En akutmottagning är upprättad för att ta hand om patienter med akut sjukdom eller skada. Arbetet på akutmottagning är varierande och innebär korta möten med många patienter vilket ställer höga krav på sjuksköterskan. En liten grupp av mångbesökande patienter står för en stor del av besöken till akutmottagningen. En mångbesökare definieras som en patient med fyra eller fler akutvårdsbesök under en 12-månadersperiod. Det finns en hel del forskning kring mångbesökande patienter men upplevelser av vårdandet av dem är mindre beforskat. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda mångbesökande patienter på en akutmottagning. Studien planerades och genomfördes med kvalitativ ansats på en akutmottagning i västra Sverige. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor. För dataanalys användes induktiv kvalitativ innehållsanalys. I analysen identifierades tre kategorier samt nio underkategorier som beskrev sjuksköterskors upplevelser av att vårda mångbesökande patienter. Kategorierna var emotionell balansgång, professionell komplexitet och frustration. Underkategorierna var följande: gott bemötande, sämre bemötande, neutralt bemötande, empati, arbetsgruppens betydelse, rädsla för felbedömning, förutfattade meningar, organisatorisk frustration samt patientbunden frustration. Kategorierna representerar både positiva och negativa upplevelser i vårdandet av mångbesökande patienter. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplever mångbesökande patienter som en komplex patientgrupp där det behövs mer kunskap och rutiner kring omhändertagandet.

Bakgrund: Mångbesökare är en utsatt patientgrupp med ett stort behov av omvårdnad och behöver kontinuitet i vården, både inom akutsjukvård och i primärvård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mångbesökares upplevelser av omvårdnad på akutmottagning och i primärvård. Metod: En litteraturöversikt med åtta artiklar har analyserats induktivt, sammanställts genom innehållsanalys som genererade i kategorierna bemötande och respekt. Resultat: Mångbesökare hade både positiva och negativa upplevelser som beskrivs genom mötet, att känna sig omhändertagen, att känna förtroende, att bli besviken, att känna sig underlägsen, tillfredställelse och tacksamhet, att bli betrodd och lyssnad på samt upplevelser av personcentrerad omvårdnad. Diskussion: Etisk reflektion möjliggör förbättring för mångbesökare och för vårdpersonalen på individnivå och som arbetsgrupp. I denna litteraturöversikt upplevde mångbesökare i Sverige att de saknade personcentrerade omvårdnad och SBU:s sammanställning visade att patienter i Sverige i allmänhet upplevde personcentrarad omvårdnad positivt. Det kan därför vara viktigt att implementera personcentrerad omvårdnad oavsett patientkategori inom hälso- och sjukvården i Sverige. Ur ett samhällsperspektiv blir det fördelaktigt för mångbesökare och sjukvård att arbeta genom samplanering och uppföljning. Det kan leda till att mångbesökare upplever mindre känsla av skuld och minskar antalet besök, vilket kan resultera i bättre folkhälsa. För att förbättra omvårdnaden i det första mötet med mångbesökare men även ur ett allmänperspektiv skulle det vara önskvärt med ett prioriteringssystem för omvårdnad, detta för att omvårdnad inte ska negligeras. Mångbesökare är en grupp med stort behov, ett prioriteringssystem möjliggör att omvårdnad lyfts fram.

Bakgrund: Mångbesökare är en vanligt förekommande patientgrupp inom främst akutsjukvården och primärvården. Det finns kvantitativ forskning som undersöker karaktäristiska drag hos mångbesökaren i ett försöka att identifiera och förtydliga fenomenet. Dessvärre är forskningen kring det kvalitativa begränsad i utsträckning av både patient- och vårdperspektiv. Syfte: Att beskriva mångbsökarens upplevelser av vårdrelationen på akutmottagningar eller i primärvården.  Metod: Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Analysen är utförd efter en manifest innehållsanalys på sex kvalitativa artiklar.  Resultat: För majoriteten av mångbesökarna är vårdrelationen negativ. Vårdgivaren upplevs som ifrågasättande och respektlös i sitt sätt att kommunicera och bemöta mångbesökaren i sitt vårdbehov. Mångbesökarens inställning till sin vårdsituation påverkas av vårdgivarens bemötande och av de erfarenheter som mångbesökaren får av vårdmötena.  Slutsats: Mångbesökaren är en patientgrupp som utsätts för mycket vårdlidande på grund av brister i vårdgivarens förmåga att möta, förstå och ge trygghet till mångbesökarens livsvärld. Anledningen till bristen av ett praktiskt utförande av holistisk vård på akutmottagningar eller i primärvården borde undersökas mer för att förstå vart problemet börjar. Det behövs även vidare forskning om vad mångbesökaren behöver för stöd i sitt komplexa vårdbehov

