Bakgrund: Palliativ vård är lindrande vård för sjukdomstillstånd som inte längre ärmöjliga att bota. Den bedrivs utifrån en helhetssyn där fokus ligger påvärdighet och livskvalitet. Helhetssyn inom palliativ vård är en kontinuerligprocess som utgår från sjukdomsförloppet och patientens aktuella situation. Det innefattar en sammanvägning av vad patient och närstående önskar, hurpatienten kan förväntas reagera på behandlingar samt vilka alternativ somfinns. Etiska utmaningar inom palliativ vård är komplexa och påverkas avmånga omständigheter. Konflikter mellan olika värden, intressen, etiskaprinciper eller mellan yttre och inre etiska krav. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av etiska utmaningar inompalliativ vård. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på Bettany-Saltikov och McSherrys metod för systematiska litteraturstudie, där en tematisk analys av resultatetenligt Braun och Clarkes sex steg för tematiska analyser utfördes. Totalt analyserades 14 artiklar efter genomsökning i databaser Cinahl och Pubmed. Resultat: Resultatet framträdde i tre teman: Olika uppfattningar om lämpligbehandlingsnivå där meningsskiljaktighet mellan läkare och sjuksköterskagällande behandlingsnivå ofta uppstod. Att hamna i kläm mellan närståendeoch patienten beskrev en inre konflikt mellan lojaliteten mot patienten ochmot närstående. Hinder att ge god palliativ vård visade att inre konflikterkunde uppstå mellan inre normer om god palliativ vård och yttre krav. Slutsats: Litteraturstudiens resultat bidrar till ökad kunskap om hur etiska problem kanbidra till moralisk stress hos sjuksköterskor och vilka konsekvenser det kanmedföra

Bakgrund: Palliativ vård är lindrande vård för sjukdomstillstånd som inte längre är möjliga att bota. Den bedrivs utifrån en helhetssyn där fokus ligger på värdighet och livskvalitet. Helhetssyn inom palliativ vård är en kontinuerlig process som utgår från sjukdomsförloppet och patientens aktuella situation. Det innefattar en sammanvägning av vad patient och närstående önskar, hur patienten kan förväntas reagera på behandlingar samt vilka alternativ som finns. Etiska utmaningar inom palliativ vård är komplexa och påverkas avmånga omständigheter. Konflikter mellan olika värden, intressen, etiska principer eller mellan yttre och inre etiska krav. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av etiska utmaningar inom palliativ vård. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på Bettany-Saltikov och McSherrys metod för systematiska litteraturstudie, där en tematisk analys av resultatet enligt Braun och Clarkes sex steg för tematiska analyser utfördes. Totalt analyserades 14 artiklar efter genomsökning i databaser Cinahl och Pubmed. Resultat: Resultatet framträdde i tre teman: Olika uppfattningar om lämplig behandlingsnivå där meningsskiljaktighet mellan läkare och sjuksköterska gällande behandlingsnivå ofta uppstod. Att hamna i kläm mellan närstående och patienten beskrev en inre konflikt mellan lojaliteten mot patienten och mot närstående. Hinder att ge god palliativ vård visade att inre konflikter kunde uppstå mellan inre normer om god palliativ vård och yttre krav. Slutsats: Litteraturstudiens resultat bidrar till ökad kunskap om hur etiska problem kanbidra till moralisk stress hos sjuksköterskor och vilka konsekvenser det kan medföra.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på sjukhusens vårdavdelningar kommer ofta i kontakt med palliativ vård och vård i livets slutskede. Sjuksköterskors perspektiv på hur det är att vårda palliativa patienter på en kurativ avdelning och de etiska dilemman de står inför, kan ge värdefulla insikter i hur vård i livets slutskede kan förbättras. Syfte: Att beskriva sjuksköterskor upplevelse av etiska utmaningar vid palliativ vård på en vårdavdelning. Metod: Systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Sökningen resulterade i 15 vetenskapliga artiklar. Analysen av artiklarna gjordes med en kvalitativ induktiv innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i sex slutkategorier, vilka var: Att känna sig maktlös, Att patientens rättigheter inte respekteras, Att känna sig otillräcklig i sin yrkesroll, Att inte kunna ge patienten en värdig död, Att hamna i konfliktsituationer och Att uppleva skuld- och skamkänslor. Slutsats: Resultatet visar att etiska utmaningar som uppstår inom palliativ vård på vårdavdelningar ofta beror på bristande teamsamverkan och kommunikationsbrister inom teamet. Det visar även att sjuksköterskor har låg tro på sin kunskap samt kompetens. Sjuksköterskor behöver bryta hierarkier, motverka maktpositioner och stärka det interprofessionella samarbetet inom teamet. Sjuksköterskor har ett lagstadgat ansvar för att omvårdnaden utförs på ett etiskt korrekt sätt. Det krävs att varje sjuksköterska vågar ta det ansvaret, samt vågar leda och stärka kollegor och varandra i det etiska arbetet. I framtida forskning vore det intressant att undersöka vad som krävs för att stärka sjuksköterskors självkänsla och ledarskap i mötet med etiska utmaningar.