Den kvalitativa studien har syftat till att undersöka handläggningen och verkställigheten av parboendegarantin i det svenska välfärdssystemet ur biståndshandläggare och enhetschefers perspektiv inom äldreomsorgen. Studien har givit en inblick i hur de yrkesverksamma med erfarenhet av parboendegarantin beskrivit samspelet mellan organisation, professionsetik och professionellt handlingsutrymme i etiska utmaningar som kan uppstå under handläggningen och verkställigheten. För att erhålla en fördjupad och nyanserad kunskap kring parboendegarantins process har åtta professionella från fem olika kommuner deltagit i intervjuer där resultatet visade att alla informanter uppfattade parboendegarantin som en mänsklig rättighet för äldre. I övrigt framkom likheter i hur etiska utmaningar hanterades gällande exempelvis besittningsrätt. Studien visade även på framträdande skillnader i verkställandet av parboendegarantin vilket gav slutsatsen att riktlinjer behövs. / The qualitative study aimed to explore the administration and execution of the cohabitation guarantee (parboendegaranti) in the Swedish welfare system through the perspective of the caseworkers and the branch heads within elderly care. The study provided the professionals perception of the interaction between organization, professional ethics and professional capacity for action regarding the ethical challenges that can occur processing the cohabitation guarantee. Acquiring the insight of the professional perspective the study was based on eight qualitative interviews with professionals from five Swedish municipalities that have experience with the cohabitation guarantee. The results showed that the professionals perceived the cohabitation guarantee as a human right for the elderly and similarities were found in methods to cope with ethical dilemmas such as the right to tenency after the death of a spouse. Significant differences in how the cohabitation guarantee was executed were found which led to the conclusion that guidelines are needed.