<p>För att en god och säker vård ska kunna ges är det viktigt att sjuksköterskor handlar på ett etiskt och moraliskt riktigt sätt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sjuksköterskor upplevde ofta etiska och moraliska bekymmer. Organisationens riktlinjer, övrig vårdpersonal, patienter och deras anhöriga samt etiska riktlinjer hade inverkan på sjuksköterskans sätt att agera. Att få utbildning i etik, att få handledning och tid för reflektion samt erfarenhet av vårdsituationer stärkte sjuksköterskan i hennes etiska och moraliska beslutsfattande. Stöd och support från sjukhusledning och kollegor ansågs särskilt viktigt. Resultatet visar att sjuksköterskors beredskap kan öka genom att få utbildning i etik, handledning, reflektion och erfarenhet samt av att kollegor och sjukhusledning stöttar sjuksköterskan. Fortsatt forskning om hur sjuksköterskor kan utveckla sin beredskap i etiska och moraliska situationer är betydelsefullt för att kunna bedriva en optimal vård.</p>

För att en god och säker vård ska kunna ges är det viktigt att sjuksköterskor handlar på ett etiskt och moraliskt riktigt sätt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sjuksköterskor upplevde ofta etiska och moraliska bekymmer. Organisationens riktlinjer, övrig vårdpersonal, patienter och deras anhöriga samt etiska riktlinjer hade inverkan på sjuksköterskans sätt att agera. Att få utbildning i etik, att få handledning och tid för reflektion samt erfarenhet av vårdsituationer stärkte sjuksköterskan i hennes etiska och moraliska beslutsfattande. Stöd och support från sjukhusledning och kollegor ansågs särskilt viktigt. Resultatet visar att sjuksköterskors beredskap kan öka genom att få utbildning i etik, handledning, reflektion och erfarenhet samt av att kollegor och sjukhusledning stöttar sjuksköterskan. Fortsatt forskning om hur sjuksköterskor kan utveckla sin beredskap i etiska och moraliska situationer är betydelsefullt för att kunna bedriva en optimal vård.

No description available.

The purpose of our study is to examine whether social welfare secretaries experience obstacles in work to do their tasks in a way that they, from their own values, thinks is right. And if so, what are the reactions and what strategies do they use to manage this. The study is based on a qualitative method. The data consist of interviews, with five social welfare secretaries, which all work in southern Sweden. The social welfare secretaries both work at a children- and youth department and at a social allowance department. The interview guide was constructed in relation to the essays main purpose, which consists of three main themes (obstacles, reactions and strategies). Previous researches that are made are based on nurses and their employment that often focusing on ethical decisions that results in moral stress. We have found one study that is focused on moral stress among social welfare secretaries. The result of our study showed that the social welfare secretaries we interviewed experienced obstacles in work to do their tasks in a way that they, from their own values, thought were right. The obstacles that the social worker secretaries experienced were the Law, the lack of time and the economy. The result of our study also showed that the social welfare secretaries reacted in different ways when they experienced the obstacles. The social worker secretaries in our study reacted with anxiety, negative stress- symptom and anger/frustration. The social welfare secretaries in the study also told us about what strategies they used to handle situations when they experienced obstacles in work to do their tasks in a way that they, from their own values thought were right. Some of these strategies the social welfare secretaries used were communication, displacement to the Law, loyalty and experience (which we construed as a strategy in a longer time of view).

