrund: Stress är vanligt förekommande hos yrkesverksamma sjuksköterskor och nämns som en grundläggande orsak till psykisk ohälsa och ökat antal sjukskrivningar. Arbetsmiljöverket rapporterar in yrkesrelaterad stress som den vanligaste sjukskrivningsorsaken bland vårdpersonal. Moralisk stress definieras som situationer då vi vet vad som är rätt att göra, men institutionella begränsningar gör det i princip omöjligt att göra det rätta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med tematisk dataanalysmetod som utgår från 13 vetenskapliga artiklar som svarar på studiens syfte.  Huvudresultat: Resultatet visade att när det finns brister i behandlingen som patienterna erhåller och kvaliteten på vården sviktar upplever många sjuksköterskor moralisk stress. Det visade även att samarbetssituationer, kommunikationsbrister och kontakter med anhöriga kan vara källor till moralisk stress. Den moraliska stressen utlöstes i de situationer där sjuksköterskor upplever att patienterna blir lidande och då sjuksköterskan upplever att hon inte kan agera på det sätt som är bäst för patienten. Som en konsekvens av den moraliska stressen upplever sjuksköterskorna flera varierande negativa känslor, där frustration är den mest frekventa känslan. Slutsats: Upplevelser av moralisk stress är vanligt förekommande bland kliniskt arbetande sjuksköterskor. Den moraliska stressen uppkommer i situationer där sjuksköterskor inte kan agera på det sätt som sjuksköterskorna anser är rätt. Som en konsekvens av den moraliska stressen upplever sjuksköterskorna flera olika negativa känslor. Genom att få en förståelse för vad moralisk stress är, hur den uppkommer och hur den yttrar sig känslomässigt kan sjuksköterskor lättare hantera sina egna reaktioner då de upplever moralisk stress. / Background: Stress is common among nurses and is mentioned as a fundamental cause of an increased number of sick leaves and mental illness. The Swedish Work Environment Authority reports occupational stress as the most common cause of sick leave among healthcare professionals. Moral distress is defined as situations when we know what is right to do, but when institutional limitations make it impossible to do the right thing. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experience of moral distress.  Methods: A descriptive literature study with a thematic data analysis method based on 13 scientific articles that answer the aim. Main results: The result revealed that deficiencies in the treatment that patients receive and the quality of care declines, many nurses experience moral distress. It also revealed that cooperation situations, deficiencies in communication and contacts with relatives can be sources of moral distress. The moral distress is triggered in the situations where nurses feel that the patients are suffering and when the nurse feels that she cannot act in the best way for the patient. As a consequence of the moral distress, the nurses experience several varying negative emotions, where frustration is the most frequent emotions. Conclusion: Experiences of moral distress are common among clinically working nurses. The moral distress arises in situations where nurses can’t act in a way that the nurses think is right. As a consequence of the moral distress, the nurses experience several different negative emotions. By gaining an understanding of what moral distress is, how it arises and how it manifests emotionally, nurses can more easily manage their own reactions when they experience moral distress.

Abstrakt Bakgrund: Grunden i hälso- och sjukvårdslagen är att kunna ge förutsättningar genom lagar för att kunna ge en god vård som är frivillig. Inom den psykiatriska vården kan den frivilliga vården snabbt övergå till tvångsvård om patienten bedöms vara i behov av detta. Inom tvångsvården kan etiska dilemman vara svåra att undvika då sjuksköterskan strävar efter att följa etiska riktlinjer som göra- gott och icke- skada. Genom att stärka den etiska medvetenheten hos sjuksköterskan kan deras etiska förhållningssätt påverkas till det bättre. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter gällande tvångsvård ur ett etiskt perspektiv. Metod: Den integrerade litteraturstudien sammanfattades utifrån sju kvalitativa artiklar och tre kvantitativa artiklar. De utvalda artiklarna hämtades från databaserna CINAHL och PsycINFO. En kvalitetsgranskning har utförts med hjälp av två granskningsmallar för att identifiera utvalda artiklar. Resultat: Två kategorier identifierades: etiskt förhållningssätt vid tvångsvård och vårdrelationens betydelse vid tvångsvård. I resultatet framkom det att sjuksköterskan ställs inför många etiska dilemman. Sjuksköterskans erfarenheter gällande tvångsvård resulterade i att sjuksköterskan behövde tid för reflektion och stöd gällande etiska dilemman, både individuellt och i grupp. Resultatet visade även vikten av att låta det ta tid för att skapa en vårdrelation mellan sjuksköterska och patient som påverkar vårdkvaliteten till det bättre. Slutsats: I litteraturstudien påvisas vikten av etiska reflektioner hos sjuksköterskan för att kunna skapa en god vårdrelation och minska moralisk stress hos sjuksköterskan.

