Psykisk ohälsa är ett begrepp som generellt beskriver alla typer av psykiska besvär. Forskning visar att psykisk ohälsa hos äldre ökar. Hos äldre är depression den vanligaste psykiska åkomman. Psykisk ohälsa är ett komplext och tabubelagt område. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda äldre patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Urvalet av informanter i studien är tre distriktssköterskor och fem sjuksköterskor från fyra västsvenska kommuner. Några tjänstgör inom den kommunala hemsjukvården, andra på vårdcentraler. Som analysmetod har en innehållsanalys med induktiv ansats använts. Analysen medförde att tre kategorier och sju underkategorier identifierades. Resultatet visar att sjuksköterskorna i studien använder sig av samtal och olika skattningsinstrument för att upptäcka psykisk ohälsa hos äldre. Samtalet har även en stor betydelse i omvårdnadsarbetet vid psykisk ohälsa. Bakomliggande faktorer som påverkar det psykiska välbefinnandet identifierades som till exempel förlust av närstående, ensamhet och naturligt åldrande. Sjuksköterskornas yrkesroll anses vara komplex och omfattas både av att stötta i omvårdnadsarbetet, till att få stöd av kollegor och chefer i sin yrkesutövning. Att vara en ambassadör och samordnare lyfts särskilt fram som en viktig del av sjuksköterskans roll. Olika stödfaktorer identifierades bland annat att arbete i team med olika yrkeskategorier och närstående. Studien visar att stigmatisering vid psykisk ohälsa är stor och att ämnet är tabubelagt. Det finns en rädsla för psykisk ohälsa både hos patienten och personalen och denna rädsla kan delvis förklaras på basen av kunskapsbrist. Patientens psykiska ohälsa kan utlösa starka känslor hos sjuksköterskorna så som stress och otillräcklighet. Tidsbrist och krav på att alltid vara tillgänglig är några faktorer som nämndes som utlöser dessa känslor. Slutsatsen är att studien ger en uppfattning och inblick i sjuksköterskornas arbetssituation, som kan ge en ökad förståelse för de svårigheter som finns i arbetet med psykisk ohälsa.

En akutmottagning är upprättad för att ta hand om patienter med akut sjukdom eller skada. Arbetet på akutmottagning är varierande och innebär korta möten med många patienter vilket ställer höga krav på sjuksköterskan. En liten grupp av mångbesökande patienter står för en stor del av besöken till akutmottagningen. En mångbesökare definieras som en patient med fyra eller fler akutvårdsbesök under en 12-månadersperiod. Det finns en hel del forskning kring mångbesökande patienter men upplevelser av vårdandet av dem är mindre beforskat. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda mångbesökande patienter på en akutmottagning. Studien planerades och genomfördes med kvalitativ ansats på en akutmottagning i västra Sverige. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor. För dataanalys användes induktiv kvalitativ innehållsanalys. I analysen identifierades tre kategorier samt nio underkategorier som beskrev sjuksköterskors upplevelser av att vårda mångbesökande patienter. Kategorierna var emotionell balansgång, professionell komplexitet och frustration. Underkategorierna var följande: gott bemötande, sämre bemötande, neutralt bemötande, empati, arbetsgruppens betydelse, rädsla för felbedömning, förutfattade meningar, organisatorisk frustration samt patientbunden frustration. Kategorierna representerar både positiva och negativa upplevelser i vårdandet av mångbesökande patienter. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplever mångbesökande patienter som en komplex patientgrupp där det behövs mer kunskap och rutiner kring omhändertagandet.

<p>Att anhöriga skall närvara under pågående hjärt- och lungräddning är ett</p><p>relativt nytt begrepp inom svensk sjukvård. Det finns få studier utförda</p><p>inom detta område i Skandinavien. De studier som finns har framförallt</p><p>genomförts i USA men det finns även en del studier utförda i Europa</p><p>och Asien. Studierna belyser mestadels positiva och negativ effekter för</p><p>de anhöriga. Studier som ser till vilka effekter det har för vårdpersonal</p><p>är mycket få. Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan</p><p>upplever att ha anhöriga närvarande under pågående hjärt- och</p><p>lungräddning på patient med hjärtstopp. Ostrukturerade intervjuer med</p><p>fem sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna bandades och</p><p>analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att</p><p>sjuksköterskorna upplever att närvarande anhöriga i samband med hjärtoch</p><p>lungräddning är krävande och att det hindrar i arbetet men att det</p><p>samtidigt finns en förståelse och acceptans för de anhörigas önskemål.</p><p>Det blir en naturlig del i sjuksköterskans arbetsuppgifter i</p><p>hjärtstoppssituationen ju mer vana sjuksköterskan får av närvarande</p><p>anhöriga.</p>