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienter och anhöriga beskriver att de upplever att de inte blir involverade i sin vård. Detta orsakas av sjuksköterskors höga arbetsbelastning då patienter inte vill besvära de med sina frågor gällande sin vård. Patienter beskriver att de upplever att de inte får information gällande sitt sjukdomstillstånd. Anhöriga beskriver att de upplever svårigheter när de ska fatta beslut gällande sina närstående på grund av osäkerhet om vad som är rätt och fel. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att hantera etiska utmaningar vid vård av patienter i samband med sjukhusvård. Metod: Litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: I resultatet framkom två teman med fyra subteman. Första temat var Yttre faktorer med subtema Tidens inverkan samt Samarbete i vårdteamet. Sjuksköterskor erfor otillräcklighet på grund av tidsbrist och svårigheter att samarbeta med andra medarbetare på grund av olika åsikter som uppstod. Andra temat; Inre  faktorer med subteman relationens inverkan på vårdandet samt Känslomässig inverkan. Där framkom det att sjuksköterskor erfor att etiska utmaningar påverkade deras arbetsvanor negativt. Detta ledde till att de ibland behövde sjukskriva sig för att återhämta sig. Slutsats: Sjuksköterskor erfor etiska utmaningar på grund av yttre och inre faktorer som medförde komplexitet i vårdandet. / Background: Previous research shows that patients and relatives describe that they feel they are not involved in their care. This is due to nurses' high workloads as patients don´t want to bother them with their questions regarding their care. Patients describe they feel they don´t receive information regarding their medical condition. Relatives describe they experience difficulties when they have to make decisions regarding their relatives due to uncertainty about what is right and wrong. Aim: To describe nurses' experiences of dealing with ethical challenges in caring for patients in hospital care. Method: Literature study with descriptive synthesis. Results: Results showed two themes with four subthemes. First theme was External factors with sub-theme The impact of time and Collaboration in the care team. It emerged that nurses experienced inadequacy due to lack of time and difficulties in cooperating with other staff due to different opinions. Second theme was Internal factors with subthemes the relationships impact of care as well as emotional impact. It emerged that nurses experienced ethical challenges had a negative effect on their work habits. This led them to sometimes having to take sick leave to recover. Conclusion: Nurses experience ethical challenges due to external and internal factors that led to complexity in care.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra lidande och ge en god och meningsfull vård till patienter som befinner sig i livets slutskede. Den personcentrerade vården fordrar ett etiskt förhållningssätt och sjuksköterskan har ett omvårdnadsansvar som innebär ett patientnära arbete. Sjuksköterskan har även ett ansvar att se till patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov vilket underlättas om sjuksköterskan har en etisk känslighet.Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom den palliativa vården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som bygger på 11 kvalitativa studier baserat på sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom palliativ vård. De 11 kvalitativa studierna inhämtades från Cinahl och PubMed. Studierna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s kvalitetsgranskningsmall och innehållsanalysen gjordes utifrån Popenoes guide.  Resultat: Resultatet bygger på 241 legitimerade sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar och delades upp i tre huvudkategorier: Konflikter som sjuksköterskan möter inom den palliativa vården, Smärtstillande och palliativ sedering i livets slutskede och Moralisk stress vid livets slutskede.  Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde etiska utmaningar när det brast i kommunikationen med läkare, när det fanns meningsskiljaktigheter i det tvärprofessionella teamet samt när de upplevde oro kring smärtlindring och sedering av patienter som befann sig i livets slutskede. En bättre kommunikation är nyckeln till ett bra teamarbete vilket i sin tur leder till en bättre vård för patienterna. En bättre kommunikation inom teamet hade också kunnat eliminera många av de etiska utmaningar som låg till grund för sjuksköterskornas upplevelser.

