Bakgrund: Ordet cancer är för många ångestladdat och innebär detsamma som döden. När ett barn finns som närstående väcker det mycket känslor hos de som finns i familjens omgivning, men även hos vårdpersonalen. Sjuksköterskan kan stöta på svåra situationer där etiska dilemman kan uppstå då föräldrarnas vilja kan skilja sig från vad lagen säger. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att möta barn vars cancersjuka förälder genomgått kurativ behandling. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats där informationen inhämtades genom fyra gruppintervjuer med två-tre personer i varje. Materialet analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheim (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visade på att sjuksköterskorna upplevde svårigheter i att möta barn och då framförallt barn i tonåren. Vikten av att finna tid till bearbetning av sina känslor med kollegor framkom samt en personlig utveckling genom att lära sig av varandra. Slutsats: Det är sjuksköterskan som bör ta första steget i mötet med barnen. Teamarbetet på avdelningen var därför en viktig del i att se till barnets och familjens livsvärld och på så vis möjliggöra en delaktighet i vårdandet. Vikten av tid för bearbetning sjuksköterskorna sinsemellan ligger till grund för att ett välbefinnande ska infinna sig i vardagen och på så vis hålla undan lidandet som kan leda till ohälsa. / Background: In Sweden, around 55,000 people each year get diagnosed with various types of cancer. Therefore it is crucial that the nurse staff upholds the law of health and social care to keep the children informed regarding the state of its affected parent. The conversation between nurse and child in this situation is undeniably demanding, but it is of high importance to involve the child in order to prevent it from future harm. Aim of study: The purpose of this study was to explore the experiences of nurses in oncology care when meeting of children with parents under treatment of cancer. Method: The recruitment of nurses for this survey took place in a larger hospital in southern Sweden. Contact was made with four cancer wards. The data was collected by the technique of semi-structured interviews. Results: Nurses identified the needs of expressing and talking about emotions they experienced at work with their colleagues. Some of the nurses described a feeling of failure when children were not involved and some were afraid of the meeting and to discuss sensitive matters with them. Conclusion: The aim from the nurses was to provide quality care not only for the patient but also for their family members.

Bakgrund: Studier har visat att barn som närstående till cancersjuka föräldrar inte uppmärksammas och att sjuksköterskor har bristande kunskap om barn som närstående och hur de ska bemötas, eftersom föräldrar anses ha huvudansvaret. Föräldrar har en försämrad förmåga att finnas där för sina barn och har en bristande kunskap om barnens behov. Att vara barn till en cancersjuk förälder är en riskgrupp som kan innebära otillräckligt stöd. Syfte: Syftet var att undersöka barns behov av omvårdnad som närstående till en cancersjuk förälder. Metod: Allmän litteraturstudie med granskning och strukturerad bearbetning av tio kvalitativa, en kvantitativ och en artikel med mixad metod. Resultat: Huvudteman som identifierades var barns behov av stöd, information, kommunikation och hanterbarhetsstrategier. Resultatet visade att barnen var i behov av stöd från omgivningen och av sjukvårdspersonalen. Barnen behövde även få korrekt och anpassad information och möjligheten att få kommunicera om cancersjukdomen. Slutligen var barnen i behov av att skapa hanterbarhetsstrategier för att kunna hantera sin sårbara situation. Konklusion: Det uppdagades att barnen var i behov av omvårdnad, vilket föräldrarna, omgivningen och sjukvården kunde bidra med insatser för att barnens behov skulle uppfyllas. Vidare forskning om barn som närstående till cancersjuka föräldrar kan bidra till förbättrad omvårdnad och bemötande av dessa barn. / Background: Studies have shown that children as relatives to parents with cancer are not given attention and that nurses have a lack of knowledge about children as relatives and how they should be treated, because parents are considered to have the main responsibility. Parents have a reduced ability to be there for their children and have a lack of knowledge about the children's needs. Being the child of a parent with cancer is a risk group that can mean insufficient support. Aim: The aim was to investigate children's need for care as relatives of a cancer sick parent. Method: General literature study with review and structured processing of ten qualitative, one quantitative and one mixed method article. Results: The main themes identified were children's needs for support, information, communication and coping strategies. The results showed that the children were in need of support from their surroundings and from healthcare staff. The children also needed to receive correct and adapted information and the opportunity to communicate about the cancer disease. Finally, the children needed to create manageability strategies in order to manage their vulnerable situation. Conclusion: It was discovered that the children were in need of care, which the parents, the environment and the health care could contribute with efforts to meet the children's needs. Further research on children who are relatives to parents with cancer can contribute to improved care and treatment of these children.