Moralisk stress påverkar sjuksköterskan och kan ses som ett resultat av yttre faktorer. Det finns ett ökat krav på att sjuksköterskan ska klara av att hantera moraliskt, stressade situationer. Genom handledning kan sjuksköterskan få hjälp att verbalisera sina upplevelser. Syftet  är att belysa på vilket sätt omvårdnadshandledning kan bidra till att sjuksköterskan kan hantera den moraliska stressen med fokus på omvårdnadshandledningens struktur och innehåll. En litteraturstudie har genomförts där tio artiklar granskats och analyserats. För att få en förståelse för omvårdnadshandledning har en teoretisk referensram om omvårdnadshandledningens uppbyggnad, struktur och innehåll används. Resultatet visar att handledning kan påverka sjuksköterskans och övrig vårdpersonals moraliska stress i både positiv och negativ riktning då den etiska kompetensen hos deltagarna ökar. Vidare framkommer det att personalen ibland väljer kamratstöd istället för organiserad handledning. Etisk kompetens kan stärkas genom handledning och öka deltagarens förmåga till eftertanke och reflektion. Detta kan dock leda till att sjuksköterskan hämmas att hantera situationer som innefattar etiska problem, då hon eller han blir allt för kritisk i sitt förhållningssätt. Det finns dock anledning att anta att handledning stärker sjuksköterskans beslutskapacitet och självförtoende att handla i etiskt svåra situationer. / Moral stress affects the nurse and can be seen as a result of external factors. There is a growing demand that the nurse should be able to handle moral stressful situations. Through clinical supervision the nurse may be helped to verbalize her experiences. The aim of this study is to illustrate the way in which clinical supervision can help the nurse to deal with moral stress, focusing on the structure and content of clinical supervision. A literature study has been conducted. Ten articles have been reviewed and analyzed. To create an understanding for clinical supervision a theoretical framework has been used focusing on the structure and content of clinical supervision. The results show that the clinical supervision may affect the nursing staff’s moral stress, in both a positive and negative way, when the ethical competence of participants increases. Furthermore, it appears that staff sometimes chooses to turn to colleagues for support instead of organized clinical supervision. Ethical competence may increase through clinical supervision when increasing the participant's ability to reflect upon an ethical situation. However, this can harm the nurses’ ability to deal with future situations involving ethical issues when seeing a situation from a critical approach. Supervision, however, strengthens the nurses’ decision-making capacity and strengthens her confidence to act in ethically difficult situations.

I den här studien intervjuas 13 diakoner i Svenska kyrkan om profetisk diakoni och vadde behöver för att utföra den. Syftet med studien är att undersöka diakoners syn påprofetisk diakoni och dess dilemman, kostnader och utmaningar. Slutsatsen är att diakonerna är mycket positivt inställda till profetisk diakoni, men de harsällan tid att ägna sig åt den – kyrkans struktur och ledarskap komplicerar arbetet. Dessutom upplever diakonerna att deras vigningslöften om att arbeta profetiskt kan varamycket tunga att bära och svåra att leva efter, vilket kan utlösa moralisk stress. Diakonerna vill att diakonrollen uppgraderas och ges större frihet, samt att kyrkansledare gå före och visar vägen. / <p>En artikelversion av uppsatsen publicerades i Svensk Kyrkotidning 9/2014, sid 271-273.</p>