Bakgrund: Dagens sjuksköterskor arbetar i en stressfylld miljö, vilket i längden påverkar deras välmående och patientsäkerheten inom vården. Stress kan, visar dagens forskning, leda till både fysisk och psykisk ohälsa. Stress hanterar vi genom olika typer av copingstrategier vilka kan vara problemfokuserade eller känslofokuserade, beroende på vad själva stressen grundar sig i. Syfte: Studiens syfte är att sammanställa vetenskaplig litteratur som undersökt vilka copingstrategier sjuksköterskor använder när de hanterar sin upplevda stress i arbetet. Metod: Studien är utförd som en systematisk litteraturstudie där data sökts i databaserna PsycINFO samt CINAHL. Totalt tio artiklar med kvalitativ ansats valdes ut och kvalitetsgranskades. Artiklarna analyserades med hjälp av litteratur från Polit & Beck samt Granskär & Höglund-Nielsen. Resultat: Data från de tio analyserade artiklarna delades in under tre teman, copingstrategier på det individuella planet, copingstrategier i gruppen samt copingstrategier med hjälp av organisationen. Dessa teman representerar de olika sätt sjuksköterskor hanterar stress på ur olika sociala perspektiv. Slutsats: Sjuksköterskor använder sig av copingstrategier i svåra situationer i sitt arbete, när de utsätts för stress till exempel på grund av överbelastning i arbetet, och när de upplever tunga situationer i sitt arbete. Det är vanligt bland sjuksköterskor som upplever stress i sitt arbete att "stänga av" sina känslor eller att distansera sig ifrån dem och förmågan att göra detta kommer med erfarenhet. Förmågan att distansera sig från sina känslor, att inte bli "för" emotionellt involverad i patienten, fysisk aktivitet samt samtal och reflektion är de vanligaste copingstrategierna som sjuksköterskor använder sig av när de upplever stress i sitt arbete. Ny forskning kring sjuksköterskors stresshantering och vilket ansvar som organisationen bär på i förhållande till personalen behövs. / Background: Todays' nurses work in a stress filled environment, which in the long run affects both their well-being and the patient safety in the health care. Modern research shows that stress can negatively affect us, in both physical and mental ways. We handle stress with the help of different types of coping strategies, which can be either problem-focused or emotionally-focused, depending on where the stress originates from. Aim: The aim of the study is to compile literature that has examined the coping strategies nurses use when they experience stress in their work. Method: The study is conducted as a systematic literary review where data has been collected via databases PsycINFO and CINAHL. A total of ten qualitative studies where chosen and critically reviewed. The studies were analyzed with the help of literature by Polit & Beck and Granskär & Höglund-Nielsen. Result: Data from the ten analyzed studies were divided into three different themes: Coping strategies on an individual level, coping strategies within the group and coping strategies with organizational support. These themes represent different ways in which nurses handle stress from different kinds of social perspectives. Conclusion: Nurses use coping strategies in difficult situations in their work, when they are exposed to stress due to heavy workload and when they experience hard situations in their work. It is common amongst nurses to "turn off" your emotions or to distance yourself from them and the ability to do this is obtained through experience. The ability to distance yourself from your emotions, not being "too" emotionally involved with the patient, physical activity and conversations and reflections are the most common coping strategies among nurses who experience stress in their work. New research about nurses’ stress management and what responsibility the organizations have in regard to their staff is needed.