Bakgrund: Palliativ vård är lindrande vård, där sjuksköterskan arbeter personcentrerat, lindrar och förebygger lidande i livets slut med avsikt att beakta fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och samtidigt agera stöd till närstående. Palliativ vård är komplext, och i omvårdnaden av den palliativa patienten upplever sjuksköterskan etiska dilemman som inte återfinns i den kurativa vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av etiska dilemman inom palliativ vård. Metod: En systematisk, metodiska och kritisk granskning av 13 vetenskapliga artiklar användes i relation till litteraturstudiens syfte. Resultat: Fyra huvudteman och sex subteman framkom. Det första temat, känslor av att kunna bibehålla sin professionalitet resulterade till två subteman: maktlöshet och låg autonomi, samt låg kampmoral. Det andra temat, vårdorganisationen, genererade två subteman,  otillfredställande möjligheter till reflektion och utveckling, samt otillräckligt stöd. Det tredje temat handlade om känslor relaterade till omvårdnad. Det fjärde temat, sjuksköterskans upplevelser av motstridiga känslor, gav tvår subteman: emetionell belastning samt att hitta lösningar. Konkusion: Sjuksköterskan måste känna igen etiska dilemman inom palliativ vård, göra goda bedömningar och ta beslut samt hålla sig inom de lagar som styr vården för att kunna hantera etiska frågor. Framtida forskning om etiskt beslutsfattande inom palliativ vård skulle vara lämplig för att förbättra vården i livets slutskede.

Bakgrund: Palliativ vård definieras som hälso- och sjukvård med syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Palliativ vård omfattar holistiskt synsätt på patienter som inkluderar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt känslomässiga aspekter av vård och involverar både anhöriga och patienter. Palliativ vård är tidskrävande, vilket medför etiska utmaningar för sjuksköterskor och påverkar den vård som ges till patienterna.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom palliativ vård.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats har genomförts baserade på 12 studier med totalt 221 medverkande legitimerade sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom palliativ vård. Sökningarna gjordes i databaser CINAHL och PubMed, artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall. Resultat: I resultatet identifierades sju teman: Etiska utmaningar kring patientens autonomi och självbestämmande, Etiska utmaningar kring anhörigas involvering och stöd, Etiska utmaningar kring kommunikationen, Etiska utmaningar kring beslut om livsuppehållande åtgärder, Etiska utmaningar kring andliga och kulturella behov, Etiska utmaningar kring sjuksköterskornas känslomässiga belastning, Etiska utmaningar i samverkan med annan personal. Slutsats: Kommunikationsutmaningar och samarbetsproblem inom vårdteam påverkade också omvårdnad av palliativa patienter. Förbättrad kommunikation, tydligare riktlinjer och ökat stöd var påpekat av sjuksköterskor som behov för att säkerställa en mer patientcentrerad och etiskt hållbar palliativ vård.Nyckelord: Etiska utmaningar, komfort, kommunikation, palliativ vård, sjuksköterskors upplevelser. / Background: Palliative care is defined as health care division with the aim of alleviating suffering and promoting quality of life of patients with progressive, incurable disease or injury. Palliative care encompasses a holistic view of the patients that includes physical, psychological, social and existential needs as well as emotional aspects of care and involves both patients and their relatives. Palliative care can be time demanding, which poses ethical challenges for nurses and affects the care given to patients. Aim: This literature review aimed to illuminate nurses’ experiences concerning ethical challenges in the context of palliative care.Method: A literature study with a qualitative approach was performed based on 12 qualitative primary studies which included a total of 221 registered nurses' experiences of ethical challenges in palliative care. The searches were made in databases CINAHL and PubMed, quality checked using SBU's review template. Result: Seven main themes were identified in the results: Ethical challenges regarding the patient's autonomy and self-determination, Ethical challenges regarding the involvement and support of relatives, Ethical challenges regarding communication, Ethical challenges regarding decisions about life-sustaining measures, Ethical challenges regarding spiritual and cultural needs, Ethical challenges regarding the nurses' emotional burden, Ethical challenges in collaboration with other personal. Conclusion: Nurses in palliative care faced ethical challenges regarding patient autonomy and well-being, communication and collaboration. Communication challenges and collaboration problems within care teams also affected care of palliative patients. The nurses believed that improved communication, clearer guidelines and increased support are needed to ensure more patient-centred and ethically sustainable palliative care. Keywords: Comfort, communication, ethical challenges, nurses' experiences, palliative care.

Den kvalitativa studien har syftat till att undersöka handläggningen och verkställigheten av parboendegarantin i det svenska välfärdssystemet ur biståndshandläggare och enhetschefers perspektiv inom äldreomsorgen. Studien har givit en inblick i hur de yrkesverksamma med erfarenhet av parboendegarantin beskrivit samspelet mellan organisation, professionsetik och professionellt handlingsutrymme i etiska utmaningar som kan uppstå under handläggningen och verkställigheten. För att erhålla en fördjupad och nyanserad kunskap kring parboendegarantins process har åtta professionella från fem olika kommuner deltagit i intervjuer där resultatet visade att alla informanter uppfattade parboendegarantin som en mänsklig rättighet för äldre. I övrigt framkom likheter i hur etiska utmaningar hanterades gällande exempelvis besittningsrätt. Studien visade även på framträdande skillnader i verkställandet av parboendegarantin vilket gav slutsatsen att riktlinjer behövs. / The qualitative study aimed to explore the administration and execution of the cohabitation guarantee (parboendegaranti) in the Swedish welfare system through the perspective of the caseworkers and the branch heads within elderly care. The study provided the professionals perception of the interaction between organization, professional ethics and professional capacity for action regarding the ethical challenges that can occur processing the cohabitation guarantee. Acquiring the insight of the professional perspective the study was based on eight qualitative interviews with professionals from five Swedish municipalities that have experience with the cohabitation guarantee. The results showed that the professionals perceived the cohabitation guarantee as a human right for the elderly and similarities were found in methods to cope with ethical dilemmas such as the right to tenency after the death of a spouse. Significant differences in how the cohabitation guarantee was executed were found which led to the conclusion that guidelines are needed.