Background: Swaziland, a country in Sub-Saharan Africa, with an HIV prevalence of 26 % amongst 15-49 year olds. The nurses work conditions are heavily affected by the high prevalence of HIV/AIDS and of the increasing workload. Moral distress can have implications on the nurse’s social, physical, emotional and psychological wellbeing and can also serve as a wake-up call in morally questionable situations. Aim: To describe moral distress among nurses working with people living with HIV/AIDS in Swaziland. Method: A qualitative semi-structured interview study was carried out at two health clinics in Swaziland. Five nurses who in their daily work interact with patients living with HIV/AIDS were interviewed. Data was analysed using content analysis with an inductive approach as presented by Elo and Kyngäs. Results: The results were divided into two main themes of contributing and protecting factors. Contributing factors were: strain of heavy workload and shortages, powerless over ones work situation, guilt over not doing enough, expectations on being the perfect nurse and work not being recognised. Protecting factors were: providing beneficial care brings meaning and having a supportive and appreciative work environment. Discussions: The results of the study are reviewed in the light of the lifeworld perspective theory. Nurses’ sense of identity is discussed as well as experiences of high expectations, powerlessness and protecting factors such as meaningfulness and peer support. / Bakgrund: Swaziland är ett land söder om Sahara som har en HIV-prevalens på 26 % bland 15-49 åringar. Sjuksköterskors arbetsvillkor har påverkats markant av den höga HIV/AIDS-prevalensen och den höga arbetsbelastningen. Moralisk stress kan påverka sjuksköterskans sociala, fysiska, emotionella och psykiska välbefinnande och kan fungera som en väckarklocka i moraliskt svåra situationer. Syfte: Att beskriva moralisk stress bland sjuksköterskor som arbetar med personer som lever med HIV/AIDS i Swaziland. Metod: En kvalitativ semi-strukturerad intervjustudie genomfördes på två hälsokliniker i Swaziland. Fem sjuksköterskor intervjuades som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med patienter som lever med HIV/AIDS. Innehållsanalys med induktiv ansats enligt Elo och Kyngäs användes för att analysera data. Resultat: Resultatet delades upp i bidragande och skyddande faktorer. Bidragande faktorer var: påfrestning av tung arbetsförda och bristande resurser, maktlöshet över ens arbetssituation, skuld över att inte göra tillräckligt, förväntningar att vara den perfekta sjuksköterskan och att inte uppskattas för sitt arbete. Skyddande faktorer var: att ge gynnsam vård skänker mening samt att ha ett arbetsklimat som stöttar och uppmuntrar. Diskussion: Studiens resultat diskuteras utifrån ett livsvärldsperspektiv. Sjuksköterskornas upplevelse av identitet, höga förväntningar, maktlöshet samt skyddande faktorer såsom meningsskapande och stöd från kollegor diskuteras.

Övergången från sjuksköterskestudent till yrkesverksam sjuksköterska har rapporterats som svår och risken för att bli sjukskriven till följd av utmattning är stor. Var tredje nyutexaminerad sjuksköterska känner sig inte förberedd för arbetslivet efter avklarad utbildning och flera sjuksköterskor väljer att lämna yrket. Syftet med den här studien är att belysa vilka utmaningar den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever under övergången från student till kliniskt yrkesverksam. Litteraturstudien grundas i analys av kvalitativ forskning. 12 kvalitativa artiklar med global spridning har analyserats enligt en analysmetod av Friberg och utgjort grund för resultatet. Resultatet presenterades i fem teman: (1) Att vara ny i sin roll som sjuksköterska, (2) Att bli socialt accepterad, (3) Att vara i glappet mellan utbildning och klinisk verklighet, (4) Att vara påverkad av arbetsmiljön och (5) Att tvivla på sin egen förmåga att klara av sjuksköterskerollen. Resultatet visar att sjuksköterskan behöver få tid för att växa in i sin yrkesroll utan att hennes kompetens ifrågasätts av kollegor. Tung arbetsbelastning och tidsbrist skapar inte sällan en moralisk stress som har visat sig påverka sjuksköterskan både fysiskt och psykiskt. Att studera vilka utmaningar den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever under sin första arbetstid är av stor vikt för att en förändring ska kunna ske och för att sjuksköterskor ska vilja stanna kvar i yrket.