SAMMANFATTNING Mångbesökaren på akutmottagningen är en utsatt grupp som utgör en signifikant del av de totala besöken på en akutmottagning.  Mångbesökaren uppvisar ofta en spretig symptombild som i studier har visats domineras av kroniska sjukdomar, psykisk ohälsa, missbruk och sociala problem.  Mångbesökarna själva har i studier uppgett att de upplever sina besvär som reella hot mot liv och autonomi.  Studier visar att beteendet med frekventa akutbesök går att bryta. Väldigt lite forskning kring vårdpersonalens upplevelser av att möta denna patientgrupp stod att finna. Syftet med studien var att studera sjuksköterskors upplevelser av att möta mångbesökare på akutmottagningen. En kvalitativ intervjustudie genomfördes på akutmottagningar i regionerna Stockholm, Uppland samt Södermanland. Sjuksköterskor som uppfyllde inklusionskriterierna rekryterades och totalt sju stycken sjuksköterskor deltog i studien. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades med konventionell innehållsanalys. I resultatet framkom fyra stycken kategorier. Mångbesökaren som innefattade sjuksköterskornas upplevelser av vad en mångbesökare är, det framkom att i enlighet med tidigare forskning så var det flertalet besök under en kort tidsperiod för sökorsaker som kroniska sjukdomar, missbruksproblematik, sociala problem samt psykiatriska problem. Ett viktigt fynd var att det skilde sig dock demografiskt vilken den primära sökorsaken för mångbesökaren var. Mångbesökaren och organisationen var en kategori som framkom där sjuksköterskorna upplevde att organisationen inte var anpassad för mångbesökarnas behov. Omvårdnadsbehovet sågs som det primära behovet hos patientgruppen och detta kunde ej tillgodoses eller prioriterades inte inom organisationen. Upplevelsen att rätt instans för mångbesökarna ej var akutmottagningen, men svårigheter att hänvisa patienterna till rätt instans förelåg. Relationen sjuksköterskan och mångbesökaren tog upp mötet och hur det upplevdes av sjuksköterskorna, även positiva och negativa känslor kring mötet med mångbesökaren togs upp av sjuksköterskorna. Förtroende var en känsla som fick en egen kategori och lyftes av samtliga sjuksköterskor. Mestadels handlade det om ett skadat eller tappat förtroende. Sista kategorin blev sjuksköterskan och omvårdnaden där sjuksköterskan och omvårdnadens roll diskuterades. Det primära som framkom här var i diskussioner kring professionellt förhållningssätt. Att se människan bakom patienten, att hjälpa samt sjuksköterskans kompetens. Slutsatsen i studien blir att en tydligare roll för sjuksköterskan och omvårdnaden behövs på akutmottagningen för att kunna svara upp mot det behov som mångbesökarna har. Alternativt behövs resurser tillsättas för att lotsa mångbesökare till rätt instans och ge dem den omvårdnad, medicinsk hjälp och social hjälp som denna utsatta kategori patienter behöver. Detta i enlighet med sjuksköterskans kärnkompetens personcentrerad vård. / ABSTRACT The frequent flyer in an emergency department is part of a vulnerable group of patients that make up a significant part of the total visits a year to an emergency department. The frequent flyer often presents with a diffuse collection of symptoms that studies have shown tend to be dominated by chronic illness, psychiatric illness, substance abuse and socioeconomic problems. The frequent flyers themselves claim in studies done that they perceive their problems as real threats to life and autonomy. Studies have shown that the pattern of frequent flying is one that can be broken. Very little research was found detailing the experiences of healthcare professionals in caring for this group of patients. The aim of the study was to study the experiences of nurses in meeting frequent flyers in the emergency department. A qualitative interview study was conducted in the emergency departments in three regions, Stockholm, Uppland and Södermanland. Nurses who met the inclusion criteria of the study were included and a total of seven nurses were interviewed for the study. The collected data was transcribed and analyzed using a conventional content analysis. In the result four categories emerged. The frequent flyer which contained nurses perceptions of what a frequent flyer is, the findings were in line with existing research in that it included frequent visits in a short timespan relating to chronic illness, problems related to substance abuse, psychiatric problems and socioeconomic problems. An important find was that there was a demographic difference in what the primary problem the frequent flyer presented between the different emergency departments. The frequent flyer and the organization were a category which detailed how nurses experienced that the organization wasn’t suited to meet the needs of the frequent flyers. The primary identified need was the need for caring, a need that couldn’t be met and wasn’t prioritized in the organization. Nurses experienced that the emergency department wasn’t the correct instance for these patients but a difficulty in guiding the patients to the correct instance was experienced. The relationship nurse and frequent flyer detailed the meeting and how it was experienced by nurses, the positive and negative feelings involved in the meeting were discussed. Trust was a feeling that received its own category and was discussed by all the interviewed nurses. Mostly it detailed a damaged or lost sense of trust. The last category that emerged was the nurse and the nursing care where the role of the nurse and nursing care were discussed. The discussions included being professional, to see the human being behind the patient, to help and the skills of the nurse. The conclusion of the study was that a clearer role for the nurse and nursing care is needed in the emergency department to meet the demands of the frequent flyer. Alternatively, resources need to be invested to be able to guide the frequent flyer to the correct instance to give them the nursing, medical help and socioeconomic support this vulnerable group needs. This needs to be done in line with the core competence for nurses that is person centered care.

