Den här uppsatsen behandlar ämnet olaglig fildelning på internet. Intervjuer med fem svenska fildelare ligger till grund för en kvalitativ analys av deras egna handlingar. Analysen kretsar kring fem grundläggande teman som syftar till att förmedla en bild av individernas egen bild av fildelning och moraliska dilemman som kan uppstå vid denna handling. Teorin som har används beskriver främst handlingsramarna och samhället som fildelarna kan tänkas befinna sig i. Kopplingar görs mellan individernas handlingar och den övergripande samhällsteorin för att påvisa om de stämmer överränns. Olaglig fildelning är ett utbrett fenomen i Sverige. De fem fildelare som ingick i analysen verkar både ha förståelse för att fildelning är ett så utbrett fenomen, samtidigt som de i stor utsträckning känner att det behövs en lag som reglerar fenomenet. Skivbolagen målas upp som de stora och rika bovarna i frågan.

Bakgrund: Moralisk stress är ett begrepp som först myntades av Andrew Jameton. Hans definition av moralisk stress är när en person vet den korrekta moraliska handlingen i en viss situation, men inte kan agera utefter denna på grund av olika organisatoriska begränsningar. Den moraliska stressen kan leda både till fysiska och psykiska symtom hos sjuksköterskan, men även patienten påverkas negativt om sjuksköterskan upplever moralisk stress. För att hantera den moraliska stressen kan sjuksköterskan använda sig av olika copingstrategier, en copingstrategi syftar till hantera inre och/eller yttre påfrestningar. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av copingstrategier vid moralisk stress på sin arbetsplats. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design utfördes. Totalt 12 stycken vetenskapliga artiklar användes för att få fram resultatet. Artiklarna granskades utefter relevans och kvalitet av två stycken oberoende granskare. Resultat: Fem kategorier som svarade på syftet identifierades, vilka var; (1) distansering (2) förnekelse (3) acceptans (4) lämna arbetet och (5) samtal Konklusion: Distansering är en återkommande copingstrategi sjuksköterskor använder sig utav. Genom att distansera sig från det moraliska dilemmat skyddar sjuksköterskan sig själv, men i längden har denna copingstrategi negativa konsekvenser för sjuksköterskans självbild och hälsa. Att samtala med sina kollegor och chefer om de situationer som ger upphov till moralisk stress har visat sig vara en god copingstrategi, dock är det viktigt att sjuksköterskan upplever sig bli hörd och att oron som sjuksköterskan uttrycker tas på allvar för att samtal ska fungera som en effektiv copingstrategi. / Background: Moral distress is a concept first coined by Andrew Jameton. His definition of moral distress is when a person knows the correct moral action in a particular situation, but cannot act on it because of various organizational constraints. The moral distress can lead to both physical and mental symptoms for the nurse, the patient is also adversely affected if the nurse is experiencing moral stress. In order to deal with the moral stress, the nurse can use different coping strategies, which aims to deal with internal and / or external stresses. Purpose: The purpose of this study is to investigate nurses' experiences of coping strategies in moral distress at their workplace. Method: A literature review with qualitative design was performed. A total of 12 scientific articles were used to obtain the result. The articles relevance and quality were reviewed by two independent reviewers. Result: Five categories that responded to the purpose were identified, which were; (1) distancing (2) denial (3) acceptance (4) leaving work and (5) conversation. Conclusion: Distancing is a recurring coping strategy nurse’s use. By distancing themself from the moral dilemma, the nurse protects herself from moral distress, but in the long run, this coping strategy has negative consequences for the nurse's self-image and health. Talking with their colleagues and managers about the situations that give rise to moral distress has proven to be a good coping strategy, however, it is important that the nurse feel that she is being heard and that the concerns the nurse’s expresses are being taken seriously if the conversation are going to be an effective coping strategy.