En ökande användning av generativ artificiell intelligens (AI) i olika sektorer har medfört etiska utmaningar som måste hanteras för att säkerställa ansvarsfull och etisk användning av denna teknologi. Syftet med denna studie var att utforska och identifiera de etiska utmaningarna som kan uppkomma genom att analysera ledarnas tidiga erfarenheter av interaktion med och intryck av generativ AI. För att besvara studiens forskningsfråga genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som samlade in empirisk data. Studien inkluderade också en litteraturöversikt för att belysa relevanta etiska perspektiv och ramar. Genom en tematisk analys av den insamlade datan framkom följande slutsatser: ledare som interagerade med generativ AI ställdes inför etiska utmaningar som inkluderade frågor om källkritik, ansvar och rättvisa. Ledare svarar på dessa utmaningar genom att anta ett etiskt ansvarigt agerande, vilket omfattar erkännandet av mänsklig expertis i AI-assisterade beslutsprocesser, samt engagemang i källkritik och ansvarsfull styrning. Resultaten diskuteras i ljuset av etiska teorier och perspektiv för att förstå de olika aspekterna av de etiska dilemman som generativ AI kan ge upphov till. / An increasing use of generative artificial intelligence (AI) across various sectors has brought about ethical challenges that must be addressed to ensure responsible and ethical utilization of this technology. The purpose of this study was to explore and identify the ethical challenges that may arise by analyzing leaders' early experiences of interacting with and impressions of generative AI. To address the research question of the study, a qualitative study was conducted using semi-structured interviews to collect empirical data. The study also included a literature review to illuminate relevant ethical perspectives and frameworks. Through a thematic analysis of the collected data, the following conclusions emerged: leaders who interacted with generative AI faced ethical challenges that included issues of source criticism, responsibility, and fairness. To address these challenges, leaders adopt an ethically defensible approach by recognizing the value of human expertise in decision-making supported by AI, exercising source criticism, and responsible governance. The results are discussed in light of ethical theories and perspectives to understand the various aspects of the ethical dilemmas that generative AI may give rise to.

Allt fler banker tillämpar artificiell intelligens (AI) i syfte att bekämpa finansiell brottslighet. Med den ökade användningen av AI uppkommer etiska utmaningar som banker behöver hantera för att säkerställa en god etik vid nyttjande av AI vid finansiell brottsbekämpning. Syftet med studien var att undersöka vilka ställningstaganden som ligger till grund för hur banker som använder AI hanterar etiska utmaningar inom finansiell brottslighet. Studien bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri samt en litteraturstudie för att besvara frågeställningen. En tematisk analys har gjorts för hur banker hanterar etiska utmaningar vid nyttjandet av AI för att bekämpa finansiell brottslighet, vilket ledde till följande slutsatser: banker hanterar etik både på individuell och organisatorisk nivå genom att undvika partiskhet, följa lagkrav, vara transparenta gentemot kunder att de övervakas samt följa upp beslut fattade av AI. Studiens resultat diskuteras utifrån etiska förhållningssätt såsom utilitarism, pliktetik och dygdetik. / More and more banks are applying artificial intelligence (AI) to fight financial crime. With the increased use of AI, ethical challenges arise that banks need to handle in order to ensure good ethics when using AI when fighting financial crime. The purpose of the study was to investigate which stances are the basis for how banks that use AI handle ethical challenges in financial crime. The study is based on a qualitative approach with semi-structured interviews to gather empirical evidence and a literature study to answer the research question. A thematic analysis has been made of how banks deal with ethical challenges when using AI to fight financial crime, which led to the following conclusions: banks deal with ethics both at an individual and organizational level by avoiding bias, complying with legal requirements but using the exceptions that exist for combating money laundering, being transparent to customers that they are being monitored, following up on decisions made by AI. The study's results are discussed based on different ethical approaches such as utilitarianism, duty ethics and virtue ethics.