Mångbesökare är ett begrepp som används för att beskriva patienter som söker vård ofta inom både primärvård och akutsjukvård. Begreppet mångbesökare är ofta negativt laddat på grund av sjukvårdspersonalens och medias förutfattade meningar där mångbesökarna beskrivs som patienter som söker vården i onödan, det vill säga utan medicinskt fog. Ofta redovisas höga kostnader för mångbesökarna och problemet med att gruppen söker många olika vårdgivare. Syftet med studien är att beskriva vad som kännetecknar patienter vilka betraktas som mångbesökare och hur de kan uppleva sin situation. Studien är en litteraturstudie av tre artiklar med kvantitativ ansats, en avhandling med kvantitativ ansats, samt fyra artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visar att mångbesökare kännetecknas av att det är fler kvinnor än män som definieras som mångbesökare, åldersmässigt är mångbesökare i medelåldern, men de kan också vara äldre som är multisjuka och yngre patienter som är i en krissituation. Mångbesökare visar sig ha ett stort vårdbehov, okunskap om den egna hälsan, ha en stor tillit till sin läkare, ha ett stort lidande, att ofta vara svårt sjuka samt att de har flera negativa upplevelser av vården. Flera uttrycker ett lidande och ett utanförskap. Slutsatsen är att mångbesökare är en utsatt patientgrupp med ett stort lidande med både somatisk och psykisk sjukdomsbild som behöver god vård, bra möte med vårdpersonal, kontinuerlig läkarkontakt och god tillgänglighet. En fördel för patientgruppen vore att det fanns multidisciplinära team bestående av läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, psykologer och kuratorer som kan identifiera patientgruppens ohälsa och rätt hjälp kan sättas in. / Program: Fristående kurs

No description available.