Bakgrund: En stor del av sjuksköterskors arbete handlar om att ta moraliska och etiska beslut med syfte att ge bästa möjliga omvårdnad och vård till patienten. Det är inte alltid lätt för sjuksköterskor att utföra handlingar i etik och moral när tidsbrist, resurser och medicinska beslut begränsar sjuksköterskor att utföra dem. Resultatet av att veta vilken handling som är moraliskt rätt och däremot inte kunna utföra den, leder till moralisk stress hos sjuksköterskor. Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att hantera moralisk stress är av stor vikt för att vidare kunna förebygga konsekvenserna av detta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att hantera moralisk stress. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ design. Analys: Analysen har utförts i enlighet med Fribergs (2017) tre steg. Stegen innefattar att läsa samtliga artiklar flera gånger, jämföra artiklarna i en översiktstabell, utgöra likheter och skillnader i artiklarnas resultat samt sortera artiklarnas innehåll och plocka ut meningsbärande enheter för att kunna skapa teman och subteman. Resultat: Resultatet är baserat på nio vetenskapliga artiklar där sjuksköterskors erfarenheter av moralisk stress beskrivs. Resultatet består av fyra teman med subteman till tre av dessa huvudteman. De fyra teman som framkom var (1) Att distansera sig, (2) Att undvika det svåra, (3) Att kunna kommunicera och (4) Att ändra tankebanor. Samtliga teman beskrev olika sätt för hantering av moralisk stress, varav majoriteten av hanteringsstrategier är negativa.  Slutsats: Slutsatsen av denna studie visar att sjuksköterskor hanterar moralisk stress genom distansering, undvikande, kommunikation samt förändrade tankebanor. Studien visar att distansering och undvikande resulterade i ett minskat välmående hos sjuksköterskor samt att de i vissa fall valde att säga upp sig eller ta avstånd helt och hållet från yrket. God kommunikation och förändrade tankebanor kan hjälpa sjuksköterskor i hantering av moralisk stress. Studien visar även att kommunikationen och ändrade tankebanor gynnar sjuksköterskor i deras välmående. Denna studie är av vikt på grund av den kan hjälpa sjuksköterskor i framtiden gällande hantering av moralisk stress.

Bakgrund: Moralisk stress är ett begrepp som först myntades av Andrew Jameton. Hans definition av moralisk stress är när en person vet den korrekta moraliska handlingen i en viss situation, men inte kan agera utefter denna på grund av olika organisatoriska begränsningar. Den moraliska stressen kan leda både till fysiska och psykiska symtom hos sjuksköterskan, men även patienten påverkas negativt om sjuksköterskan upplever moralisk stress. För att hantera den moraliska stressen kan sjuksköterskan använda sig av olika copingstrategier, en copingstrategi syftar till hantera inre och/eller yttre påfrestningar. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av copingstrategier vid moralisk stress på sin arbetsplats. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design utfördes. Totalt 12 stycken vetenskapliga artiklar användes för att få fram resultatet. Artiklarna granskades utefter relevans och kvalitet av två stycken oberoende granskare. Resultat: Fem kategorier som svarade på syftet identifierades, vilka var; (1) distansering (2) förnekelse (3) acceptans (4) lämna arbetet och (5) samtal Konklusion: Distansering är en återkommande copingstrategi sjuksköterskor använder sig utav. Genom att distansera sig från det moraliska dilemmat skyddar sjuksköterskan sig själv, men i längden har denna copingstrategi negativa konsekvenser för sjuksköterskans självbild och hälsa. Att samtala med sina kollegor och chefer om de situationer som ger upphov till moralisk stress har visat sig vara en god copingstrategi, dock är det viktigt att sjuksköterskan upplever sig bli hörd och att oron som sjuksköterskan uttrycker tas på allvar för att samtal ska fungera som en effektiv copingstrategi. / Background: Moral distress is a concept first coined by Andrew Jameton. His definition of moral distress is when a person knows the correct moral action in a particular situation, but cannot act on it because of various organizational constraints. The moral distress can lead to both physical and mental symptoms for the nurse, the patient is also adversely affected if the nurse is experiencing moral stress. In order to deal with the moral stress, the nurse can use different coping strategies, which aims to deal with internal and / or external stresses. Purpose: The purpose of this study is to investigate nurses' experiences of coping strategies in moral distress at their workplace. Method: A literature review with qualitative design was performed. A total of 12 scientific articles were used to obtain the result. The articles relevance and quality were reviewed by two independent reviewers. Result: Five categories that responded to the purpose were identified, which were; (1) distancing (2) denial (3) acceptance (4) leaving work and (5) conversation. Conclusion: Distancing is a recurring coping strategy nurse’s use. By distancing themself from the moral dilemma, the nurse protects herself from moral distress, but in the long run, this coping strategy has negative consequences for the nurse's self-image and health. Talking with their colleagues and managers about the situations that give rise to moral distress has proven to be a good coping strategy, however, it is important that the nurse feel that she is being heard and that the concerns the nurse’s expresses are being taken seriously if the conversation are going to be an effective coping strategy.