Att anhöriga skall närvara under pågående hjärt- och lungräddning är ett relativt nytt begrepp inom svensk sjukvård. Det finns få studier utförda inom detta område i Skandinavien. De studier som finns har framförallt genomförts i USA men det finns även en del studier utförda i Europa och Asien. Studierna belyser mestadels positiva och negativ effekter för de anhöriga. Studier som ser till vilka effekter det har för vårdpersonal är mycket få. Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan upplever att ha anhöriga närvarande under pågående hjärt- och lungräddning på patient med hjärtstopp. Ostrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna bandades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplever att närvarande anhöriga i samband med hjärtoch lungräddning är krävande och att det hindrar i arbetet men att det samtidigt finns en förståelse och acceptans för de anhörigas önskemål. Det blir en naturlig del i sjuksköterskans arbetsuppgifter i hjärtstoppssituationen ju mer vana sjuksköterskan får av närvarande anhöriga.

Introduktion: Telefonsamtal till sjukvårdsrådgivningen har ökat och telefonsjuksköterskan har en svår roll att utan visuell kontakt bedöma individens behov. Patienter som ringer är sårbara och beroende av hjälp. De flesta samtal resulterar i råd om egenvård. Syfte: Var att belysa sjuksköterskor och patienters upplevelser i samband med sjukvårdsrådgivning. Metod: En litteraturöversikt har gjorts och resultatet av 17 artiklar sammanställdes. Resultat: Fem huvudkategorier framkom: Saknad av visuell kontakt, svåra samtal, sjuksköterskans arbetssituation, sjuksköterskans egenskaper och patientens upplevelse av sjukvårdsrådgivning. Telefonsjuksköterskan hade en komplicerad arbetsuppgift med att guida och bedöma vården för vårdsökande. De ansåg att de hade ett värdefullt arbete som var både utvecklande och stimulerande. För patienterna var det viktigt att bli bemötta med respekt och bli betrodda. Diskussion: Det kunde skapa en oro och osäkerhet i bedömningen att inte få tala till den berörda personen direkt. Sjuksköterskan förlitade sig på sin erfarenhet då beslutstöden kunde brista i informationen. För patienten var det viktigt att få delta i beslutsprocessen och få ett gott bemötande för att känna tillfredställelse. Slutsats: Denna studie visar att mer forskning kring patientens upplevelse är nödvändig för att utveckla sjukvårdsrådgivningen ytterligare.

No description available.

Bakgrund: Ett förekommande problem i dagens sjukvård är otillräcklig smärtlindring postoperativt. Smärta är en individuell subjektiv upplevelse, vilket medför att den är svår att bedöma. Syfte: Syftet var att belysa postoperativ smärtbedömning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysförfarandet användes en kvalitativ manifest innehållsanalys.  Resultat: Smärtbedömning bör baseras på verbal information i kombination med andra metoder som smärtskattningsskalor, klinisk observation och vitalparametrar. Sjuksköterskan måste se till den enskilda patientens upplevelse av smärta, för att skapa förutsättningar för en korrekt och individuell smärtbehandling. Slutsatser: Den postoperativa smärtbedömningen skall utgå från den enskilda patientens behov. Genom verbal kommunikation tillsammans med andra metoder för smärtbedömning kan sjuksköterskan få en uppfattning av patientens smärta. Ytterligare faktorer som är viktiga för en individanpassad smärtbehandling är god kommunikation och en väl fungerande organisation.