Ambulanssjuksköterskor upplever att antalet uppdrag ökar och att tillgängligheten på ambulanser minskar. Speciellt för de allvarligaste uppdragen. Det upplevs också som att en del patienter ringer efter ambulans eller åker lite mer frekvent än vad som kan anses brukligt. Att ge dem adekvat hjälp samt frigöra ambulansresurser till mer akuta uppdrag borde gagna både den enskilda patienten samt ambulanssjukvården. Syftet med studien var att genom journalgranskning kartlägga mångbesökare och jämföra den prehospitala bedömningen med den slutdiagnos som ges på sjukhuset för att undersöka om de erbjuds en optimal vårdnivå. Studien är genomförd med en kvantitativ ansats där en retrospektiv journalgranskning använts för att finna de som åkt ambulans, i Skaraborg, till en vårdinstans fyra gånger eller fler under 2014. Resultatet visade att två tredjedelar av patienterna i kategorin var födda före 1950. De sökte i störst utsträckning för andningsbesvär, bröstsmärtor, buksmärta samt infektion. Endast 2,8% bedömdes ha psykiska besvär och 2,9% transporterades till en vårdcentral. Det visade sig också att en tredjedel av de patienter som räknades som mångbesökare aldrig lades in på sjukhuset. Av de som definierades som mångbesökare var 68 % över 60 år. Flera av dessa patienter skulle fått bättre hjälp om individuella vårdplaner tagits fram som utgått från en personcentrerad vård där hänsyn tagits till varje individs situation och egen åsikt. Det skulle också göra att flera av dessa ej behövt åka till en akutmottagning vilket antas givit ett minskat vårdlidande och högre tillgänglighet på akutambulanser.

Bakgrund: Året runt söker sig människor till akutmottagningen på grund av problem med sin hälsa. Vissa besöker akutmottagningen oftare än andra. Av det totala besöksantalet inom akutsjukvården utgör mångbesökare ca 10 %. Ur ett internationellt perspektiv har personal på akutmottagningen en tendens att ifrågasätta mångbesökarnas behov av akutsjukvård. Syfte: Syftet var att beskriva mångbesökarnas upplevelser av att upprepade gånger återkomma till akutmottagningen samt orsakerna till dessa oplanerade återbesök. Metod: vald metod var systematisk litteraturöversikt, där totalt 15 artiklar inkluderades till resultatpresentationen. Denna magisteruppsats har utgått ifrån de grundläggande begreppen i Katie Erikssons vårdteori; hälsa, människa, vård och lidande. Resultat: Nyckelorden och meningarna kategoriserades i följande huvudteman; relationer, tid och resurser. Orsaker till att människor ofta besökte akutmottagningen var relaterade till deras relationer till primärvården. Det fanns även en rädsla för att dö eftersom symtomen blev så pass allvarliga att patienterna inte kunde vänta på en tid på vårdcentralen. För dem som hade en kronisk sjukdom var exacerbationen alltför svår att hantera i hemmet, vilket ledde till att de besökte akutmottagningen. Slutsats: Mångbesökarnas upplevelser av att återkomma till akutmottagningen skiljde sig. Vissa kände sig nöjda med besöket medan andra hade en negativ erfarenhet, präglad av respektlöshet, diskriminering och maktlöshet. Mångbesökare visar sig ofta ha komplex problematik vilken är svår att få in i akutmottagningens patientflöde. Människor med ett komplext vård- och hälsobehov ska inte mötas enbart utifrån ett medicinskt perspektiv utan också som individer med kropp, själ och ande - även i en hektisk akutsjukvårdsmiljö. / Background: Throughout the year people visit the emergency room because of health issues. Some people visit the emergency room more frequent than others. Frequent attenders stand for 10 % of the total visits to the emergency room. Internationally, emergency department staff tend to question these patients’ need of emergency care. Aim: the aim was to describe frequent attenders’ experiences of repeatedly returning to the emergency room and the causes of these unplanned returns. Method: systematic literature review was chosen as method, where a total of 15 articles were included in the results. This study emanated from the elementary concepts of Katie Eriksson’s theory of caritative caring: health, human being, nursing and suffering. Results: the key components were categorised into the following main themes; relationships, time and resources. The reasons for frequently visiting the emergency room were related to the outpatient clinic. There was also a fear of dying because the symptoms became too severe and patients couldn’t wait for an appointment at the outpatient clinic. For those who were diagnosed with a chronic disease the exacerbation was too difficult to manage at home which lead them to the emergency room. Conclusion: the experiences of being a frequent attender differed. Some were satisfied with the visit, whereas some had a negative experience shaped by disrespect, discrimination and powerlessness. Frequent attenders often show a complex of problems which are difficult to fit into the patient flow in the emergency room. Humans with a complex health and wellbeing need should not be met only from a medical perspective but also as individuals with body, mind and spirit - even in a hectic emergency care environment.