Syfte: Att undersöka i vilka situationer moralisk stress förekom hos sjuksköterskor inom somatisk vård och hur uppfattningen av moralisk stress påverkades av sjuksköterskans ålder och erfarenhet.Bakgrund: Moralisk stress hos sjuksköterskor uppkommer när de vet vad som borde göras, men strukturella, organisatoriska eller ekonomiska faktorer utgör ett hinder för att utföra rätt handling. Effekter av detta kan leda till dålig självkänsla, depression eller att arbetsplatsen lämnas.Metod: En litteraturstudie med granskning och bearbetning av tio kvantitativa vetenskapliga artiklar genomfördes.Resultat: Sjuksköterskor upplevde moralisk stress i samarbete med andra professioner samt vid samarbete inom den egna professionen. Moralisk stress upplevdes vid meningslöst vårdande som till exempel ineffektiv vård när läkaren gav inkompetent vård. Även vid meningslöst livsuppehållande vård upplevdes moralisk stress. I vissa etiska situationer och vid besparingar som innefattade personalbrist och kostnadsbesparingar, uppstod även moralisk stress. Korrelationen mellan ålder och erfarenhet hade också betydelse för nivån av moralisk stress.Konklusion: Det fanns flertalet situationer i vilka sjuksköterskor upplevde moralisk stress. Då vården i dagens samhälle ska bedrivas så kostnadseffektivt som möjligt påverkade detta sjukhusmiljön negativt, vilket resulterade i moralisk stress. Genom att bli uppmärksam på de situationer då det upplevs mest moralisk stress kan förebyggande arbete på sikt minska den moraliska stressen. / Objective: To investigate the situations in which moral distress occurred in nurses in somatic care and how the perception of moral distress was influenced by the nurse's age and experience.Background: Moral distress among nurses arise when they know what should be done, but structural, organizational or exclusive economic factors are an obstacle to perform the right action. The effects of this can lead to poor self-esteem, depression, or leaving work.Method: A literature review by reviewing and processing ten quantitative scientific articles was conducted.Results: Nurses experienced moral distress in collaboration with other professions and cooperation within the profession. At futile care, which included, for example ineffective care where the doctor gave incompetent care, as well as in life support care perceived moral distress. Even in some ethical situations and savings that included staff shortages and cost savings, moral distress occured. The correlation between age and experience were also significant for the level of moral distress.Conclusion: There were several situations in which nurses experienced moral distress. The hospital care in today's society is to be conducted as cost effectively as possible, this affected the hospital environment adversely, resulting in moral distress. By becoming attentive to those situations in which the most moral distress is experienced, prevention may eventually reduce moral distress.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra lidande och ge en god och meningsfull vård till patienter som befinner sig i livets slutskede. Den personcentrerade vården fordrar ett etiskt förhållningssätt och sjuksköterskan har ett omvårdnadsansvar som innebär ett patientnära arbete. Sjuksköterskan har även ett ansvar att se till patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov vilket underlättas om sjuksköterskan har en etisk känslighet.Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom den palliativa vården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som bygger på 11 kvalitativa studier baserat på sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom palliativ vård. De 11 kvalitativa studierna inhämtades från Cinahl och PubMed. Studierna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s kvalitetsgranskningsmall och innehållsanalysen gjordes utifrån Popenoes guide.  Resultat: Resultatet bygger på 241 legitimerade sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar och delades upp i tre huvudkategorier: Konflikter som sjuksköterskan möter inom den palliativa vården, Smärtstillande och palliativ sedering i livets slutskede och Moralisk stress vid livets slutskede.  Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde etiska utmaningar när det brast i kommunikationen med läkare, när det fanns meningsskiljaktigheter i det tvärprofessionella teamet samt när de upplevde oro kring smärtlindring och sedering av patienter som befann sig i livets slutskede. En bättre kommunikation är nyckeln till ett bra teamarbete vilket i sin tur leder till en bättre vård för patienterna. En bättre kommunikation inom teamet hade också kunnat eliminera många av de etiska utmaningar som låg till grund för sjuksköterskornas upplevelser.