Det här är en vetenskaplig essä som är skriven med utgångspunkt i ett självupplevt dilemma. När jag skrivit denna essä har jag gjort det med syfte att, via reflektion och litteraturstudier, få förståelse för varför jag handlat som jag gjort och för att få nya perspektiv på hur jag kan agera när jag hamnar i nya dilemman. Det vet jag med säkerhet att jag kommer att göra, då jag som lärare arbetar med människor. I min essä har jag också undersökt om det lågaffektiva bemötandet är en etiskt riktig metod och om arbetssättet stämmer överrens med skolans värdegrund. Jag har som diskussionspartner i detta hermeneutiska arbete bland annat tagit hjälp av filosofer, psykologer och styrdokument för skolans verksamhet. Med dessa och deras olika teorier om etik, moral, förnuft, empati, värdegrund och lågaffektivt bemötande har jag kommit fram till att: med kunskap om valda teorier i kombination med erfarenhet och praktiskkunskap kan du som pedagog göra klokast möjliga val ut ur dilemman. När jag undersökt det lågaffektiva arbetssättet och dess metoder, har jag kommit fram till att om du är väl påläst och därför har förståelse för hur du ska använda dig av metoden är det ett bra arbetssätt ur en pedagogs synvinkel. Är du däremot inte väl påläst kan det ha direkt motsatt effekt. / This is a scientific essay that is written from a self-perceived dilemma. While writing this essay I do it with a purpose and with reflection on literature studies. I´m trying to get an understanding why I acting the way I do and to get a new perspective of how I´m going to act when similar situations occur. Which I know I will when working with children. In my essay, I also examine whether low arousal approach attention is an ethically correct approach and if that way of work matches the school's values. In this hermeneutic work I discuss with philosophers, psychologists, and research into the regulatory documents you relate to when you work in a school. With these and theories about duty ethics, discourse ethics, morality, common sense, empathy, core values and low arousal approach I reach the understanding that: With these theories combined with experience and practical knowledge give you a possibility to make wise decisions in a dilemma. I come to the conclusion that if you are well versed with the low arousal approach method it can be a good method to use from the perspective of a teacher. The effects of the method will become useless if you don’t have the knowledge how to use it.

The main purpose of this study is to find out how active clerics within the Church of Sweden experience working under the clerical vow of silence, which is mandatory for all clerical members practising individual pastoral care within the church organisation. Another purpose is to find out whether there are any occurring ethical or moral dilemmas related to the clerics’ experiences of their vow of silence. This study was conducted using semi-structured qualitative interviews with seven clerics from different parishes, mainly from the Stockholm region, with a minimum of five years of clerical work experience. The participants were asked how they regard the clerical vow of silence and if they ever considered breaking the vow during their careers. Furthermore, the participants were asked how the clerical vow of silence affects their everyday lives. The applied method for this study is the narrative analysis with a thematic approach, as described by Riessman (2008). This resulted in five recurrent main themes deriving from the interviewees answers to our main questions. Our result implies that the participants regard the clerical vow of silence as important, albeit being described as difficult to contain and cope with, thus giving rise to morally and ethically related dilemmas for some of the participants. / Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på hur yrkesverksamma präster inom Svenska kyrkan upplever att arbeta med den absoluta tystnadsplikten, som omfattar Svenska kyrkans präster inom den enskilda själavården. Ytterligare ett syfte är att ta reda på huruvida det uppstår etiska eller moraliska dilemman i samband med deras erfarenheter av den absoluta tystnadsplikten. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer har dessa utförts med sju präster från olika församlingar i Sverige, främst i Stockholmsregionen, under förutsättningen att de har varit yrkesverksamma i minst fem år. Informanterna har tillfrågats hur de betraktar den absoluta tystnadsplikten och om de någonsin har funderat kring att bryta den. Vidare har informanterna även frågats hur den absoluta tystnadsplikten påverkar dem i deras vardagsliv. Genom att använda Riessmans (2008) tematiska narrativa analys har fem huvudteman uppkommit. Dessa teman utgör resultat utifrån informanternas svar kopplade till studiens frågeställningar. Resultatet visar att informanterna upplever den absoluta tystnadsplikten som meningsfull, samtidigt som den beskrivs som svårhanterlig och således har givit upphov till etiska och moraliska dilemman för vissa av informanterna.