Mångbesökare är en heterogen grupp med stora komplexa vårdbehov som kräver personcentrerad vård med skräddarsydda lösningar av personal med tvärvetenskaplig kunskap för att ge rätt interventioner. Sjukdomsproblematik som inte anses vara av somatiskt slag kräver stor kunskap om psykosociala symtom och orsaker som troligtvis kräver en omfattande utredning och samverkan för att tillgodose patientens psykosociala behov. En del av dessa behov kan anses vara förebyggande insatser genom att skapa ett tryggt säkerhetsnät där individer med samsjuklighet inte hamnar mellan stolarna samt tryggare boendeformer. Detta kräver ett stort fokus på de sociala aspekterna av mångbesökares liv och villkor där kuratorer anses ha en nyckelroll för att bistå med rätt hjälp och vägledning. Bristande vård- och kommunikationskompetens samt erfarenhet tycks påverka möjligheterna till att diagnostisera rätt. Ett behov av underkategorier för denna heterogena grupp har uppmärksammats. Även behovet av ett stort handlingsutrymme för vårdsamordnaren betonas, någon som anses ha en nyckelroll i det omfattande interventionsarbetet som ofta inkluderar att ansvara för samordning med fokus på social omsorg. På det stora hela krävs vidare forskning angående många aspekter av mångbesökare och deras psykosociala miljö men det är tydligt att vård- och omsorgsvillkor påverkar denna grupp och att långsiktiga lösningar troligen kräver ett omfattande förändringsarbete inom social omsorg. Framför allt tryggt boende för äldre med samsjuklighet men även stöd för att skapa stabila ekonomiska och psykiska förhållanden.

Antalet besök inom akutsjukvården ökar varje år. Det leder till högre krav på akutvårdspersonalens kompetens och förmåga till bemötande. Bemötande tenderar att vara en unik subjektiv upplevelse som kan ha stor betydelse för den enskilda individen. Bemötandet innefattar det skrivna språket, tonfall, ansikte mot ansikte, kroppsspråk och kroppsspråk med beröring. Alla har olika förutsättningar, fördelar och begränsningar. Sex procent av Stockholms läns landstings ca 550 000 akutbesök per år utgör en patientgrupp som har gjort fyra eller fler akutbesök på ett år. Patientgruppen kallas för mångbesökare och utgör en femtedel av den totala andelen akutbesök på akutmottagning. Statistik som tämmer väl överrens med internationell forskning. Liknande beteende påträffas inom primärvård och psykiatri. Det är en utsatt patientgrupp som väcker delade åsikter hos vårdpersonal. Alla är emellertid överrens om att mångbesökare kräver mer tid, resurser och ansträngning. Syftet var att beskriva mångbesökares upplevelser av bemötande inom akutsjukvård. Som metod valdes en litteraturöversikt där relevanta artiklar har samlats in från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet av litteraturöversikten visade på mångbesökares förutsättningar och förväntningar på akutsjukvård, bemötande i akutsjukvården och relationen mellan patient och vårdpersonal. Sammanfattningsvis tenderar mångbesökare att utgöras av sårbara individer med svårigheter att hantera oroliga tankar och överväldigas lätt av känslomässig stress. När de väljer att söka vård präglas deras uppfattning av rädsla och oro. Akutsjukvården upplevs som en trygg plats, där mångbesökare vill känna sig respekterade och värderade. Ett dåligt bemötande resulterade i en känsla av att vara ovärdig vård, en fortsatt misstro och en undermedveten strategi där patienterna undvek att aktivt ta del av sin egen hälso- och sjukvårdsprocess. Resultatet visar även på en diskrepans mellan patienten och vårdpersonalen när det kommer till uppfattningar och förväntningar på vården och bemötandet.