Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka yrkesverksamma kuratorers och prästers upplevelser och erfarenheter av att arbeta under tystnadsplikt. Utgångspunkten är att synliggöra och diskutera prästernas absoluta tystnadsplikt jämfört med kuratorernas tystnadsplikt som har vissa undantag. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter, tre från respektive yrkesgrupp. Empirin har sedan analyserats utifrån Hochschilds teori om emotionellt lönearbete samt Lazarus och Folkmans teori om coping. Studiens resultat visar att de olika typerna av tystnadsplikt både har för- och nackdelar och där stor vikt läggs vid de förväntningar som fanns innan de yrkesverksamma tog sig an rollen som kurator respektive präst. Båda yrkesgrupperna är nöjda med hur deras tystnadsplikt är utformad och de har funnit strategier för att hantera problem och känslor som kan uppstå relaterat till deras respektive tystnadsplikt. / The purpose of this qualitative study is to investigate the experiences of professional curators and priests in working under confidentiality. The starting point is to make visible and discuss the priests' absolute confidentiality compared to the curators' confidentiality, which has certain exceptions. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with six respondents, three from each professional group. The empirical data has then been analyzed based on Hochschild's theory of emotional labor and Lazarus and Folkman's theory of coping. The results of the study show that the different types of confidentiality both have advantages and disadvantages, and where great emphasis is placed on the expectations that existed before the professionals took on the role of curator or priest. Both professional groups are satisfied with how their confidentiality is designed and they have found strategies to deal with problems and feelings that may arise related to their respective confidentiality.

The main purpose of this study is to find out how active clerics within the Church of Sweden experience working under the clerical vow of silence, which is mandatory for all clerical members practising individual pastoral care within the church organisation. Another purpose is to find out whether there are any occurring ethical or moral dilemmas related to the clerics’ experiences of their vow of silence. This study was conducted using semi-structured qualitative interviews with seven clerics from different parishes, mainly from the Stockholm region, with a minimum of five years of clerical work experience. The participants were asked how they regard the clerical vow of silence and if they ever considered breaking the vow during their careers. Furthermore, the participants were asked how the clerical vow of silence affects their everyday lives. The applied method for this study is the narrative analysis with a thematic approach, as described by Riessman (2008). This resulted in five recurrent main themes deriving from the interviewees answers to our main questions. Our result implies that the participants regard the clerical vow of silence as important, albeit being described as difficult to contain and cope with, thus giving rise to morally and ethically related dilemmas for some of the participants. / Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på hur yrkesverksamma präster inom Svenska kyrkan upplever att arbeta med den absoluta tystnadsplikten, som omfattar Svenska kyrkans präster inom den enskilda själavården. Ytterligare ett syfte är att ta reda på huruvida det uppstår etiska eller moraliska dilemman i samband med deras erfarenheter av den absoluta tystnadsplikten. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer har dessa utförts med sju präster från olika församlingar i Sverige, främst i Stockholmsregionen, under förutsättningen att de har varit yrkesverksamma i minst fem år. Informanterna har tillfrågats hur de betraktar den absoluta tystnadsplikten och om de någonsin har funderat kring att bryta den. Vidare har informanterna även frågats hur den absoluta tystnadsplikten påverkar dem i deras vardagsliv. Genom att använda Riessmans (2008) tematiska narrativa analys har fem huvudteman uppkommit. Dessa teman utgör resultat utifrån informanternas svar kopplade till studiens frågeställningar. Resultatet visar att informanterna upplever den absoluta tystnadsplikten som meningsfull, samtidigt som den beskrivs som svårhanterlig och således har givit upphov till etiska och moraliska dilemman för vissa av informanterna.