Syftet med denna studie är att ta del av förskollärares upplevelser och erfarenheter av etisk stress i förskolans verksamhet. Med hjälp av denna studie hoppas vi på att öka medvetenheten och skapa kunskap om den etiska stressen inom förskoleverksamheten och dess befintliga roll. Studien tar sin utgångspunkt i ett relationellt pedagogiskt teoretiskt perspektiv där det empiriska materialet har samlats in från sex olika förskollärare och med hjälp av en semistrukturerad intervju och fem strukturerade intervjuer tagit reda på deras erfarenheter och upplevelser av etisk stress. För att få ett så brett perspektiv som möjligt har vi valt olika förskolor med varierande antal barn och avdelningar samt att förskollärarna kommer från olika bakgrunder och med olika många års arbetslivserfarenheter inom yrket. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys för att hitta gemensamma teman som kan hjälpa oss att besvara våra frågeställningar och forskningsfråga. Studiens resultat visar hur de sex deltagande förskollärare beskriver etisk stress och hurdana erfarenheter de har från situationer som bidrar till etisk stress i sitt arbete utifrån dessa fyra teman:  Tid, vårdnadshavare, organisation/ledning och arbetslag. Därmed bidrar vår studie med viktig praktisk och konceptuell kunskap som kan vara av nytta till förskollärarens profession.

Moralisk stress har mestadels varit ett uppmärksammat ämne inom hälso- och sjukvården, men inom det sociala arbetet har det inte tagit lika stort utrymme. Denna studie har därför som avsikt att undersöka socialsekreterares erfarenheter och hantering av den moraliska stressen som kan uppstå i möte med klienter vid arbete på missbruksenheten. För att undersöka detta har semi-strukturerade intervjuer genomförts med socialsekreterare som är yrkesverksamma på olika missbruksenheter, och svaren har tolkats genom tematisk analys. Denna studies analys utgår från tidigare forskning och Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater för att illustrera socialsekreterares krav från politiker och organisationer i förhållande till deras möjligheter att erbjuda klienter de mest personanpassade insatserna. Resultat och analys visar att moralisk stress som socialsekreterare upplever inom sin yrkesroll vid arbete på missbruksenheter är knuten till budgetnedskärningar, arbetsbelastning och tidsbrist. Vidare identifierades att den moraliska stressen leder till negativa känslor såsom frustration, otillräcklighet och maktlöshet, som socialsekreterarna hanterar med hjälp av egna strategier såsom att samtala med kollegor eller att placera skulden på samhälleliga strukturer.

Bakgrund: Palliativ vård är lindrande vård, där sjuksköterskan arbeter personcentrerat, lindrar och förebygger lidande i livets slut med avsikt att beakta fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och samtidigt agera stöd till närstående. Palliativ vård är komplext, och i omvårdnaden av den palliativa patienten upplever sjuksköterskan etiska dilemman som inte återfinns i den kurativa vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av etiska dilemman inom palliativ vård. Metod: En systematisk, metodiska och kritisk granskning av 13 vetenskapliga artiklar användes i relation till litteraturstudiens syfte. Resultat: Fyra huvudteman och sex subteman framkom. Det första temat, känslor av att kunna bibehålla sin professionalitet resulterade till två subteman: maktlöshet och låg autonomi, samt låg kampmoral. Det andra temat, vårdorganisationen, genererade två subteman,  otillfredställande möjligheter till reflektion och utveckling, samt otillräckligt stöd. Det tredje temat handlade om känslor relaterade till omvårdnad. Det fjärde temat, sjuksköterskans upplevelser av motstridiga känslor, gav tvår subteman: emetionell belastning samt att hitta lösningar. Konkusion: Sjuksköterskan måste känna igen etiska dilemman inom palliativ vård, göra goda bedömningar och ta beslut samt hålla sig inom de lagar som styr vården för att kunna hantera etiska frågor. Framtida forskning om etiskt beslutsfattande inom palliativ vård skulle vara lämplig för att förbättra vården i livets slutskede.