Bakgrund: Ordet cancer är för många ångestladdat och innebär detsamma som döden. När ett barn finns som närstående väcker det mycket känslor hos de som finns i familjens omgivning, men även hos vårdpersonalen. Sjuksköterskan kan stöta på svåra situationer där etiska dilemman kan uppstå då föräldrarnas vilja kan skilja sig från vad lagen säger. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att möta barn vars cancersjuka förälder genomgått kurativ behandling. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats där informationen inhämtades genom fyra gruppintervjuer med två-tre personer i varje. Materialet analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheim (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visade på att sjuksköterskorna upplevde svårigheter i att möta barn och då framförallt barn i tonåren. Vikten av att finna tid till bearbetning av sina känslor med kollegor framkom samt en personlig utveckling genom att lära sig av varandra. Slutsats: Det är sjuksköterskan som bör ta första steget i mötet med barnen. Teamarbetet på avdelningen var därför en viktig del i att se till barnets och familjens livsvärld och på så vis möjliggöra en delaktighet i vårdandet. Vikten av tid för bearbetning sjuksköterskorna sinsemellan ligger till grund för att ett välbefinnande ska infinna sig i vardagen och på så vis hålla undan lidandet som kan leda till ohälsa. / Background: In Sweden, around 55,000 people each year get diagnosed with various types of cancer. Therefore it is crucial that the nurse staff upholds the law of health and social care to keep the children informed regarding the state of its affected parent. The conversation between nurse and child in this situation is undeniably demanding, but it is of high importance to involve the child in order to prevent it from future harm. Aim of study: The purpose of this study was to explore the experiences of nurses in oncology care when meeting of children with parents under treatment of cancer. Method: The recruitment of nurses for this survey took place in a larger hospital in southern Sweden. Contact was made with four cancer wards. The data was collected by the technique of semi-structured interviews. Results: Nurses identified the needs of expressing and talking about emotions they experienced at work with their colleagues. Some of the nurses described a feeling of failure when children were not involved and some were afraid of the meeting and to discuss sensitive matters with them. Conclusion: The aim from the nurses was to provide quality care not only for the patient but also for their family members.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal anses vara den mest framträdande yrkesgruppen för en långvarig exponering av arbetsrelaterad stress. Detta har visats ge allvarliga konsekvenser för både den individuella hälsan och sjukvårdsorganisationen. Arbetsmiljön anses ha en stark korrelation till den upplevda stressnivån, där akutmottagningen anses som den mest påfrestande arbetsplatsen. Akutmottagningen karaktäriseras av en hektisk miljö, där sjuksköterskan ställs inför dagliga stressrelaterade utmaningar. Stressen påverkar sjuksköterskans hälsa negativt, vilket har påvisat ha en stark förbindelse med vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Metod: En litteraturstudie som inkluderas av nio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarna togs fram genom en systematisk sökstrategi från databaserna Cinahl samt Pubmed. Artiklarna analyserades utifrån en integrerad analys och sammanställdes i ett resultat. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar presenterades i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var: “Upplevda stressfaktorer i arbetsmiljön”, “Upplevda konsekvenser av stress” samt “Upplevd funktionell stresshantering. Underkategorierna var “Att känna sig begränsad”, ”att känna sig otillräcklig”, “att påverkas av omgivningen”, “fysiska och mentala påfrestningar”, ”en bristande vård”, “en obalans i privatlivet”, “emotionellt stöd” samt “att ta pauser och gå åt sidan”.   Slutsats:  Resultatet påvisade onekligen en stor upplevd arbetsrelaterad stress, där många angav arbetsmiljön som huvudorsak. Bristande stöd från organisationen framkom som en stor stressfaktor, specifikt i samband med traumatiska händelser. Teamarbetets betydelse lyftas fram som i samband med stresshantering, som påverkade hälsan i en positiv riktning. Vårdkvaliteten och patientsäkerheten är starkt beroende av sjuksköterskans hälsa, då en mer god vård utförs.

Bakgrund: Hjärtstopp kan ske varsomhelst. Patienter som drabbas av hjärtstopp behöver omedelbart hjärt- och lungräddning, medicinska åtgärder och defibrillering. Sjuksköterskor arbetar i team när de vårdar en patient med hjärtstopp. Det krävs god kommunikation och samarbete när hjärt- och lungräddning utförs. Vid ett hjärtstopp upplever sjuksköterskan stress vilket påverkar situationen.   Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av stress i samband med hjärt- och lungräddning. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt utifrån 10 valda vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod som analyserades enligt Friberg. Artiklarna var hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Fyra kategorier etablerades; externa stressorer, intrapersonella stressorer, interpersonella stressorer och hantering av stress. Slutsats: Stress i samband med hjärtstopp upplevdes av samtliga sjuksköterskor oavsett utbildning eller erfarenhet. Flertal stressorer som påverka hur sjuksköterskan upplevde den akuta situationen och olika metoder för att förebygga samt hantera stressen blev tydliga. Rutiner och riktlinjer behövs för akuta HLR-situationer och kontinuerlig utbildning och träning inom HLR ökar sjuksköterskans förmåga samt självförtroende. Utbildning för stresshantering blir av vikt för att undvika långvarig påverkan.