Bakgrund: Undersköterskor i äldreomsorgen arbetar med omvårdnad i direkt relation med äldre personer. Yrket kräver flera olika kompetenser och färdigheter. Etiska dilemman uppkommer som en utmaning i undersköterskans arbete. För att undersköterskor ska kunna erbjuda en god och säker vård- och omsorg till äldre personer, med ett personcentrerat förhållningssätt behövs tid för reflektion.Tidigare studier har visat att vårdpersonal har behov av att samtala om etiska frågor. Handledning är ett sätt som bidrar till att etiska dilemman hanteras och som skapar ny förståelse samt lärande genom reflektion. Systematisk handledning i omvårdnad kan stimulera till utveckling av professionalitet och lindring av moralisk stress bland personal som arbetar inom vård- och omsorg. Tidigare forskning saknas på undersköterskors deltagande i systematisk handledning i omvårdnad vid SÄrskilt BOende för äldre (SÄBO). Syfte: Att beskriva undersköterskor som arbetar vid SÄBOs erfarenheter av att delta i systematisk handledning i omvårdnad. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod, tio undersköterskor har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur resultatet framkom fyra teman 1) Förutsättningar, 2) Coping och empowerment, 3) Frizon och 4) Moralisk stress. Slutsatser: Undersköterskornas erfarenheter visar behov av systematisk handledning i omvårdnad, ett behov av en frizon för dialog. Handledningen har även bidragit till bekräftelse, stärkt självkänsla och ökat mod. Vidare visar undersköterskornas erfarenheter vikten av en tydlig implementeringsfas för att undvika uppkomst av ovisshet, otrygghet och begreppsförvirring. Området etiska dilemman visade sig beröra både komplexa situationer med äldre personer och personella resurser såsom personalbrist samt otillräcklig personalstyrka. Nyckelord: etiska dilemman, handledning, moralisk stress, omvårdnad, undersköterskor

Bakgrund: Etik och moral är något som ständigt finns närvarande i sjuksköterskans dagliga arbete. Moralisk stress uppstår när en person vet hur hon/han önskar handla, men hindras från att utföra sin handling. Syfte: Syftet var att kartlägga i vilka situationer som sjuksköterskan upplever moralisk stress. Metod: Litteraturstudie genom analys av 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det är framför allt den livsuppehållande vården, personalbrist, att arbeta med personal som har bristfällig kompetens och patientens behov av autonomi som skapar moralisk stress hos sjuksköterskan. När sjuksköterskan upplever moralisk stress kan det bidra till att vården av patienten blir bristfällig eftersom ett undvikande beteende kan uppkomma. Den moraliska stressen tycks öka med arbetslivserfarenheten eftersom den kliniska blicken utvecklas med tiden. Stressen ökar när sjuksköterskan inte känner att hon/han får gehör från läkaren för de symtom som observeras hos patienten. Det är viktigt att det finns forum där sjuksköterskan kan diskutera moraliska dilemman för att det etiska klimatet på arbetsplasten ska uppfattas som positivt och generera mindre moralisk stress. / Background: Ethics and morality is something that is constantly present in the nurse's daily work. Moral distress occurs when a person knows how he/she wishes to act, but is prevented from performing his or hers actions. Aim: Identify situations in which nurses experience moral distress. Method: Literature review by analysis of 10 scientific articles. Results: It is above all the life-sustaining care, staff shortages, working with staffs that have inadequate skills and patient autonomy that create moral distress of nurses. When nurses experience moral distress the care of the patient might become deficient, since avoidance behaviour may occur. The moral stress appears to increase with work experience since the clinical eye tends to evolve over time. Stress increases when the nurses not feel that they are heard from the doctor for the symptoms observed in the patient. It is important that there are forums where the nurse can discuss the moral dilemmas, so the ethical climate at the work should be perceived more positive and generate less moral distress.